Om hästen

Fölning

Fölning - så går det till normalt

Hästar fölar i regel snabbt och utan komplikationer. Men för de ston som inte fölar snabbt och smidigt kan snabb hjälp behövas då ofta tyder på problem så som felläge eller livmoderomvridning. Kontakta veterinär redan innan fölningen för att vara säker på att du kan få snabb hjälp vid behov.

En kort sammanfattning av sidans information finns Här

Hitta på sidan:

Fölningens olika stadier

Fölningen sker oftast under den senare delen av natten. Vad som startar förlossningen är fortfarande okänt men man tror att stoet på något vis kan reglerar detta och väljer att föla när hon är trygg och har lugnt omkring sig.

Vid fölning bör man se till att man har en erfaren person närvarande. Förloppet varierar mellan individer men det är lätt att bli orolig och stressad i onödan om man är oerfaren. Det är viktigt att inte störa förloppet i onödan.


Sto som lagt sig ner i hagen för att börja föla. Foto: Helene Lindroth

Fölningen kan delas in i tre stadier:

  • Öppningsstadiet
  • Utdrivningsstadiet
  • Efterbördsstadiet

Under öppningsstadiet roterar fostret och sträcker framben och huvud mot bäckenet och livmodermunnen. Det sker genom  fostrets egna rörelser. Dessutom påskyndas förloppet genom att stoet lägger och reser sig ofta. Stoet visar ofta tydlig oro, tittar bakåt mot magen och svettas. Detta inledande skede varierar i längd.

I utdrivningsstadiet ligger stoet oftast ner helt på sidan och fostervattnet går, eftersom den yttre fosterhinnan spricker. Snart kan den inre fostersäcken och framhovarna skymtas. Krystvärkarna är nu kraftiga och det oftast inte särskilt lång tid innan hela fölet är framfött.


Stoet är nu i utdrivningsstadiet av fölningen. På bilden syns frambenen i en fosterhinna som ännu inte har brustit. Foto: Helene Lindroth

Om fosterhinnan ännu inte har brustit ska man genast ta hål på den så att fölet kan få ut huvudet och börja andas. Detta är i normala fall det enda man bör hjälpa till med eftersom all annan inblandning lätt stör stoet.

Navelsträngen brister ofta av sig själv och det är bra om den förblir intakt en stund efter fölningen eftersom det pumpas över stora mängder blod till fölet från moderkakan. Navelsträngen brister vanligtvis omkring 3-5 cm från fölets buk. Det är bra om man tvättar av den med något milt desinfektionsmedel. Om det blöder räcker det ofta med att man klämmer åt med fingrarna en stund för att det ska sluta.

Ett nyss fött föl som fortfarande har delar av bakbenen kvar i fostersäcken. Foto: Jan-Peter Thisner

Utdrivningsstadiet, det vill säga själva förlossningen, tar normalt omkring 10-15 minuter men kan även gå snabbare eller långsammare, uppåt en timme. Normalt reser sig fölet upp relativt direkt efter födseln. Det jobbar intensivt i omkring en kvart för att komma upp för att sen slappna av och ta igen sig en kort stund. Det kan även trilla ett par gånger vid resningsförsöken vilket är helt normalt.

När fölet väl är på fötter börjar det leta sig omkring på stoet för att hitta spenarna. Ofta börjar det leta vid bringan för att sedan jobba sig bakåt och ganska snart hittar det rätt. Snart är fölet stadigt på benen och hittar snabbt och utan problem till juvret.

 

Film på normal fölning

Film på normal fölning – känsliga tittare varnas

mörkbrunt-sto-fölar-inomhus-i-box-video-på-youtube

En fölning med ett normalt förlopp visas via den här länken eller genom att klicka på bilden ovan. Öppningsstadiet med förvärkar har redan övergått till utdrivningsstadiet och fostervattnet har gått när filmen börjar. En fosterblåsa ses i vulva. Man får se hur stoet lägger sig ner för att börja ta emot krystvärkar.

I klippet som börjar 00:56 ser man den mer aktiva delen av utdrivningsstadiet. Fölets framhovar och nos ses genom en normal blåaktig genomskinlig fosterhinna (amnionsäck). Fölet ligger alltså i normalt läge med framdelsbjudning. Perioder med krystvärkar varvas med perioder av återhämtning. Vid filmens 6:15 spricker fosterhinnan. En medhjälpare drar bort fosterhinnan över fölets nos vid 6:54 för att underlätta att fölet kan börja andas. 6:55 kommer den krystvärk som får ut den sista delen av fölet. Vi ser att fölet rör sig och det svarar på stimulans från medhjälparen. Även om vi som tittare kan tycka att det känns som en evighet, var det alltså bara mindre än sex minuters krystningar!

