Välkommen till HästSveriges foderstatsprogram!

Vi är glada att du har hittat hit och att du vill räkna ut en foderstat som passar just till din häst. Här i HästSveriges foderstatsprogram får du hjälp med att räkna ut hästens näringsbehov samt att skapa en foderstat. Du kommer kunna se en beräkning som visar om den tilldelade fodergivan stämmer överens med det beräknade behov hästen har.

Behov av energi och näring
Olika hästar har olika stort behov av energi och näringsämnen. För att få vägledning kring hur hästen bör utfodras beräknar man en foderstat. Beräkningen visar hur väl hästens teoretiska behov blir täckt av fodergivan, och den måste alltid utvärderas i praktiken för varje häst. Ett sätt att utvärdera foderstatens energigiva är genom hullbedömning.

Hur mycket foder?
Foderstatsberäkningar hjälper också till att planera hur mycket foder det kommer att gå åt under en säsong. Det finns både hälsomässiga och ekonomiska fördelar med att beräkna hästens foderstat jämfört med att inte göra det.

Behövs analys av fodret
För att kunna beräkna en foderstat behöver man ha uppgifter om hästen och en analys av grovfodrets energi- och näringsinnehåll. Hur man tar ut ett prov för analys kan du läsa mer om på HästSverige. Om du vill lära dig mer om hästens utfodring och näringsbehov så missa inte HästSveriges foderskola.

 

Namn
-
Ålder
-
Kön
-
Kroppsvikt
- kg

Hästens ålder kan påverka dess näringsbehov, framför allt har unga växande hästar högre behov än vuxna hästar. En del gamla hästar (>20 år) kan få ett högre näringsbehov jämfört med när de var yngre, men inte alla.

Olika individer kan ha olika stort underhållsbehov av energi. Man delar in hästar i lättfödda, normalfödda och svårfödda. Lättfödda hästar behöver lite mindre och svårfödda lite mer foder än genomsnitthästen (normalfödd). Många kallblod, ponnyer, iberiska och arabiska hästar är lättfödda, medan många engelska fullblod är svårfödda. Variationen är dock stor även inom en och samma ras. Lär dig mer om hästens näringsbehov på HästSverige.

Vuxen häst (över 3 år gammal): Att väga hästen är det mest tillförlitliga sättet att ta reda på hästens kroppsvikt. Om det inte är möjligt kan hästens ungefärliga kroppsvikt skattas från olika kroppsmått som sedan sätts in en formel för att beräkna vikten. Läs mer om hur man beräknar hästens vikt. Har du i det tidigare steget valt att hästen är över tre år kan du få hjälp att beräkna hästens ungefärliga kroppsvikt nedan.

Växande unghäst (upp till 36 mån): Kroppsvikten hos den växande hästen förändras tills hästen når sin slutliga vuxenvikt. För växande unghästar används den förväntade vuxenvikten på hästen i foderstatsberäkningen.

 

horse

Det hull din häst har för tillfället påverkar hästens energibehov. En häst bör vara i intervallet 4-6 på nedanstående hullbedömningsskala. Om din häst har lägre hull än 4 behöver den få mer energi i sin foderstat, och om den har högre hull än 6 behöver den få mindre energi i sin foderstat för att hamna i ett hälsosamt hull. Lär dig mer om hur du hullbedömer din häst på HästSverige.

Om din häst har en hullpoäng över 6 brukar det också framgå av dess kroppsvikt (vägd eller beräknad), som då är för hög. Om hästens hullpoäng är under 4 brukar det också framgå av en för låg kroppsvikt. Foderstaten skall alltid beräknas efter den önskade vikten. Till exempel: en halvblodhäst är i hull 7 och väger 600 kg. Foderstaten beräknas då på 550 kg, som är närmare en idealvikt och möjliggör hullminskning. Riktlinjer för kroppsvikt för några olika raser finns här, men variationen är stor (Tabell med riktlinjer för kroppsvikt hos några olika raser). Utgå alltid från hästens hull när du uppskattar hästens ideala vikt, och gör alla ändringar i foderstaten successivt. Försök aldrig ”snabb-banta” en häst, det kan medför stora hälsorisker.

