Pågående hästforskning: Välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika system under sommaren

Hur påverkas hästar av sin uppväxtmiljö?

I ett av hästforskningsprojekten som fått pengar av Stiftelsen Häsforskning från 2025 studeras hur unghästars beteende, stressnivå och fysiska utveckling skiljer sig beroende på om de tränas i stall, går fritt på fjällbete eller hålls i inhägnade betesmarker.

Målet är att öka kunskapen om hästens välfärd och ge hästnäringen bättre underlag för hållbar uppfödning och projektet utförs i Jotunheimen och låglandet i sydöstra Norge.

På den här sidan följer vi projektet från start till mål. En kort sammanfattning av projektet presenteras HÄR.

197 copy

Frågan om hästvälfärd är nu mer aktuell än någonsin, också med fokus tävlingshästar. Foto: Lisa Chröisty

Bakgrund

Hästens välfärd är ett högaktuellt ämne. En viktig aspekt är hur hästen har det de 23 timmar den inte rids. 

”Hur påverkas hästens välfärd av dess miljö?”

Det är en av de centrala frågorna i ett forskningsprojekt som drivs av Morten Tofastrud, forskare inom ekologi och djurvetenskap Universitetet i Innlandet. Studien genomförs i stora inhägnaden i Innlandets län och i Jotunheimen, Norge, ett fjällområde i norra Gudbrandsdalen, mellan Oslo och Trondheim.

Det treåriga projektet startades 2025 genom 997 000 NOK av Stiftelsen Hästforskning.

Hur påverkas hästens hälsa och utveckling i olika hästhållnings-system?

Projektet undersöker beteenden hos unga tävlingshästar, som hålls i olika sommarhållningssystem. De olika systemen som jämförs är:

  1. Fria fjällbeten – där hästar går fritt i den norska fjällmiljön utan mänsklig påverkan.
  2. Stora inhägnade betesmarker – där hästarna har gott om utrymme men begränsas av stängsel.
  3. Stalluppfödning med tillhörande hage – där hästarna hanteras och förbereds för tävling i ett mer kontrollerat system.

Totalt kommer 60 kallblodstravhingstar övervakas under två somrar.

Forskarna kommer med hjälp av GPS, accelerometrar och videoanalys för att kartlägga deras rörelsemönster, stressnivåer och tillväxt.

Forskarna analyserar bland annat det som kallas för ”hästarnas tidsbudget”, det vill säga hur mycket tid de ägnar åt vila, lek och bete.

Genom att mäta kortisolnivåer i avföring undersöks även stressnivåer i de olika systemen.

Resultatens betydelse för hästvälfärden

Projektet kan ge viktig kunskap om hur olika inhysningssystem påverkar hästars hälsa och utveckling och kan bidra i hästvälfärdsdebatten.

Ett spännande perspektiv i studien är att det inte är självklart vilket system som ger bäst välfärd. Att hästar får röra sig fritt i naturen kan verka optimalt ur ett mänskligt perspektiv, men hästarna kan uppleva det annorlunda. Genom forskningen hoppas Morten och hans kollegor kunna ge en mer faktabaserad bild av vad som faktiskt gynnar hästarna i längden.

Studien fokuserar på sommarbete, men forskarna ser potential att utvidga projektet till att även studera hästars välfärd under vinterhalvåret i olika stallmiljöer. Med mer forskning kan hästnäringen få bättre verktyg för att säkerställa att hästar erbjuds en god uppväxt och livskvalitet – oavsett vilken miljö de befinner sig i.

Morten Tofastrud 1

Ett spännande perspektiv i studien är att det inte är självklart vilket system som ger bäst välfärd. Att hästar får röra sig fritt i naturen kan verka optimalt ur ett mänskligt perspektiv, men hästarna kan uppleva det annorlunda. Genom forskningen hoppas Morten och hans kollegor kunna ge en mer faktabaserad bild av vad som faktiskt gynnar hästarna i längden. Foto: Morten Tofastrud, ledande forskare i projektet.

Kontakta forskarna:

Är du nyfiken på projektet och har frågor direkt till forskarna? Kontakta då huvudansvarig för forskningsprojektet:

Morten Tofastrud, Universitetet i Innlandet (INN).
Projektet finansieras av Stiftelsen Hästforskning.

Text: Lisa Chröisty, redaktör för HästSverige och Paola Squassina, kommunikatör Stiftelsen Hästforskning. Senast uppdaterat 2025-04-03.

Läsa mer?

Kort sammanfattning av projektet:

  • Hästens välfärd är ett högaktuellt ämne. En viktig aspekt är hur hästen har det de 23 timmar den inte rids.
  • I det här projektet undersöks välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika sommarhållningssystem: bergsbete, inhägnat bete och stall med tillhörande hage.
  • 60 hingstar av kallblodstyp kommer att övervakas med GPS, accelerometrar och videoanalys för att jämföra bland annat rörelse, stressnivåer och tillväxt.
  • Resultaten väntas kunna bidra med värdefull information om olika inhysningssystems betydelse för hästens välfärd och utveckling.