När fölet är ute ligger stoet och tar igen sig en stund, en dryg minut. Vid 8:05 lägger hon sig på bröstet och tittar mot fölet, som ungefär samtidigt lyfter sitt huvud. Under den här stunden pumpas viktigt blod från moderkakan och navelsträngen in i fölet, så det är bra att de ligger still och att ingen drar bort fölet från mamman så att navelsträngen brister för tidigt.

Fölet lägger upp sig mot bröstläge 8:58, två minuter efter att den kommit ut. Det är bra för att underlätta syresättningen i lungorna. En halv minut senare gör den ett litet resningsförsök och kommer därmed upp i bättre bröstläge. Därefter kommer några klipp så vi vet inte hur lång tid som passerar. Hela filmen på 1 timme är nedklippt till 16 minuter.

 

Efterbördsstadiet

Efterbördsstadiet kan pågå ända upp till tre timmar och det är viktigt att kontrollera att efterbörden kommer ut. Ofta visar stoet oro och smärta i denna period. Efterbörden består av moderkakan och fosterhinnor. Man kan binda upp efterbörden för att förhindra att stoet trampar på den. Man bör vara noga med att undersöka att stoet har fått ur sig allt och ingen del finns kvar. Om ingenting har hänt inom tre timmar bör man sära på stoet och fölet en kort stund vilket gör att livmodern drar ihop sig och detta brukar påskynda avlossandet av efterbörden. Detta kan upprepas varje timme några gånger. Men om efterbörden ändå inte lossat inom ett par timmar bör man tillkalla veterinär, om fölningen sker på natten kan man avvakta till på morgonen.

Under den första tiden efter fölningen kan det vara lämpligt att bevaka sto och föl regelbundet. Det tar omkring fyra dygn för fölet att vänja sig vid ett liv utanför livmodern. Det är viktigt att sto och föl under denna tid får lugn och ro för att lära känna varandra ordentligt, de ska lära sig känna igen varandras lukt och ljud.


Det tar upp till hela 4 dagar för fölet att vänja sig vid liv utanför livmodern. Under den här första perioden är risken för komplikationer extra stor, varför du gör klokt i att hålla bevaka sto och föl regelbundet – med relativt kort intervall. Foto: Lisa Chröisty

Första mjölken viktig

Nästa steg är att fölet klarar av att resa sig och börja söka efter stoets spenar för att dia. Den första mjölken som fölet får i sig är så kallad råmjölk, och den är livsviktig. Ett nyfött föl föds nämligen utan antikroppar och har ett dåligt utvecklat immunförsvar.

Det är viktigt att fölet har börjat dia inom några timmar för att få ett fullgott skydd. Om så inte sker, mjölka ur några deciliter råmjölk och ge fölet via nappflaska eller sond. Hästägare som regelbundet tar föl undan sina ston brukar se till att ha ett lager fryst råmjölk hemma. Den kan komma väl till pass om något akut händer. Det gör inget om man blandar råmjölk från flera ston.


 Eftersom varje nyfött föl föds utan antikroppar och har ett dåligt utvecklat immunförsvar är den första råmjölken från stoet extremt viktig. Foto: Carin Wrange

Kort sammanfattat:

  • Det är viktigt att noggrant planera och förbereda inför fölningen. Se till att ha en ren och säker fölbox samt att ha nödvändiga redskap och kontaktuppgifter till veterinär tillgängliga
  • Några tecken på att det är dags för fölning är bland annat fyllning av juvret, mjölk i spenarna och att bäckenbanden slappnar av. Fölningen sker vanligtvis nattetid och går oftast snabbt och utan komplikationer
  • Fölningen delas in i tre stadier; öppningsstadiet, utdrivningsstadiet och efterbördsstadiet.
  • Efter fölningen är det viktigt att se till att både stoet och fölet mår bra. Kontrollera att fölet står upp och diar inom de första timmarna, och att efterbörden kommer ut normalt hos stoet
201 copy

Läs mer hos HästSverige:

Tips på vidare läsning: