Unghästens näringsbehov

Med växande häst avses från den dag då hästen föds tills den är 36 månader gammal, det vill säga tre år. Under denna period skall hästen öka ungefär 10 gånger i vikt. En häst som är 3 år gammal behöver inte räknas som vuxen i andra avseenden, men det näringsmässiga behovet blir vid ca 3 års ålder detsamma som en vuxen hästs. Hästens möjlighet att växa påverkas av utfodringen, framförallt energinivån i foderstaten påverkar hur snabbt hästen växer och därmed också när (mellan 3 och 4 års ålder) den når sin slutliga vuxna kroppsvikt. Energi- och näringsintaget avgör således i vilken utsträckning hästen kan utnyttja sin genetiska tillväxtkapacitet. Det är framförallt från ungefär 7 månaders ålder som tillväxttakten kan påverkas via utfodringen.

I utfodringsrekommendationer för häst från SLU finns tabeller för unghästars behov av energi och protein. I tabellerna finns exempel på energibehov för att uppnå låg eller hög tillväxttakt. En hög tillväxttakt innebär att hästen växer något snabbare och når sin slutliga vuxna kroppsvikt vid 3 års ålder, medan en låg tillväxttakt innebär att hästen växer något långsammare och når sin slutliga vuxna vikt vid ungefär 4 års ålder. Det finns inga entydiga vetenskapliga bevis för att låg eller hög tillväxttakt skulle ge upphov till mer hälsoproblem så länge hästarnas behov av protein (livsnödvändiga aminosyror), mineralämnen och vitaminer är tillgodosedda. För hästar som skall tränas och tävla som två-treåringar kan en hög tillväxttakt dock vara lämplig, eftersom hästen då är så vuxen som möjligt vid den ålder man börjar begära prestationer av den. Om hästen får växa med en låg tillväxttakt kommer den att utnyttja sin kompensatoriska tillväxtkapacitet om den släpps på bete under sommaren och växa snabbt under den perioden.

Tabellerna bygger på att man kan uppskatta den vuxenvikt hästen kommer att få. Om man känner till den aktuella vikten och åldern på en unghäst kan man också med hjälp av tabellerna uppskatta vuxenvikten på ett bra sätt.

Unghästar delas liksom vuxna hästar upp i tre huvudsakliga kategorier; lättfödd, normalfödd och svårfödd. En lättfödd häst behöver lite mindre och en svårfödd lite mer foder än genomsnittshästen (=normalfödd) för att hålla ett lagom hull. De lättfödda hästarna tillhör ofta en kallblods- eller ponnyras och de svårfödda är oftast av fullblodsras, men det finns en stor variation även inom en och samma ras. Regelbunden hullbedömning och skattning av tillväxten är viktigt för att utfodra växande unghästar på ett bra sätt. Huruvida unghästen är lättfödd, normalfödd eller svårfödd påverkar dess energibehov.

Unghästar kan ha låg eller hög tillväxttakt vilket har betydelse för när den har vuxit färdigt. Foto: Carin Wrange

Unghästens proteinbehov är högst under de första månaderna av livet och sjunker i takt med att den dagliga tillväxten minskar. Vid 3 månaders ålder växer ett föl som kommer att väga runt 500 kg som vuxen strax över 1 kg per dag, medan samma häst vid 19 månaders ålder växer med cirka 100-150 g per dag. Unghästens tillväxt påverkas också av tillgången på den först begränsande aminosyran lysin. Om vallfodret innehåller så pass mycket smältbart råprotein som den växande unghästen behöver kommer även lysinbehovet att vara täckt per automatik. Om vallfodret har lägre innehåll av protein behöver vallfodret kompletteras med ett proteinrikt foder och detta behöver också innehålla tillräckliga mängder lysin, vilket är något man då får räkna ut. Genom att kvävegödsla, ha med baljväxter (till exempel rödklöver, vitklöver, lusern) i vallen och skörda vallfodret i en tidig plantmognad ökar möjligheten att få ett tillräckligt högt proteininnehåll i det för de växande hästarna.

