Om hästen

De fem domänerna

De fem domänerna

De fem domänerna är ett sätt att beskriva olika ingående aspekter  av hästvälfärd. De fyra domänerna nutrition, fysisk miljö, hälsa och beteendeinteraktioner ger negativa och positiva upplevelser som påverkar den femte domänen mentalt tillstånd. Tillsammans ger de fem domänerna en helhetsbild av djurets välfärd.

På Horses & People magazine finner du en bild vad som ryms inom de fem domänerna.

Nutrition

Hästar är gräsätare och för att de ska må bra är det viktigt att tillgodose både deras närings- och tuggbehov. En väl sammansatt grovfoderbaserad foderstat som ger lång ättid är grunden för en god hästvälfärd.
Fodrets sammansättning, tillgången på friskt vatten och möjlighet till rörelse är andra faktorer som lägger grunden till en bra fodersmältning. Det är viktigt att hästar har ett lagom hull året om eftersom det förebygger sjukdom och hälsoproblem. Ett lagom hull uppnås genom en balans mellan foderintag och rörelse.

Fysisk miljö

Traditionell hästhållning i box kombinerat med daglig utevistelse i hage är det vanligaste sättet att hålla hästar på. Det har blivit vanligare med olika sorters lösdrift där hästar har möjlighet att gå tillsammans och vara ute dygnet runt. En del av dessa lösningar är helt eller delvis mekaniserade för att underlätta skötseln av hästarna.

Det som kanske påverkar hästvälfärden mest är de beslut som vi hästhållare fattar. Generellt kan man säga att den inhysning som möjliggör att hästar får utlopp för sina naturliga beteendebehov såsom social kontakt, långsam rörelse under större delen av dygnet och långa ättider ger en högre välfärd än en inhysning som begränsar dessa behov. Att kategoriskt säga att lösdrift är bättre än boxhållning är svårare eftersom både stallar och lösdriftssystem kan se väldigt olika ut med avseende på utformning och storlek. Det finns dessutom olika riskfaktorer att ta hänsyn till. I ett boxstall kan exempelvis brist på social kontakt, stillastående och dålig luftkvalitet påverka hästvälfärden medan i en lösdrift kan markförhållanden och konkurrens om mat och liggplatser vara viktigare faktorer.

Det som kanske påverkar hästvälfärden mest är de beslut som vi hästhållare fattar kring skötsel, daglig utevistelse, täckesanvändning etc vilket också innebär att oavsett vilken hästhållning man har så kan man ofta anpassa sina rutiner för att bättre tillgodose hästens behov. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad kring den forskning som finns och våga omvärdera gamla ”sanningar” så att man kan fatta kloka beslut som inte påverkar hästvälfärden negativt.

Hälsa

En av grundpelarna i hästvälfärd är att hästar håller sig fria från skador och sjukdomar. Det är många saker som påverkar hästars hälsa och det är viktigt att miljön är anpassad till deras behov av rörelse, social kontakt och vila. Att arbeta förebyggande genom att visitera sin häst dagligen, ha tydliga rutiner kring hovvård, smittskydd, utfodring och avmaskning är också viktigt. Genom att ha goda utfodringsrutiner med ett anpassat hygieniskt foder så förebyggs många sjukdomar och problem.

Det är även viktigt att komma ihåg att du som ryttare påverkar din häst väldigt mycket. Se till att ha väl anpassad utrustning och att kritiskt granska ditt träningsupplägg och dig själv som ryttare för att förebygga hälsoproblem hos hästen.

Beteendeinteraktioner

Hästens beteende måste hela tiden ses som en interaktion med omgivande miljö. Faktorer i miljön som är viktiga för hästvälfärden är förutom den fysiska miljön även den sociala miljön med eller utan andra hästar och med människan.

Hästars beteende är en reaktion på förändringar och att vara lyhörd för hästars signaler hjälper oss att vidta rätt åtgärder för att säkra hästvälfärden. Genom att observera hur hästar beter sig i olika situationer kan man få en uppfattning om hur de mår, men det är inte alltid så lätt att tolka de bakomliggande orsakerna till beteenden som man ser. Det beror på att hästar är bytesdjur som försöker att dölja svagheter för potentiella rovdjur och för oss människor. Därför behöver man lära känna hästars normala uttryck och beteenden så att man kan se om de förändras. Det gör du bäst genom att spendera mycket tid med hästar. