Om hästen

Insemination

Insemination

Med seminverksamhet minimeras risken för att smittor sprids mellan hästar jämfört med naturlig betäckning. Det innebär också en mindre risk att hästarna eller personalen kommer till skada. Dock kräver det mer kunnande och specialiserad utrustning.

En kort sammanfattning av sidans information finns Här

FotoJet - 2024-07-25T165019.245

Seminverksamhet har många fördelar, men kräver också mer kunnande och specialiserad utrustning. Foto: Lisa Chröisty

Hitta på sidan

Metoder för semin på häst

En hingst som används för seminverksamhet kan användas till långt flera ston än vid naturlig betäckning. Hingsten får inte under samma år användas för naturlig betäckning eftersom stoägarna ska vara garanterade att stoet inte smittas via insemineringen.

Det ställs i regel mycket höga krav på de hingstar som finns på semin i tanke på infektioner eftersom de skulle kunna smitta många ston. Stuterier som använder artificiell insemination, AI, måste ha tillstånd från Jordbruksverket och verksamheten skall vara under ledning av godkänd seminveterinär. Personer som genomgått särskild utbildning får samla sperma och utföra insemination.


Stuterier som använder artificiell insemination, AI, måste ha tillstånd från Jordbruksverket och verksamheten skall vara under ledning av godkänd seminveterinär. Foto: Lisa Chröisty

Samling av hingstsperma

När man samlar sperma får hingsten hoppa på en vadderad ställning, en så kallad fantom. Vissa hingstar behöver närvaro av ett brunstigt sto i rummet. Andra vägrar att hoppa på fantomen och då får man istället använda ett brunstigt sto som man klär med ett täcke i galon som skydd.


En så kallad fantom, eller ”bock”, används vid insamling av hingstens sperma. Foto: Lisa Chröisty

Sperman samlas i en så kallad artificiell vagina, en speciell behållare som är uppvärmd till kroppstemperatur. Det är viktigt att sperman inte utsätts för snabba temperaturförändringar, så den får inte komma i kontakt med något som inte håller en temperatur på 35-37°C. Därför måste alla kärl vara förvärmda.


Varje seminhingst bör ha sin egen artificiella vagina för ett gott smittskydd. Det finns olika typer, vilket ses på bilden. Foto: Sigbrit Mattson, SVA

Färsk, kyld och fryst hingstsperma

Färsk hingstsperma – AI

Färsk sperma håller högre kvalitet och ger därmed högre dräktighetsprocent än vid insemination med transporterad kyld sperma och fryst, tinad, sperma.

Att använda färsk sperma innebär att man har hingst och sto på samma ställe, men man samlar sperma från hingsten och dosen insemineras i stoet direkt efteråt. Man kontrollerar stona tidigt på morgonen för att avgöra vilka som ska insemineras, sedan samlas sperma från hingsten.


Genom mikroskop kan hingstens sperma kontrolleras, för att säkerställa att det finns tillräckligt många rörliga spermier inför insemination. Foto: Lisa Chröisty

Spermans kvalitet kontrolleras och späds med en lösning, en buffet, bestående av glukos, mjölkpulver, antibiotika och vatten. Varje dos bör innehålla 500 miljoner rörliga spermier. Insemineringen i stoet bör göras inom 15 minuter för bästa resultat.


En dos redo för att insemineras i stoet. Foto: Lisa Chröisty

Kyld, transporterad hingstsperma – TAI

Sperman samlas och kontrolleras som vid hantering av färsk sperma, men kyls sedan långsamt ner till omkring 5 – 6°C. Man paketerar dosen i en kylbehållare eller i en frigolitlåda med en kylklamp. På det viset kan sedan dosen transporteras med t ex vanlig post. Tekniken gör att samma hingst kan användas på flera seminstationer och därmed användas på ett större antal ston.

Det är dock inte alla hästar som lämpar sig till detta, eftersom det ställer mycket höga krav på hingstens spermakvalitet, och ett mycket fruktsamt sto. Bästa resultat får man om man inseminerar inom 12 timmar efter insamlingen, men vissa hingstars spermier klarar mer än dubbla tiden. I en dos kyld sperma bör det finnas 1 miljard rörliga spermier och dräktighetsresultatet är nästan lika högt vid användning av kyld sperma som med färsk. Det innebär att det krävs dubbel spermados vid transporterad semin jämfört med färsk sperma.

Fryst hingstsperma – FAI

Tekniken med fryst sperma går till på liknande sätt som den med kyld, men dräktighetsresultaten är mycket varierande och generellt sett sämre än med färsk sperma. Det är viktigt att man väljer friska ston som man vet har lätt för att bli dräktiga, gärna unga ston. Den upptinade sperman har mycket kort hållbarhetstid vilket gör att man måste inseminera mycket nära ägglossningen. Det krävs en större arbetsinsats av både veterinär och personal vilket gör det kostsamt för stoägaren. Tekniken gör det möjligt att använda hingstar från hela världen.


Fryst hingstsperma möjliggör att betäcka med hingstar från hela världen – men, det kräver en större arbetsinsats av veterinär & personal, och kan vara kostsamt för stoägaren. Foto: Lisa Chröisty

Ordlista

  • AI (eller färsk sperma) = Artificiell insemination med färsk sperma.
  • TAI = Artificiell insemination med kyld, transporterad sperma.
  • FAI = Artificiell insemination med fryst sperma.
  • Transportsperma = Artificiell insemination med sperma från en hingst som inte står på inseminerande station, vanligt inom travhästaveln.

Kort sammanfattat:

  • Om inte betäckningen sker naturligt samlas sperman från hingsten i en artificiell vagina
  • Det finns olika inseminationsmetoder. Man kan anvnda sig av färsk, kyld och fryst sperma beroende på behov
  • För bästa resultat bör inseminering ske nära stoets ägglossning
  • Tillgången till både kyld och fryst sperma möjliggör användning av sperma från hingstar på olika platser
326 copy

Läs mer hos HästSverige:

Tips på vidare läsning: