Foder och vatten

Hästar behöver äta i lugn och ro. Här en häst som utfodras via en automat i grupphållning. Foto: Carin Wrange

Hästars behov av grovfoder för att tarmen ska fungera bra är minst 1 kg torrsubstans per 100 kg häst. Behovet av foder påverkas av hur mycket hästar rör sig, tränas och vilket hull de har. För att veta vilken torrsubstans och näringsinnehåll ett grovfoder har, görs en så kallad grovfoderanalys. Denna behövs när man räknar ut foderstater. På HästSverige finns foderstatsprogrammet där du med hjälp av din grovfoderanalys kan räkna ut en foderstat.

Det foder hästar får i sig lägger grunden för hela det fysiska och mentala välmåendet. Hästar har utvecklats under många miljoner år till att ströva omkring i ett långsamt tempo och ägna en stor del av dygnet åt att beta mestadels gräs och växtdelar. Utfodringsrutiner som inte tar hänsyn till naturliga behov kan leda till en försämrad hästvälfärd.

För lång tid mellan utfodringar, för kort ättid, hunger och törst kan leda till både problem med matsmältningen och mental stress. Vanliga stressrelaterade problem är stereotypiska beteenden som vävning, krubbitning, träätning och boxvandring.

Hästar behöver en stressfri ätmiljö där alla i gruppen kan äta i lugn och ro. Om man utfodrar hästar i grupp behöver man därför planera för att förebygga problem. Att ha en stabil grupp där alla har tillräckligt med plats kring vatten och foder förebygger negativa interaktioner och skador. Det tillgodoser dessutom lagkraven på att alla hästar får äta och dricka i lugn och ro.

Det är lagkrav på att alla hästar får äta och dricka i lugn och ro. Därför är det vår uppgift att se till att hästarna har tillräckligt med plats så att alla kan samsas kring både vatten och foder. Foto: Carin Wrange

Hästar är gräsätare och grovtarmsjäsare vilket betyder att de i huvudsak tar upp näring via grovtarmen genom en nedbrytningsprocess som sker med hjälp av goda bakterier.

Hästars matsmältningssystem är anpassade för att främst bryta ned föda med högt fiberinnehåll och lågt energiinnehåll, som till exempel gräs och växtdelar. Utfodring ska därför främst bestå av grovfoder för att tarmen ska må bra. Kraftfoder och andra tillskott ska komplettera eventuella brister i grovfodret sett utifrån varje hästs behov.

Bakteriefloran i tarmen är extremt komplex och skiljer sig mellan individer. Den varierar under året och ändras när hästar byter foder. Därför ska man vara försiktig vid foderbyten och införa nya foder successivt, annars kan hästar bli sjuka. Förändringar i foderstaten och foderbyten bör göras över minst 14 dagar där man introducerar lite av det nya fodret varje dag och blandar med det man redan har.

Hästar kan bli sjuka vid hastiga foderbyten, som av den anledningen bör göras gradvis över två veckors tid. Här hästar som utfodras vid ett foderbord. Foto: Claes Kärrstrand

Hästens behov av att tugga

Hästar har utvecklats till att ägna stora delar av sitt dygn åt att söka och äta foder. Det är inget som har avlats bort hos våra moderna hästar, oavsett ras, och ställer krav på utfodringsrutiner. Hästar har ett visst näringsbehov och något som kallas tuggbehov. Detta är direkt kopplat till hästvälfärden.

Om hästar ges ett foder som går för snabbt att äta (jämför 1 kg havre som äts på 10 min jämfört med 1 kg hö som tar 30–40 min) så kommer tuggbehovet inte att tillgodoses. Eftersom de fortfarande är motiverade att äta/tugga kan de istället hitta nya vägar att tillgodose behovet. Hästar kan då utveckla stereotypier såsom krubbitning, gallerslickning eller träätning på stallinredning eller stolpar i hagen.

Ett sätt att öka ät- och tuggtiden är att fodra med ett grovfoder som har lågt energiinnehåll för att kunna ge större och fler fodergivor. Att komplettera foderstaten med halm av god hygienisk kvalité är ett annat bra alternativ för att tillgodose hästars tuggbehov utan att öka intaget av energi.

