Om hästen

Hästens beteende

Hästens beteende

Hästens beteende har utvecklats för att passa ett gräsätande flocklevande bytesdjur i ett stäpplandskap. Detta innebär att sinnesorgan och beteende är anpassat till hög vaksamhet, snabb flykt och nära sociala relationer.

Att ha möjlighet att hålla uppsikt över sin omgivning och att röra sig fritt tillsammans med andra hästar är därför mycket viktigt för hästens känsla av kontroll över sin miljö. Brist på kontroll och förutsägbarhet leder ofta till stress och oro. Av denna anledning är rutiner viktiga för att hästen ska känna sig trygg.

Vissa beteenden är av så stor betydelse för hästens välfärd att de kallas för beteendebehov. Man kan säga att om motivationen hos hästen att utföra ett visst beteende är stark och om beteendet ger hästen en funktionell återkoppling, det vill säga minskar dess motivation att utföra beteendet ifråga kan man tala om ett beteendebehov.
Ett exempel på detta är hunger som är en känsla som ökar motivationen att äta. När magsäcken fylls känner man mättnadskänsla dvs en återkoppling som minskar motivationen att äta.

I huvudsak handlar det om beteenden som relaterar till födosök, rörelse, vila och socialt umgänge. Utveckling och avel har inte påverkat dessa grundläggande beteendebehov nämnvärt utan är fortfarande viktiga för alla hästar som finns idag oavsett ras eller användningsområde. Om hästen inte får utlopp för dessa behov är risken stor att den utvecklar beteendestörningar i form av till exempel vävning, krubbitning, box eller hagvandring, aggressivitet, apati med mera.

bete-hästar-beteende-födosök

Att söka föda är ett starkt beteendebehov hos hästen. Foto: Carin Wrange

Hästen söker föda

Hästen är en utpräglad gräsätare som under lång tid anpassats till att söka föda och beta på stora och öppna gräsbevuxna marker. Om hästen ges möjlighet så ägnas omkring 16-19 timmar per dygn till att söka efter föda och äta.

Eftersom hästen är utvecklad för en miljö där den ständigt måste vara beredd på flykt har den utvecklat en förhållandevis liten magsäck som gräset passerar ganska snabbt igenom vidare ut i tarmsystemet.

Denna anpassning till kontinuerligt ätande har i sin tur resulterat i att hästen har en ständig produktion av magsaft i sin magsäck. Om ätuppehållen blir för långa och magsäcken töms på sitt innehåll kan detta leda till att syran i magsaften ger skador på magslemhinnan.

Att hästen har något att tugga på under hela dygnet är därför viktigt både ur beteendesynpunkt och ur fysiologisk synpunkt. Halm som strö, grovfoderautomater som ger en extra giva under natten eller fri tillgång på grovfoder kan vara sätt att tillgodose hästens tugg och födosöksbehov.

Hästens behov av rörelse

Under tiden som hästen letar efter föda rör den sig många kilometer varje dag. Om man dessutom räknar in de sträckor hästen rör sig för att dricka och ta skydd har man sett att vilda hästar kan gå uppemot 80 km per dag. Mestadels handlar det om att hästen skrittar men vanligtvis har hästen en mer aktiv period varje dag på ca 10-15 minuter då den travar och galopperar, ofta tillsammans med andra hästar i flocken.

Daglig utevistelse under många timmar per dag, i en tillräckligt stor inhägnad som ger hästen möjlighet att röra sig fritt i alla sina gångarter tillsammans med andra hästar, är en god grund för att tillgodose hästens rörelsebehov. Att rida ut tillsammans är också ett sätt att ge hästen möjlighet att få röra sig friare än på ridbanan, på varierande underlag och över större områden.

häst-hage-rörelse-födosök

En tillräckligt stor hage ger möjlighet till såväl rörelse som födosök. Foto: Carin Wrange

Hästens vila och sömn

En vuxen häst sover mellan 3-5 timmar per dygn uppdelat på korta sömnperioder om cirka 15 minuter spridda över hela dygnet. Utöver sömnen står hästen och dåsar ytterligare ett par timmar per dygn, ofta vilandes på ett bakben. Sömnen delas in i REM-sömn (REM står för rapid eye movements) och NREM-sömn (non-REM ).

Hästen kan sova både stående och liggandes men REM-sömnen kräver att hästen kan slappna av helt och ligga ner med stöd för huvudet. Hästens totala sömntid per dygn påverkas av ålder, hur mycket hästen tränas och så vidare, men även av yttre faktorer som om hästen känner sig trygg, om hästen hålls på stall eller på bete och ströbäddens egenskaper.
Hästen kan också minska på sovtiden om den behöver ägna mycket tid åt födosök eller hålla sig undan från till exempel sol, värme eller insekter. En torr och ren liggplats som är tillräckligt rymlig för att hästen ska kunna sträcka ut sig i sin fulla längd är viktigt för att hästen ska kunna få sitt sömnbehov tillgodosett.

 

hastens-beteende-1-900x600

Hästar får starka band till varandra. Att putsa på sin kompis stärker relationen. Foto: Carin Wrange

Hästens sociala liv

Att hästen är ett flocklevande djur innebär att många av de beteenden som hästen använt för att överleva i det vilda bygger på att flocken hjälps åt att upptäcka faror och försvara sig mot dem.

