Om hästen

Djurvälfärd, djurskydd eller djurrätt?

Djurvälfärd, djurskydd eller djurrätt?

Är inte det samma sak? Tyvärr används dessa begrepp ibland omedvetet som synonymer trots att de betyder helt olika saker. Förutom att det leder till missförstånd så kan det dessutom leda till onödiga konflikter. Vad står då dessa begrepp för egentligen?

I korthet handlar djurvälfärd om djurets egenupplevda livskvalitet, djurskydd däremot är vad vi människor gör för att skydda djur emot lidande dvs om myndigheters lagstiftning kring hur djur ska hållas och skötas och djurrätt om ett etiskt ställningstagande kring djurs rättigheter i samhället. Ett gott djurskydd behöver alltså inte innebära god djurvälfärd och en person som förespråkar djurrätt anser att vi inte har rätt att hålla djur för vårt eget syfte överhuvudtaget.

Djurvälfärd kan definieras lite olika av olika forskare men handlar om hur det individuella djuret upplever sin situation. I djurvälfärd ingår bland annat djurets beteende, dess hälsa, dess fysiologi och dess miljö. Man använder sig alltså av en rad olika faktorer när man gör en bedömning av djurets totala välfärd.

Från början var det främst veterinärer och agronomer inom lantbruksnäringen som arbetade med djurvälfärd. Där fokuserade man mest på grundläggande biologiska funktioner som att djuren växte bra, låga sjukdomstal, att de producerade bra och reproducerade sig som de skulle. Man insåg dock att detta var ganska trubbiga medel att mäta välfärd eftersom man samtidigt avlade djuren för att maximera just dessa parametrar.

höstbete-hästar-hästflock-cgw

För de flesta hästar är det livskvalitet att få gå i hage med flera kompisar. Foto: Carin Wrange

Naturliga beteenden fanns kvar

På 1980-talet gjordes etologiska försök med att släppa ut lantbruksdjuren i sin ursprungliga miljö i naturen. Man förstod då att djuren hade kvar i princip alla beteenden som utvecklats under evolutionen. Suggor byggde bon, hönor sandbadade osv. Detta ledde till forskning om ”naturliga beteenden” och djurs motivation och behov av miljöer där det finns möjligheten att utföra vissa beteendemönster för att må bra.

Dessa tankar har lett till bland annat formuleringen av 2 kap §2 Djurskyddslagen som fastställer att ”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att 1. deras välfärd främjas, 2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende) och
3. beteendestörningar förebyggs.”
Forskning kring djurvälfärd kan i bästa fall alltså ligga till grund för samhällets regelverk kring djurhållning dvs djurskyddslagstiftningen. Det är hästhållarens ansvar att leva upp till de krav som ställs i lagstiftningen och för att hästen hålls och sköts på rätt sätt. Lagstiftningen förändras ofta och det är varje djurägares ansvar att hålla sig informerad om förändringar i lagstiftningen. Bara för att man håller sina hästar inom lagstiftningens ramar betyder dock inte nödvändigtvis att man har god hästvälfärd. Djurskyddskraven är ofta en kompromiss mellan företagande och djurvälfärd och eftersom de är politiskt reglerade speglar de samhällets etiska värderingar.

Mycket av den tidiga forskningen fokuserade på hur man kunde undvika stress och lidande dvs avsaknad av dålig välfärd hos djuren. Numera forskar man även kring hur man kan förbättra välfärden genom att försöka ta reda på vad som ger djuren positiva upplevelser och känslor. Tillsammans kan dessa tre angreppssätt: det biologiska, det naturliga och det psykologiska hjälpa oss att få en helhetsbild av vad som är god hästvälfärd.

Läs mer:
Lagar och regler för hästverksamhet

modell-välfärd-häst

Dessa tre angreppssätt; det biologiska, det naturliga och det psykologiska, hjälper oss att få en helhetsbild av vad som är god hästvälfärd.

Djurvälfärd, djurskydd eller djurrätt?

Läs mer om djurskydd på Jordbruksverkets hemsida.

Läs mer om gällande bestämmelser om djurskydd i Veterinära författningssamlingen.

Lyssna på samtal om djuretik och djurrätt i Sveriges Radio P1. ”Är människor och djur lika mycket värda?” Människor och tro i P1 med bl a Helena Röcklinsberg, lektor i djuretik vid SLU.

Läs mer om hur man använder de fem domänerna för att bedöma hästvälfärd i artikeln Assessing Horse well-being with the ‘Five Domains’ ur facktidskriften The Horse.

Läs mer om forskning kring hur olika ryttare bedömer vad som är bra och dålig hästvälfärd i The Horse – Equestrians ´Views Vary on What Constitutes Good, Bad Horse Welfare 

Djurskyddsdata visar riskfaktorer för hästvälfärd – forskning vid SLU.

Läs mer om Travarhälsan – travsportens egenkontrollprogram för djuromsorg.

Djurvälfärd, djurskydd eller djurrätt?

Läs mest om Welfare Quality på Welfare Quality Networks webb.

DJ Mellor (2017) Operational details of the Five Domains Model and its key applications to the assessment and management of Animal Welfare. Animals (Basel). 2017 Aug 9;7(8)

Text: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU och Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik

2019-04-08