Foderskola

De flesta hästägare eller andra personer som har ansvar för hästars utfodring och skötsel har nog någon gång funderat över utfodringen. Det finns ett överflöd av information om hästutfodring, fodermedel och hälsa, inte sällan finns flera motsägelser, och som hästägare är det inte alltid så lätt att avgöra hur man skall ställa sig till all information som kommer från olika håll. Det är inte heller alla gånger så lätt att hitta oberoende information och fakta i just den fråga man undrar över.

Hästar har grundläggande behov

HästSveriges foderskola, i tio olika delar, tar upp olika frågeställningar som förekommer i så gott som alla stall, oavsett hästras och inriktning. Oberoende av om man är så kallad ”skogsmulleryttare” eller om man tränar och/eller tävlar på olika nivåer, så är det fortfarande en häst som biologisk varelse man skall utfodra. Även om olika discipliner kräver olika mycket av hästen, och kanske därmed också ger ett behov av olika utfodringsstrategier, så fungerar hästarna likadant inuti och har samma grundläggande behov för att må bra, prestera som önskat och hålla sig friska. Många av de utfodringsrelaterade problem som ofta uppkommer kan man förebygga genom att tänka till i förväg runt utfodringen, och genom att ta hänsyn till hästens biologiska funktioner.

Foderskolan kommer att ta upp såväl hästens grundläggande näringsbehov och digestion, som egenskaper hos olika fodermedel och olika foders värde i en hästfoderstat.

Grovfoder är det absolut viktigaste fodret för hästen. Foto: Carin Wrange

Gemensamt språk viktigt

För att kunna diskutera utfodring med andra personer är det också viktigt att man använder sig av begrepp som betyder samma sak för alla som använder dem – det vill säga fackspråk – annars är det lätt hänt att man pratar förbi varandra och använder samma ord, fast man menar olika saker. Ett typiskt exempel på detta är begreppet energi. En ryttare eller tränare som tycker att hästen behöver mer energi menar ofta att hästen känns trög och slö under träning. Det kan finnas ett stort antal olika orsaker till det, av vilka bara ett fåtal har med utfodringen att göra. För en utfodringsrådgivare eller liknande betyder ”för lite energi” däremot att hästen får för lite energi i sin foderstat (för en människa skulle man säga för få kalorier) och därför är mager, och kanske även ovillig arbeta på grund av det.

Här menar man olika saker och den lösning som rådgivaren föreslår, att öka energimängden i foderstaten, kanske inte alls är en bra lösning – hästen kan ju faktiskt vara trög och slö på grund av att den är fet och ur kondition och inte förberedd för den uppgift man begär av den. Ökningen av energigivan i foderstaten förvärrar då bara problemet, istället för att lösa det, eftersom hästen blir ännu fetare.

Detta är bara ett av flera exempel där problem uppstår för att vi menar olika saker med använder samma ord. Vi förklarar därför de grundläggande begreppen inom ämnet foderlära, och har med en kort ordlista till varje del av Foderskolan.

Olika teman i olika delar

I del 1-2 av Foderskolan ligger fokus på hästen och dess näringsbehov och hur hästens mag-tarmkanal fungerar. I del 3-4 tar vi upp olika fodermedel, både grovfoder och kraftfoder. Del 5 och 6 handlar om foderstater och den praktiska utfodringen. Avsnitt 7 och 8 tar upp vad som kan hända när det blir fel, det vill säga vanliga utfodringsrelaterade problem.

I del 9 och 10 handlar det om bete och betesgång, bland annat inför betet, under betessäsongen och eventuell utfodring under sommaren, samt hur man kan tänka när det är dags att ta in hästen från betet igen.

Hästägaren har ansvaret

Det är den person som äger hästen som ansvarar för den och för att den får den skötsel som behövs. Många hästar har sin häst inackorderad hos någon annan och därmed kan de möjligheter man har att anpassa utfodringen för den egna hästen vara begränsade. Trots det finns det mycket man göra som enskild hästägare för att få utfodringen att fungera så bra som möjligt för den individuella hästen. Det kan röra sig om hur foderstaten är sammansatt, fodermängder och typ av foder som används. Även om utfodringen är viktig för hästens hälsa, välfärd och prestation kan enbart utfodringsstrategierna inte lösa alla problem som kan tänkas uppkomma. Ett vanligt förekommande exempel är att prova en uppsjö av olika fodertillskott när något problem i träningen uppstår. Många gånger är orsaken till problemet dock inte alls foderrelaterat, utan har med andra faktorer att göra, till exempel träningen i sig, utrustning, underlag, skoning etc. Kunskap om utfodring är därmed viktigt även ur denna aspekt, för att kunna avgöra om det problem som uppkommer är relaterat till utfodringen eller ej, och hur man i sådana fall på bästa sätt kan lösa det.

Foderskolan är en serie i tio delar om hästutfodring. Den tar upp allt från hur hästens mage och tarm fungerar och vilket näringsbehov hästen har, till olika fodermedel, foderstater, hullbedömning, foderhygien och bete.

Foderskolan ger en steg-för-steg-guide till hästutfodring. Den behandlar bland annat hästens grundläggande näringsbehov och digestion, olika fodermedels egenskaper och hur olika foder fungerar i en hästfoderstat.

Rätt utfodring är viktig för att hästen ska må bra, kunna prestera som önskat och hålla sig frisk. Många utfodringsrelaterade problem kan förebyggas genom att planera utfodringen och ta hänsyn till hästens biologiska funktioner.

Inom foderlära betyder energi den mängd energi hästen får genom sin foderstat, en motsvarighet för människor är kaloriintag. Det ska inte blandas ihop med att en häst känns pigg eller trög under träning.

Hästägaren har ansvar för hästens skötsel och för att den utfodras på ett riktigt sätt. Det gäller även om hästen är inackorderad och ägaren har begränsade möjligheter att påverka till exempel utfodringsrutiner, grovfoder eller foderförvaring.