Djurvälfärd är ett aktuellt tvärvetenskapligt forskningsämne som kräver samarbeten mellan bland andra veterinära, agronoma, etologiska och etiska kompetenser. Idag finns ett flertal olika vetenskapligt accepterade modeller för att beskriva djurvälfärd. Den mest kända formulerades 1965 i Storbritannien av Farm Animal Welfare Council och kallas de ”Fem Friheterna”. Den modellen beskriver fem viktiga områden som säkerställer att djur som hålls av människor har en god välfärd:
- Frihet från törst, hunger och undernäring
- Frihet från obehag och tillgång till lämplig miljö
- Frihet från smärta, skada och sjukdom
- Frihet att uttrycka normala beteenden
- Frihet från rädsla och stress.
Frihet från obehag av olika slag är ett sätt att mäta välfärd hos häst. Foto: Lisa Chröisty
Denna modell har sedan vidareutvecklats till flera olika modeller. En av dem är de Fem domänerna, där man delat upp djurvälfärd i fem olika områden/domäner. Tre domäner relaterar till faktorer som är nödvändiga för överlevnad:
- nutrition
- fysisk miljö och
- hälsa.
Den fjärde är djurets beteende och reaktion på sin omgivning och inkluderar även relationen mellan djur och människa:
4. beteendeinteraktioner.
Dessa fyra domäner ger upphov till positiva eller negativa erfarenheter som påverkar den femte domänen:
5. djurets mentala tillstånd.
Hur djuret upplever sin situation är i slutändan det som avgör hästens välbefinnande. Tillsammans ger modellen över de fem domänerna en sammansatt bild av vad som påverkar hästvälfärden och ett praktiskt verktyg för att bedöma och utvärdera hästvälfärd i praktiken.
Det är denna modell vi har använt oss av för att beskriva hästvälfärd här på HästSverige, den används även av Svenska Ridsportförbundet och flera andra hästorganisationer internationellt.