Välj den bild som stämmer överens med hur hästen ser ut:

1 horse
2 horse
3 horse
4 horse
5 horse
6 horse
7 horse
8 horse
9 horse

Med utfodringen styr vi hästens möjlighet att växa. Energi- och näringsintaget avgör således i vilken utsträckning hästen kan utnyttja sin tillväxtkapacitet. Om hästen får växa i låg takt kommer den att utnyttja sin kompensatoriska tillväxtkapacitet om den släpps på bete under sommaren och växa snabbt under den perioden. Hästar som har en låg tillväxttakt blir dock färdigväxta något senare. En unghäst med jämn och hög tillväxttakt kommer att ha uppnått sin slutliga kroppssvikt vid ca 3 års ålder medan en häst med låg tillväxttakt når denna mellan 3 och 4 års ålder.

Ungefär i månad 8-9 börjar fostret tillväxa i storlek, vilket gör att stoets behov ökar gradvis fram till fölning. Under de två första veckorna efter fölning bibehålls foderstaten som vid högdräktigheten (eller tills stoet gått ur fölbrunst), därefter sker en successiv ökning till digivningsfoderstat.

Arbete ?

Hur mycket och hur intensivt hästen tränas påverkar dess näringsbehov.

Om hästen inte arbetas alla dagar i veckan räknar du ut hur många minuter per vecka som hästen arbetas i skritt respektive i trav och galopp, och dividerar dem med 7 för att få den dagliga träningsmängden.

Exempel: Du rider din häst 6 dagar i veckan, 20 min skritt och 30 min trav och galopp.
Skritt: 20 min x 6 = 120 min/7= 17,2 min per dag
Trav, galopp: 30 min x 6 = 180 min/7= 25,7 min per dag.

Om hästen inte arbetas alla dagar i veckan räknar du ut hur många minuter per vecka som hästen arbetas i skritt respektive i trav och galopp, och dividerar dem med 7 för att få den dagliga träningsmängden.

Exempel: Du rider din häst 6 dagar i veckan, 20 min skritt och 30 min trav och galopp.
Skritt: 20 min x 6 = 120 min/7= 17,2 min per dag
Trav, galopp: 30 min x 6 = 180 min/7= 25,7 min per dag.

Här väljer du foder ?

Grovfoder
Grovfoder är det viktigaste fodret för hästen. De flesta hästar kan utfodras med ett grovfoder som är näringsmässigt anpassat för den typen av häst och lämpligt mineralfoder, utan något tillägg av kraftfoder. Lär dig mer om grovfoder på HästSverige.

Mineralfoder
Hästar behöver såväl makro-som mikromineraler för uppbyggnad av skelett och muskler. Analys av grovfodret ger besked om mineralhalterna i det och vilken typ av mineralfoder som är mest lämpligt att komplettera med. Hästen behöver alltid få selen i sin foderstat på något sätt (via mineralfoder eller specifikt selentillskott).

Kraftfoder
Kraftfoder av olika slag ska enbart ges om det verkligen finns ett behov av det. Många kraftfodertyper ökar risken för olika hälsostörningar hos hästar. Överutfodring med stärkelserika foder (spannmål) innebär högre risk för kolik och magsår hos hästen. Lär dig mer om kraftfoder på HästSverige.

Eget foder
Här skriver du in analysvärdena på ditt grovfoder och/eller ditt kraftfoder. Använd de siffror som redovisas per kg foder, inte per kg ts. Lär dig mer om hur du ska tolka din foderanalys på HästSverige.

Om analysvärden för mikromineraler saknas använder vi tabellvärden. Tabellvärden är genomsnittsvärden och innehållet av mikromineraler kan variera mycket mellan olika foderpartier. Analys av mikromineralerna Fe, Mn, Zn och Cu rekommenderas om foderstaten utgörs till 100 eller nästan 100 % av vallfoder. Innehållet av Co, I, Se och Na varierar mindre och för dessa kan tabellvärden användas.

