Hästens kropp

Skillnader i kroppsbyggnad – och temperament

Kroppsbyggnaden och därmed det som kallas för exteriören kan variera väldigt mycket mellan olika hästar.

Olikheterna i kroppsbyggnad och fysik mellan olika hästar åtföljs av skillnader också i temperament. Många av skillnaderna är resultat av de avelsmål man har för olika raser, där användbarheten i olika sammanhang står i centrum. Det gör att olika hästar är olika väl lämpade att genomföra olika uppgifter. Exempelvis avlas en del hästar för att vara explosiva och känsliga och kan på så vis passa som tävlingshästar, medan andra avlas till att vara tålmodiga och trygga, vilket gör dem mer lämpliga inom andra användningsområden.

Hur mycket påverkas hästen av träning?

Storlek, grovlek och proportioner mellan kroppsdelarna skiljer sig bland annat åt mellan hästar av olika raser och kön men påverkas även av parametrar som ålder, träningsgrad och hull. Även genomgångna sjukdomar och skador kan lämna spår i hästens yttre.

Hästens exteriör kan alltså sägas vara en sammanfattning av dess medfödda och förvärvade egenskaper. Sammantaget är dock hästar jämfört med många andra djurslag fantastiska atleter.

Hästen har egenskaper som utnyttjas på olika sätt. Här ser vi galopphästar i aktion. Foto: Carin Wrange

Nyttiga begrepp

1. Anatomi = Läran om kroppens byggnad, dess form och utveckling.
2. Fysiologi = Läran om de normala kroppsfunktionerna, och hur de regleras.
3. Art = De individer som kan para sig och få fungerande och fertila avkommor
4. Ras = Undergrupper inom arten, i det här fallet häst med undergrupper så som shetlandsponny, ardenner, SWB m.fl.

Läs mer:

• Om hästens exteriör
• Om olika hästraser
• Om hästen olika sjukdomar och skador
• Om inriktad avel på hästar

Nedanstående tabell är ett försök att samla några basdata kring hästens varierande egenskaper utifrån dess anatomi och fysiologi. Testa dig själv – hur många visste du om sedan innan?

1. Mankhöjd från mindre än 50 till över 200 cm
2. Kroppsvikt från mindre än 50 till över 1000 kg
3. Andningsfrekvens, vila 8 – 16 andetag/min
4. Andningsfrekvens, arbete upp till150 andetag/min
5. Andningsvolym 60 – 2 200 liter/min
6. Hjärtfrekvens, vila 28 – 40 hjärtslag/min
7. Hjärtfrekvens, arbete upp till 240 hjärtslag/min
8. Hjärtstorlek upp till 6 kg (1 % av kroppsvikten)
9. Blodvolym 40 – 50 liter
10. Hjärtminutvolym upp till 500 liter/min
11. Urinvolym 2 – 10 liter/dygn
12. Dräktighetstid 11 månader
13. Fölets vikt 50 – 60 kg
14. Hastighet 1,2 – 20 meter/sek
15. Gångarter Skritt, trav, canter (tretaktsgalopp), galopp (fyrsprång) Pass, tölt
16. Steglängd 1,5 – 9 meter
17. Stegfrekvens 48 – 150 steg/min
18. Kroppstemperatur i vila 37,2 – 38,2 °C

Hästar av olika ras och diciplin. Foto: Lisa Chröisty

Den som ansvarar för att sköta och arbeta med djur måste besitta goda kunskaper om djurkroppens anatomi, fysiologi och funktioner för att ge djuret rätt skötsel, för att ställa lagom stora krav på prestationer och för att säkra hälsa och hållbarhet. En hög kunskapsnivå utgör bästa djurskyddet.

Förutom kunskaper om hästens kropp är det också viktigt att känna till hästens beteende och vad som krävs för att ge hästen en bra välfärd.

Hästens beteende baseras framförallt på de egenskaper som historiskt har hjälpt hästen att överleva. Flykt, flock och föda brukar användas som en kort förklaring till de mest grundläggande beteendena. Beteenden som lever kvar i våra hästar än idag, trots att de allra flesta lever som tamdjur.

När det gäller hästens välfärd finns flera aspekter att ta hänsyn till för att hästen ska må bra. Ett viktigt område inom hästkunskap som har uppmärksammats allt mer de senaste åren.

Läs mer: 

• Om hästvälfärd
• Om hästens grundläggande beteenden