Växande unghästar har ett högre proteinbehov än vuxna hästar. Det beror på att de ska ansätta eller bygga upp en växande kropp vilket gör att det behövs byggstenar. Det är proteinet som är byggstenarna. Om vallfodret är proteinrikt kan det beräknade proteinbehovet överskridas utan att detta negativt påverkar hästen. Behov av protein kan dock inte utan märkbara effekter underskridas under någon längre period. Hur mycket smältbart råprotein hästen behöver anges i g per MJ omsättbar energi, det sätts alltså i relation till energibehovet.

Man kan använda Hästsveriges foderstatsprogram för att räkna ut hur mycket omsättbar energi och smältbart råprotein hästen behöver.

Unghästar behöver ett foder som motsvarar deras behov av bland annat protein. Foto: Carin Wrange

Eftersom hästar är utpräglade gräsätare och grovtarmsjäsare är det viktigt att de får tillräckligt mycket grovfoder i sin foderstat varje dag. Växande unghästar bör ges fritillgång på vallfoder vars innehåll motsvarar de höga behoven av energi och protein. Kom ihåg att tumregeln på minst 1 kg torrsubstans/100 kg kroppsvikt och dygn är en minimirekommendation, det är alltså den lägsta tänkbara grovfodergivan, och alla hästar inklusive unghästar bör få mer än den lägsta tänkbara grovfodergivan.

Oavsett vilken typ av vallfoder man har, är det viktigt att veta energivärdet och näringsinnehållet i det för att kunna utfodra unghästar på rätt sätt. Detta kan man bara få reda på genom att låta analysera näringsinnehållet. Via en analys av fodrets näringsinnehåll får man till exempel reda på mängden energi, protein och mineralämnen i fodret.

För växande unghästar bör energivärdet överstiga 10 MJ omsätt bar energi per kg torrsubstans och innehållet av smältbart råprotein bör överstiga 8 g per MJ omsättbar energi. Kalciuminnehållet (Ca) bör vara minst 1,5 gånger så högt som fosforinnehållet (P), och om det inte är det krävs att ett kalciumrikt mineralfoder tillsätts som höjer Ca/P-kvoten i totalfoderstaten till unghästen. En för låg Ca/P-kvot eller för liten tillförsel av dessa och andra mineralämnen kan öka risken för utvecklingsrubbningar i till exempel lederna hos växande unghästar.

Klicka på bilderna nedan för att komma direkt till videoföreläsningarna med hästforskarna. Föreläsningarna är helt gratis.

En häst räknas som växande från födseln tills den är 36 månader gammal, alltså tre år.

Unghästens tillväxthastighet styrs delvis av utfodringen, speciellt av hur mycket energi foderstaten ger varje dag.

Behovet kan uppskattas med hjälp av utfodringsrekommendationer som tar hänsyn till bland annat hästens ålder, aktuella vikt, uppskattade vuxenvikt och tillväxttakt.

Det finns inga entydiga vetenskapliga bevis för att hög eller låg tillväxttakt i sig leder till mer hälsoproblem, så länge behovet av protein och mineralämnen är tillgodosett. Hästar som ska tränas och tävla som två-treåringar kan däremot ha nytta av en hög tillväxttakt eftersom de då har vuxit i så stor utsträckning som möjligt när de skall prestera.

En unghäst med jämn och hög tillväxttakt kan nå sin slutliga kroppsvikt vid ungefär tre års ålder. En häst med låg tillväxttakt kan i stället bli färdigvuxen först mellan tre och fyra års ålder.

Proteinbehovet är störst under de första månaderna av livet och minskar sedan i takt med att den dagliga tillväxten avtar.

Växande hästar behöver protein för att bygga upp kroppen. Protein fungerar som byggstenar för tillväxten.

Unghästar är beroende av en tillräckligt hög proteinnivå i foderstaten för att växa normalt.

Minimirekommendationen är minst 1 kg torrsubstans grovfoder per 100 kilo kroppsvikt och dag men unghästar kan med fördel ges fri tillgång på att vallfoder vars energivärde och näringsinnehåll är anpassat till unghästens höga behov.

En grovfoderanalys visar fodrets innehåll av energi, protein och mineralämnen. Det är nödvändigt för att kunna anpassa foderstaten efter den växande hästens behov och undvika både över- och underutfodring.