Behov
Tilldelat
Uppfyllt behov
Grovfoder TS
 kg
 kg
Din foderstat innehåller för lite grovfoder för att tillgodose hästens behov. Öka andelen grovfoder i foderstaten.
Din foderstat ligger över den övre gränsen för de flesta hästars konsumtionsförmåga. Om hästen äter upp den uträknade givan är det OK.
Din foderstat uppfyller miniminivån för daglig grovfodergiva, men det är en fördel för hästen att få tillgång till mer grovfoder. Om du har med kraftfoder i foderstaten kan du prova att ta bort eller dra ned på kraftfodergivan och istället öka vallfodergivan. Om en ökning av vallfodergivan ger för hög energigiva kan du istället ge hästen tillgång på halm av god hygienisk kvalitet.
Energi
 MJ
 MJ
Din foderstat innehåller mindre energi än vad din häst behöver. Om hästen håller önskat hull är det OK.
Din foderstat ger hästen mer energi än vad den har behov av. På sikt kan det leda till ohälsosam hullökning. Om hästens hull ökar, minska energimängden i foderstaten genom att 1) ta bort eventuellt kraftfoder, 2) minska på vallfodergivan och ersätt med halm, 3) använd ett vallfoder med lägre energiinnehåll.
Smältbart råprotein (smb rp)
 g
 g
Din foderstat innehåller lägre mängd smältbart råprotein än vad hästen behöver. Prova med att öka vallfodergivan eller lägga till ett proteinrikt vallfoder (t ex lusern) i foderstaten.
Din foderstat innehåller mer smältbart råprotein än vad hästen behöver. Om proteintilldelningen är max 160 % av behovet och kommer från vallfodret, och hästen håller ett lagom hull, är det OK. Om proteinöverskottet kommer från kraftfoder - minska eller uteslut kraftfodret ur foderstaten. Överutfodring med protein ökar risken för läckage av kväve till omgivande miljö från urin och träck. Det kan också medföra hullökning och ohälsosam fetma hos hästen. Hästar som är i överhull skall inte överutfodras med energi eller protein.
Kalcium (Ca)
 g
 g
Din foderstat innehåller för lite kalcium. Prova med att tillföra ett kalciumrikt mineralfoder.
Din foderstat innehåller mer Ca än vad hästen behöver. Det är OK så länge även fosforbehovet är uppfyllt.
Fosfor (P)
 g
 g
Din foderstat innehåller för lite fosfor. Prova att lägga till ett fosforrikt mineralfoder.
Din foderstat innehåller för mycket fosfor. Det kan skapa hälsoproblem hos hästen och bidra till växtnäringsläckage från gödseln. Om du har kraftfoder i foderstaten kan du prova med att minska givan eller ta bort kraftfodret helt. Om P-överskottet kommer från mineralfodret kan du prova att minska mineralfodergivan eller byta ut mineralfodret till ett med högre Ca/P-kvot.
Magnesium (Mg)
 g
 g
Din foderstat innehåller för lite magnesium. Tillför ett mineralfoder.
Din foderstat innehåller för mycket magnesium. Prova med att minska mineralfodergivan eller byt mineralfoder till ett med lägre Mg-innehåll. Om Mg-överskottet beror på vallfodret är det acceptabelt.
Natriumklorid (NaCl)  ?
 g
 g

De flesta hästar har tillgång till en saltsten i boxen. Det är inte tillräckligt för att tillgodose hårt tränande hästar sitt dagliga behov av salt. De behöver extra salt i sitt foder eller vatten. Lär dig mer om hästens behov av Natriumklorid på HästSverige.