Hästar anpassar därför ofta sina beteenden till vad de andra i flocken gör – sover, äter, dricker, förflyttar sig etc. Om en häst uppmärksammar en fara i omgivningen varnar den och övriga hästar reagerar på samma sätt som den första hästen. Flocken är en stor trygghet för hästen. Det är därför inte så underligt hästar kan ha svårt att bli lämnade ensamma i stallet eller hagen, att gå ifrån stallbacken eller att gå in ensam i en transport.

Hästen bildar starka band till andra hästar och känner sig tryggast i en stabil grupp. Hästen kommunicerar med alla sina sinnen och den fysiska kontakten med andra hästar är viktig för sammanhållningen.
En av de aktiviteter som stärker sammanhållningen mellan hästar i flocken är att de putsar/kliar varandra runt manken och nedre delen av halsen och mankammen. Putsningen stärker relationen mellan hästar och har en positiv fysiologisk effekt då den ökar utsöndringen av hormonet oxytocin som verkar lugnande och sänker hjärtfrekvensen.

Att gå i hage med andra hästar, lösdrift eller stallar där hästarna är inom räckhåll för varandra är därför viktiga förutsättningar för att tillgodose hästens sociala behov.

Läs mer:
Om hästens sinnen
Om hästens smärtansikte
Ur hästens synvinkel

Text: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU och Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik

2019-04-22

 

Hästars beteende vid grupphållning

Hästar bör hållas i grupp när de går i rasthage eller på bete. Interaktionen med andra hästar har stor betydelse för utvecklingen av socialt beteende.

hastens-beteende-2

Hästar i grupp tränar sin sociala förmåga. Foto: Carin Wrange

Risken för skador vid blandning är inte lika stor som många hästägare tror. Det visar forskaren Elke Hartmann i en avhandling vid SLU. I fyra olika studier har hon studerat hur hästar i olika åldrar har interagerat med varandra när de hålls i hage eller bredvid varandra i stall.

Hon har även studerat vilka risker det innebär för människor att hantera hästar som hålls i grupp samt de risker som finns att hästarna skadar varandra.

– Även om förhållandena för hästskötsel har förbättrats de senaste decennierna är det fortfarande många hästar som inte lever ett socialt liv, huvudsakligen på grund av ägarnas oro inför grupphållning, säger Elke Hartmann.

Efterfrågad forskning

Hur hästar ska hållas för ett optimalt liv är ett ämne som det tidigare inte har forskats mycket om. Däremot finns det ett stort antal vetenskapliga studier om förhållandena för andra djurslag som nötkreatur, svin och fjäderfä. Elke Hartmann kan konstatera att mer forskning inom området är efterlängtad för att öka kunskapen om hästars beteende när obekanta individer möter varandra. Hur stor är egentligen risken för bett och sparkar mellan hästarna?
–Jag har försökt identifiera metoder som kan minska aggressiva interaktioner när man för samman obekanta hästar. Många hästägare hävdar att skaderisken är hög just i den situationen och att det är orsaken till att de undviker att släppa sina hästar i grupp. Exempel på en sådan metod är att placera okända hästar i boxar bredvid varandra för att bekanta sig innan de sedan släpps lösa med varandra i en paddock. Elke Hartmann provade metoden på såväl unga som äldre hästar.

Få skador på hästarna

Hon undersökte även hur hästarna interagerade med varandra när obekanta individer möttes direkt i paddocken utan föregående kontakt i stallmiljön, samt när två sedan tidigare bekanta hästar tillsammans mötte en för dem okänd häst.
–Trots att vi studerade ett stort antal hästar, totalt 106 möten, var det sällsynt med skador på hästarna. Bara en lättare skada noterades varför man kan konstatera att den omedelbara skaderisken tycks vara överskattad. Det bör dock påpekas att alla hästar var oskodda.

Elke Hartmann har också studerat riskerna för människor som hanterar hästar i grupp, till exempel vad som händer när man tar ut en av individerna ur flocken. Hon studerade reaktionen när såväl en enda häst som när två hästar samtidigt leddes bort från gruppen. Det visade sig att flocken var mindre intresserad av att följa med till grinden när bara en häst gick iväg jämfört med när två av de fyra hästarna i gruppen togs ut, vilket gav en säkrare miljö för den person hanterade den häst som togs ut ensam.
–Då det kan vara svårt att få en häst att lämna flocken är det viktigt att träna den på rätt sätt för att den ska känna sig trygg och våga lämna sina kompisar, säger Elke Hartmann.

 

Text: Carin Wrange,  redaktör HästSverige 2011-09-21, faktagranskad av Elke Hartmann, uppdaterad 2019-04-22

Läs mer om hästars rädsla och reaktioner på okända föremål i licentiatavhandlingen Fear in horses, avhandling inom etologi vid SLU 2006, Janne Winther Christensson

Läs mer om grupphållning av häst, Group housing under Nordic conditions: strategies to improve horse welfare and human safety doktorsavhandling inom etologi vid SLU 2010, Elke Hartmann