Ett sätt att öka ät- och tuggtiden är att fodra med ett grovfoder som har lågt energiinnehåll för att kunna ge större/fler givor. Foto: Lisa Chröisty

Hästens mage behöver stabilt PH-värde

För att bakterierna i tarmen ska må bra behöver pH-värdet i mag-tarmkanalen vara stabilt. Att fodra med kraftfoder före grovfoder eller att ge stora mängder kraftfoder kan sänka pH-värdet vilket gör att sammansättningen av bakterier förändras. Det kan resultera i en ökning av ”dåliga” bakterier medan ”goda” bakterier minskar i antal. Om det uppstår en obalans så kan det leda till obehag, magsår, lös mage och kolik vilket ofta kräver veterinärvård.

Alltid utfodra med grovfoder före kraftfoder. Foto: Lisa Chröisty

En god foderhygien är mycket viktigt för hästvälfärden. Om foder är mögligt eller dammigt leder det snabbt till problem med hästars luftvägar. Hästar kan även bli mycket sjuka av de gifter som bildas i dåligt foder. För att undvika detta behöver foder produceras och förvaras på ett bra sätt. Det är viktigt att tänka på att förbruka en öppnad bal av inplastat foder innan det hinner bli dåligt. Hur länge foder håller beror på temperatur och om det förvaras torrt. Vid analys av grovfoder kan man beställa en hygienisk och mikrobiologisk analys som beskriver förekomst av svampar och bakterier. Analysen ger en bra bild av fodrets hygieniska kvalitet.

Både i hösilage och hö finns risk för så kallat Botulinum-toxin. Det är ett gift som kan bildas av bakterien Clostridium Botulinum. Bakterien kan finnas i döda djur eller jord som följer med grovfodret vid skörden. Om hästar äter giftet leder det till allvarlig sjukdom med bland annat förlamning. Ofta leder detta till avlivning. Det finns ett vaccin mot en viss typ av botulism (typ B) som rekommenderas till hästar som äter inplastat foder.

Foderhygien är mycket viktigt kring allt foder som ges till hästen. Foto: Lisa Chröisty

Läs mer: 

• Foderhygien
• Hur vet jag att halmen är av god kvalitet?

Hästar har samma krav på rent vatten som vi människor och kan bli sjuka av smutsigt vatten. Om hästar får för kallt, för varmt eller illasmakande vatten kan de dricka mindre vilket kan orsaka sjukdomar som till exempel kolik. Vattenintag hos hästar kan variera mycket men det dagliga vattenbehovet är minst 5 liter per 100 kg häst. För en häst på 500 kg blir det cirka 25 liter vatten per dygn. Om hästar tränas hårt och förlorar mycket vätska genom svettning kan behovet tredubblas.

Om hästar får för kallt, för varmt eller illasmakande vatten kan de dricka mindre vilket kan orsaka sjukdomar som till exempel kolik. Vattenkar, vattenkoppar och vattenhinkar behöver därför rengöras regelbundet. Foto: Lisa Chröisty

Vattenhink, vattenkopp eller vattenkar?

Forskning har visat att hästar dricker mer ifrån hink än ur vattenkopp och att olika vattentryck i vattenkoppen kan påverka vattenintaget.

Vattenkoppen skall ge minst 6 liter vatten per minut. Den ska heller inte spruta vatten så att hästar undviker att dricka. Om man använder någon typ av vattenkopp så behöver man kontrollera vattenflödet regelbundet.

Enligt lag: Hästens tillgång till vatten

Hästar behöver tillgång till vatten över hela dygnet oavsett om de är inne eller ute. Det underlättar att planera för detta genom att ordna med frostfritt vatten framdraget till hagar och i stall – som fungerar året om. Under vintern kan man tillgodose vattenbehovet med isolerade och frostfria vattenkar, eller vattenkoppar i hagarna.

Minimikravet i Sverige att hästar ska kunna dricka sig otörstiga minst 2 gånger per dag men det rekommenderas ändå att hästar har fri tillgång på vatten.

Hästen behöver ständig tillgång till rent vatten av god kvalitét. För att uppfylla behovet kan ibland flera vattenkar behövas i hagen. Foto: Lisa Chröisty