Selen (Se)
 mg
 mg
Din foderstat innehåller för lite selen. Selen är ett nödvändigt spårämne och måste tillföras på något sätt i alla foderstater. Prova lägga till ett mineralfoder eller med att öka mineralfodergivan. Du kan också tillföra ett separat selentillskott.
Din foderstat innehåll för mycket selen. Selen skall inte överutfodras då det är toxiskt i för höga doser. Prova med att minska tillförseln av mineralfoder eller att byta till en annan typ av mineralfoder.
Din foderstat innehåller toxisk mängd av selen! Minska selengivan genom att ta bort selentillskott, mineralfoder och/eller kraftfoder. Selenförgiftning kan ge allvarliga hälsostörningar hos hästar.
Jod (I)
 mg
 mg
Din foderstat innehåller toxisk mängd av I! Minska givan genom att ta bort eller minska mängden mineralfoder och tillskott. Toxiska överskott kan ge allvarliga hälsostörningar hos hästar.
Kobolt (Co)
 mg
 mg
Din foderstat innehåller toxisk mängd av Co! Minska givan genom att ta bort eller minska mängden mineralfoder och tillskott. Toxiska överskott kan ge allvarliga hälsostörningar hos hästar.
Zink (Zn)
 mg
 mg
Din foderstat innehåller toxisk mängd av Zn! Minska givan genom att ta bort eller minska mängden mineralfoder och tillskott. Toxiska överskott kan ge allvarliga hälsostörningar hos hästar.
Koppar (Cu)
 mg
 mg
Din foderstat innehåller toxisk mängd av Cu! Minska givan genom att ta bort eller minska mängden mineralfoder och tillskott. Toxiska överskott kan ge allvarliga hälsostörningar hos hästar.
Mangan (Mn)
 mg
 mg
Din foderstat innehåller toxisk mängd av Mn! Minska givan genom att ta bort eller minska mängden mineralfoder och tillskott. Toxiska överskott kan ge allvarliga hälsostörningar hos hästar.
Järn (Fe)
 mg
 mg
Din foderstat innehåller toxisk mängd av Fe! Minska givan genom att ta bort eller minska mängden mineralfoder och tillskott. Toxiska överskott kan ge allvarliga hälsostörningar hos hästar.
g smb rp/MJ ?

Hur mycket smältbart råprotein hästen behöver anges i g per MJ, det sätts alltså i relation till energibehovet. Växande unghästar, högdräktiga ston och digivande ston har ett högre proteinbehov än vuxna hästar som inte är dräktiga eller digivande. Hur stort behov just din häst har kan du läsa om i ”Utfodringsrekommendationer för häst”.

 

Ca/P
Kvoten mellan Ca och P är för låg. Det riskerar hästens långsiktiga hälsa. Öka mängden av Ca-rika foder och minska mängden av P-rika foder i foderstaten, eller tillför ett mineralfoder med högre Ca/P-kvot.
Din foderstat är väldigt rik på Ca. Det är inte något problem så länge P-behovet är uppfyllt. Om P-behovet inte är uppfyllt kan du prova lägga till eller byta till ett P-rikt mineralfoder.

Om du trycker på knappen ”Skriv ut” kan du välja att skriva ut ditt resultat eller spara som en PDF. Om du trycker på knappen ”Börja om” kommer dina fält att nollställas och du kan lägga in ny information.

eller

Vi rekommenderar att du använder webbläsarna Chrome, Edge eller Safari när du ska räkna ut en foderstat i HästSveriges foderstatsprogram. Detta är ett nytt program och finjusteringar kommer att behöva göras under en period framåt. Vi ber dig som har synpunkter att skicka dem till info@hastsverige.se

Det nya foderstatsprogrammet är nu klart att lanseras på HästSverige. Kunskapssajten HästSverige fick 2015 av Jordbruksverket ett beviljat projektstöd inom Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Projektstödet innebar möjlighet för utveckling av interaktivt foderstatsprogram för häst, fritt tillgängligt på webbplatsen HästSverige.

Syftet med projektet är att höja kunskapsnivån om utfodring av häst genom aktuell och korrekt information samt utan bakomliggande kommersiella intressen. Det nya programmet kommer att bidra med ny kunskap, nya tillämpningar och vara mer interaktivt för alla hästägare som vill använda det.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Europa investerar i landsbygdområden