Mineraler och salt

Kalcium och fosfor är de mineraler som hästen behöver i störst mängder.. Av hästens totala kroppsvikt består ungefär 1,5 % av kalcium och 0,7 % av fosfor. Det mesta (99 %) av kalcium och fosfor (80 %) återfinns i skelettet och tänderna. Det fosfor som finns i kroppen, förutom skelett och tänder, finns i alla celler och medverkar metaboliska processer. Fosfor är också en viktig del i energimetabolismen då en är en del beståndsdel i energimolekylen ATP.

Upptaget och omsättningen av kalcium och fosfor påverkar varandra vilket gör att de behöver finnas i rätt förhållande till varandra, dvs >1,2 ggr mer kalcium än fosfor i dieten.

Magnesium deltar i muskel- och nervfunktioner, vätsketransport in och ut ur celler och aktiverar i flera enzymsystem. Magnesium samverkar också med kalcium och fosfor och finns i skelettet. Ett underskott av magnesium ger symptom som muskel-skakningar, reaktivitet och arytmier.

Kalium utgör ungefär 0,2 % av kroppsvikten och 90 % av detta finns som en elektrolyt inne i cellerna. Kalium är viktig för kroppens syra-basbalans och förmåga till muskelkontraktion. Kalium finns i stor mängd i både gräs (grovfoder) och spannmål.

Natrium finns som joner i kroppen och räknas som en elektrolyt. Den är därför viktig för hästens vätskebalans. Natrium finns i liten utsträckning i gräs (grovfoder) och spannmål vilket gör att natrium behöver tillföras i saltstenar eller salt i maten. En brist på natrium ger minskad kroppsvikt och blodvolym, minskad aptit och törst. Hästar förlorar natrium i urin, träck, mjölk och svett.

Klorid är precis som natrium viktig för hela vätskebalansen men finns i magsäckens magsyra.

Svavel finns bland annat i vissa aminosyror så en svavelbrist betyder att hästen får en brist av aminosyror med svavel i.

Järn finns i muskelvävnad och i kroppens röda blodkroppar där det är viktigt för syretransporten då det hjälper till att binda syret. Brist på järn är väldigt ovanligt hos häst, och förekommer i princip bara vid större blödningar eller parasitangrepp.

Kobolt behövs för bildning av vit B₁₂ samt bildningen av röda blodkroppar. Hästens naturliga foder innehåller tillräckligt med kobolt för att täcka behovet. En överutfodring kan leda till förgiftning och massiv organsvikt.

Koppar är viktig för bindvävsbildning och därför också bentillväxt. Det medverkar indirekt i hemoglobinbildningen i de röda blodkropparna.

Mangan aktiverar flera enzymer.

Selen ingår i enzymet glutationperoxidas som tar hand om fria radikaler (antioxidant) som bildas vid cellernas syreomsättning. Selen samspelar med vitamin E för att skydda omättade fettsyror från att oxideras. Markerna, och därmed fodren, i Sverige är i allmänhet selenfattiga vilket gör att selen behöver tillsättas i foderstaten. En brist på selen kan ge muskelskador och överutfodring är giftigt. Av den anledningen bör man vara läsa på innehållsförteckningen om man använder flera foder och tillskott som alla kan innehålla selen.

Zink är viktig som del av eller aktivator av över 200 enzymer. Zink behövs bland annat i kreatinbildningen i hud, hår, hovar och slemhinnor.

Jod är viktig för de hormoner som bildas av sköldkörteln. Överutfodring kan leda till förgiftning, speciellt hos föl.

Krom är inblandad i metabolismen av kohydrater, fett och protein samt påverkar cellernas upptag av glukos och stimulerar insulin metabolismen. Krom påverkar också tillväxt och immun-responsen.

Hästar behöver nästan alltid tillskott av åtminstone några mineraler till sitt foder. Vilka mineraler behöver tillsättas ska anpassas efter mineralinnehållet i grovfoder och kraftfoder för att täcka hästens behov. Alla hästar behöver få extra salt, antingen som saltsten eller salt i maten.

En vuxen häst som väger 500 kg behöver äta 25 gram salt per dag via saltsten eller extra i maten. Om hästen tränas hårt och svettas mycket kan behovet vara runt 100 gram under träningsdagarna.

Hästen behöver få tillräckligt av alla mineraler för att må bra, men de som oftast behöver tillsättas i någon mån i foderstater i Sverige är natrium, kalcium, fosfor, magnesium och selen. Hur mycket mineraler som behöver tillsättas behöver anpassas efter mineralinnehållet i grovfodret och kraftfodret och hästens behov.

Det kan vara mycket svårt (eller omöjligt) att veta om hästen har brist på mineraler eller salt genom att titta på hästen. Det bästa sättet att veta om hästen får i sig tillräckligt av alla mineraler är att analysera sitt grovfoder och räkna ut en foderstat. Ett underskott på natrium (salt) kan ibland upptäckas genom att ta ett träckprov och analysera natrium och kalium hos ett foderanalyslabb. Är kvoten kalium/natrium större än 10 är det sannolikt att hästen får för lite salt. Brist på till exempel selen kan göra att hästen får muskelsönderfall och blir sjuk, medan en brist på kalcium eller en obalans mellan intag av kalcium och fosfor kan ge försvagat eller missbildat skelett.

Ett underskott av salt leder till att kroppen inte kan hålla kvar vatten vilket gör att tex blodvolymen minskar. De kan också slicka på saker och tappa aptiten. Brist på till exempel selen kan göra att hästen får muskelsönderfall och blir sjuk, medan en brist på kalcium eller en obalans mellan intag av kalcium och fosfor kan ge försvagat eller missbildat skelett.

För mineralerna är det inte bara viktigt att hästen får i sig tillräckligt stor mängd av alla mineraler, utan en viss balans i intaget av olika mineraler är också viktig. Kroppens upptag av olika mineraler påverkas av balansen mellan mineralerna, vilket gör att ett överkott av vissa mineraler försämrar upptaget av andra. Ett överskott av salt klarar hästar bra så länge de har tillgång till vatten.

I Sverige behöver alla hästar extra selen och salt eftersom grovfoder i Sverige innehåller väldigt lite selen och salt. Oftast behövs också extra av fosfor och magnesium samt ibland kalcium. För att vara säker på hur mycket extra som behövs av fosfor, magnesium och kalcium behöver man analysera mineralinnehållet i grovfodret och räkna en foderstat där den specifika hästens behov beaktas.

Någon typ av extra salt behöver alla hästar få. För många hästar räcker det med att de har tillgång till saltsten, så slickar de i sig tillräckligt med salt. För hästar som tränas hårt och svettas mycket behöver man ge extra salt i maten eller som saltlösning att dricka.

En saltsten, med bara salt (NaCl), räcker för att tillgodose många hästars vardagsbehov av salt. För hästar som tränas hårt och svettas mycket behöver man ge extra salt i maten eller som saltlösning att dricka.

För en häst som tränar behövs ett något högre intag av mineraler i den dagliga foderstaten. Hur mycket extra mineraler hästen behöver beror på hur hårt den tränas. Extra salt behövs om hästen svettas mycket. Behovet kan öka till runt 100 gram (för en häst som väger 500 kg) under träningsdagarna. Ett underskott på salt kan ibland upptäckas genom att ta ett träckprov och analysera natrium och kalium hos ett foderanalyslabb. Är kvoten kalium/natrium större än 10 är det sannolikt att hästen får för lite salt och givan bör ökas.