Om hästen

Ljud och läten

Hästens ljud

Hästens användande av ljud spelar en viktig roll för den sociala kontakten och kommunikationen mellan hästar, inte minst inom flocken.

swb-hästen-kommunicerar-genom-ljud-med-sin-flock

För hästen som flockljur är ljud av stor betydelse, precis som dess andra signaler för kommunikation. Foto: Lisa Chröisty

Hästens olika ljudsignaler

Även om hästarnas ljudsignaler inte är så komplicerade som hos en del andra djurarter så spelar gnäggningar och andra ljud en viktig roll och då särskilt i kombination med mimik, kroppsställning och rörelser. På så sätt kan språket mellan hästar bli mycket innehållsrikt. Här finns mycket att studera och lära sig mera om.

pre-stoet-och-fölet-kommunicerar-genom-hästens-ljud-signaler
  • Den varnande frustningen från en häst som anar en fara gör snabbt alla hästar i omgivningen beredda på att fly. Hela flocken står då plötsligt med höjda huvuden och spänd hållning.
  • Ett skrikande ljud förekommer när hästar nosar på varandra, eller då stoet avsäger sig hingstens invit.
  • Stoets lugnande, lågmälda gnäggning när hon kallar till sig fölet spelar liksom fölets intensiva gnäggning när det kommit från sin mamma en stor roll för deras relation.
  • Inom flocken är gnäggningen ett sätt att kalla på andra hästar och att hålla kontakt. Tonhöjd och intensitet varierar beroende på situationen.

Människans ljud i relation till hästen

Hästar som lever i nära kontakt med människor lär sig med tiden att förknippa vissa ljud och händelser. De lär sig snart att uppfatta stämningen i skötarens röst och kan skilja på en irriterad röst och en som talar lugnande. Ridlärarens kommandon blir också med tiden bekanta för hästarna, som fattar galopp på kommandot och inte på grund av ryttarens hjälper. Då får man söka vägar förbi det – t ex ange när eller var galoppfattningen skall ske.

Men att hästen lär sig människans ljud kan också vara till stor fördel.

dressyr-träning-med-hjälp-av-hästens-ljud-lär-hästen-nya-rörelser

Om man i samband med träning av hästen konsekvent använder samma kommandon kan man stödja hästens inlärning – oavsett om det är inom ridning, körning eller träning från marken. Foto: Lisa Chröisty

Om man i samband med träning av hästen konsekvent använder samma kommandon kan man stödja hästens inlärning – oavsett om det är inom ridning, körning eller träning från marken.

Men ljuden som uppstår i samband med att vi människor vistas runt hästar består inte bara av röster, utan vi bidrar med många fler ljud som inte ingår i hästens ursprungliga omgivning. Det är därför av största vikt att vi förstår att ljud som är vanliga för oss, kan vara skrämmande för hästar. Vid sådana tillfällen behöver vi ge hästen en chans att rikta uppmärksamhet mot det nya och själv inse att ljudet inte är förknippat med fara.

Ljud och stress

Idag vet man att ljud kan verka stressframkallande. Ett ständigt pågående ljud i människans närhet kan till exempel leda till förhöjt blodtryck. På samma sätt kan våra hästar reagera med stress på ljud. Buller i stall, till exempel från en fläkt, kan leda till att hästarna närmast fläkten aldrig får lugn och ro att koppla av och vila.

Likadant med stallinredningar av metall; där kan i värsta fall bullernivån bli ansenlig och därmed störningen för stallinvånarna. Stressade hästar presterar dåligt och kan få både temperaments- och beteenderubbningar. Så gå ut och ”lyssna av” stallet – jaga bullerkällor och minska ljudnivån!

irlänskt-sto-i-stall-av-metall-smärtsamt-för-hästens-ljud

Kort sammanfattning:

  • Hästens olika ljud spelar stor roll för den sociala kontakten och kommunikationen mellan hästar.
  • Hästar har olika ljudsignaler för olika tillfällen och är mycket känsliga för ljud i sin omgivning, inklusive från människan.
  • Vid träning av hästar kan vi med fördel konsekvent använda oss av ljudsignaler som stödjande kommandon – men var noga med röstläget! En häst kan skilja på ett lättsamt och en argt tonläge.
  • Främmande, men också störande och ihållande ljud, kan skapa stress. Se över stallmiljön så att hästen kan vila ordentligt.

 

Text: Göran Dalin och Jenny Ennerdal, leg. veterinärer, 2014. Senast granskad 2023-06-29 av tf statsveterinär Gittan Gröndahl, SVA.