Hästens beteende

I huvudsak handlar hästars beteendebehov om beteenden som relaterar till födosök, rörelse, vila och socialt umgänge.

Utveckling och avel har inte påverkat dessa grundläggande beteendebehov nämnvärt utan de är fortfarande viktiga för alla hästar som finns idag, oavsett hästras eller användningsområde. Om hästen inte får utlopp för dessa behov är risken stor att den utvecklar beteendestörningar i form av till exempel vävning, krubbitning, box eller hagvandring, aggressivitet, apati med mera.

Hästen är en utpräglad gräsätare som under lång tid anpassats till att söka föda och beta på stora och öppna gräsbevuxna marker. Om hästen ges möjlighet så ägnas omkring 16-19 timmar per dygn till att söka efter föda och äta.

Eftersom hästen är utvecklad för en miljö där den ständigt måste vara beredd på flykt har den utvecklat en förhållandevis liten magsäck som gräset passerar ganska snabbt igenom vidare ut i tarmsystemet.

Denna anpassning till kontinuerligt ätande har i sin tur resulterat i att hästen har en ständig produktion av magsaft i sin magsäck. Om ätuppehållen blir för långa och magsäcken töms på sitt innehåll kan detta leda till att syran i magsaften ger skador på magslemhinnan.

Att hästen har något att tugga på under hela dygnet är därför viktigt både ur beteendesynpunkt och ur fysiologisk synpunkt. Halm som strö, grovfoderautomater som ger en extra giva under natten eller fri tillgång på grovfoder kan vara sätt att tillgodose hästens tugg och födosöksbehov.

⇨ Vet du vilka grovfoder det är bra att utfodra din häst med? Läs om det här!

Under tiden som hästen letar efter föda rör den sig många kilometer varje dag. Om man dessutom räknar in de sträckor hästen rör sig för att dricka och ta skydd har man sett att vilda hästar kan gå uppemot 80 km per dag. Mestadels handlar det om att hästen skrittar men vanligtvis har hästen en mer aktiv period varje dag på ca 10-15 minuter då den travar och galopperar, ofta tillsammans med andra hästar i flocken.

Daglig utevistelse under många timmar per dag, i en tillräckligt stor inhägnad som ger hästen möjlighet att röra sig fritt i alla sina gångarter tillsammans med andra hästar, är en god grund för att tillgodose hästens rörelsebehov. Att rida ut tillsammans är också ett sätt att ge hästen möjlighet att få röra sig friare än på ridbanan, på varierande underlag och över större områden.

Förutom att låta hästarna gå i flock i hage är även uteritter med andra hästar ett bra sätt att låta hästen få röra sig i gemenskap. Foto: Lisa Chröisty

En vuxen häst sover mellan 3-5 timmar per dygn uppdelat på korta sömnperioder om cirka 15 minuter spridda över hela dygnet. Utöver sömnen står hästen och dåsar ytterligare ett par timmar per dygn, ofta vilandes på ett bakben. Sömnen delas in i REM-sömn (REM står för rapid eye movements) och NREM-sömn (non-REM ).

Hästen kan sova både stående och liggandes men REM-sömnen kräver att hästen kan slappna av helt och ligga ner med stöd för huvudet. Hästens totala sömntid per dygn påverkas av ålder, hur mycket hästen tränas och så vidare, men även av yttre faktorer som om hästen känner sig trygg, om hästen hålls på stall eller på bete och ströbäddens egenskaper.
Hästen kan också minska på sovtiden om den behöver ägna mycket tid åt födosök eller hålla sig undan från till exempel sol, värme eller insekter. En torr och ren liggplats som är tillräckligt rymlig för att hästen ska kunna sträcka ut sig i sin fulla längd är viktigt för att hästen ska kunna få sitt sömnbehov tillgodosett.

Att hästen är ett flocklevande djur innebär att många av de beteenden som hästen använt för att överleva i det vilda bygger på att flocken hjälps åt att upptäcka faror och försvara sig mot dem.

Hästar anpassar därför ofta sina beteenden till vad de andra i flocken gör – sover, äter, dricker, förflyttar sig etc. Om en häst uppmärksammar en fara i omgivningen varnar den och övriga hästar reagerar på samma sätt som den första hästen. Flocken är en stor trygghet för hästen. Det är därför inte så underligt hästar kan ha svårt att bli lämnade ensamma i stallet eller hagen, att gå ifrån stallbacken eller att gå in ensam i en transport.

Hästen bildar starka band till andra hästar och känner sig tryggast i en stabil grupp. Hästen kommunicerar med alla sina sinnen och den fysiska kontakten med andra hästar är viktig för sammanhållningen.
En av de aktiviteter som stärker sammanhållningen mellan hästar i flocken är att de putsar/kliar varandra runt manken och nedre delen av halsen och mankammen. Putsningen stärker relationen mellan hästar och har en positiv fysiologisk effekt då den ökar utsöndringen av hormonet oxytocin som verkar lugnande och sänker hjärtfrekvensen.

Att gå i hage eller lösdrift tillsammans med andra hästar – samt att hästen vid installning är inom räckhåll för kontakt med andra hästar, är därför viktigt för att tillgodose hästens sociala behov.