Fysisk miljö

Historiskt – hästar i arbete krävde installning

När hästar användes militärt samt på fältet eller i skogen många timmar varje dag, blev spiltan en vanlig form av inhysning. Det var praktiskt att hålla hästar ihop med kor i ladugården och förenklade utfodring och mockning.

Idag går många av lantbrukets djur lösa i stall och lösdrifter eftersom forskning har visat att uppbindning begränsar djurens naturliga beteenden. Hästar får dock fortfarande hållas i spiltor för dygnsvila, men dessa håller på att fasas ut då det inte längre är tillåtet att bygga nya spiltor. Istället står många hästar i separata boxar – med möjlighet till rörelse inomhus men på en mycket begränsad yta.

Hästar på box

Boxar är idag den vanligaste inhysningsformen i Sverige. I boxar är hästar lösgående och har större möjligheter att styra sitt beteende än i en spilta – men i fortfarande på ett mycket begränsat område.

En fördel med att ha hästar på box är att det blir lite lättare att få individuell kontroll på foder och vattenintag. Det mest naturliga är att hästar äter samtidigt i grupp, men då behöver hagen och utfodringen anpassas efter det. Det behövs en stor öppen yta och en tillräcklig mängd foder så att alla hästar kan äta i lugn och ro utan att konkurrera. Läs mer om det längre ner på sidan.

Att hålla hästar instängda i boxar under en stor del av dygnet skapar dock naturligt en konflikt med hästars grundläggande beteendebehov. Den begränsade möjligheten till rörelse och social kontakt med andra hästar kan skapa stress och ökad risk för beteendestörningar i form av till exempel vävning, krubbitning, box- eller hagvandring, aggressivitet, apati med mera.

Optimera boxarna

Eftersom hästar är flyktdjur så vill de hålla uppsikt över vad som händer runtomkring för att känna sig trygga. Hästars möjlighet att se åt olika håll är därför viktigt för hästvälfärden. Helst vill hästar kunna sticka ut huvudet genom öppningsbara fönster och över boxväggar så att de kan se sig omkring.

Hästen i hage – ensam eller tillsammans med andra?

En del väljer idag att ha hästen installad på box nattetid, och sedan låta hästen gå ensam i hage dagtid. Ett alternativ som gör att hästen får mycket lite social kontakt med andra hästar, vilket minskar välfärden då behovet av social kontakt är mycket starkt hos hästen. När hästar inte hålls tillsammans i grupp kan lukt-, syn- och hörselintryck bli ännu viktigare för att åtminstone delvis kompensera för brist på fysisk kontakt.

Andra hästägare kompromissar istället mellan individuell- och grupphållning och har sina hästar ensamma i box på natten men i hage i grupp i hage under dagen. Det ger hästarna bättre utlopp för sina sociala behov, trots att det endast är delar av dygnet.

Forskning har visat att hästar som går i stabila grupper (där samma hästar går under lång tid) löper låg risk för skador kopplat till att de går tillsammans i hage.

Däremot finns andra aspekter att ta hänsyn till när man har hästar tillsammans, exempelvis gällande utfodring. Risken med att utfodra i grupp med begränsade fodermängder är att vissa hästar sällan eller aldrig får tillgång till fodret. Med fri tillgång på grovfoder undviker man detta problem. När man inte ger fri tillgång så är det extra viktigt med tillräckligt många utfodringsplatser med tillräckligt avstånd emellan. Då kan alla hästar äta i lugn och ro och hästarna fysiska behov kan då uppfyllas.

Fler väljer grupphästhållning

Intresset för grupphållning av hästar och olika former av lösdrift ökar, både av praktiska skäl och för att öka hästvälfärden.

Många gånger är en lösdrift lättare att sköta rationellt med maskiner och mekanisering. En lösdrift behöver ofta viss markbearbetning och hårdgjorda ytor. Att slippa passa utfodringstider, in- och utsläpp varje dag lockar många som förutom sitt hästintresse även har heltidsjobb och familj. Men även en lösdrift kräver skötsel och det är väl värt att planera den lika noggrant som ett boxstall.

Det viktigaste att tänka på när man håller hästar i grupp är att hästgruppen är stabil och har tillräckligt stora ytor för hästarna att röra sig på. Hästar som är uppvuxna i flock är ofta tydliga i sitt sociala beteende. Hästar som haft begränsad social kontakt kan bete sig annorlunda och ha svårt att läsa andra hästars signaler. Då är det extra viktigt att de får introduceras i en stabil grupp med gott om utrymme så att skaderisken minimeras. Risken för aggressiva beteenden och skador ökar om hagen är för liten och utfodringsplatserna för få.

Ökade skaderisker för hästar i grupp?

Många skaderisker går att förebygga med en stegvis introduktion av nya hästar och väl utformade hagar. Att undvika skarpa hörn på stängsel och trånga passager minskar risken att någon häst blir trängd. Hagar behöver vara så stora som möjligt så att hästarna kan galoppera och vända säkert. De behöver även innehålla skydd för sol, väder och vind. Med lite fantasi kan man nyttja träd och annan växtlighet till barriärer och skydd som även gör att hästar kan komma undan från varandra.

I stabila grupper bildas över tid en gruppdynamik mellan hästarna där ranglåga hästar undviker att utmana de som är ranghöga – vilket enligt forskningen ger mycket låga skaderisker.

Flera aspekter kring inhysning

Alla inhysningssystem har sina för- och nackdelar när man förutom hästvälfärd även väger in praktiska och ekonomiska aspekter. Tyvärr är det fortfarande hästar som hålls ensamma dygnet runt. Det är inte bra för hästvälfärden då det berövar hästen på viktig social kontakt.

Läs mer:

• Hästens inhysning
• Stallbyggnaden
• Hästens hage
• Jordbruksverkets föreskrifter för häst – Om minimikrav för olika typer av hästhållning
• Jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser – Om regler för hästhållning
• Svenska Ridsportförbundets guide kring byggandet av ridanläggningar – Om stallar och lösdrifter

Text: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU, Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik och Sofie Viksten Engfors, PhD, specialiserad inom hästvälfärd. Uppdaterad 2023-04-26.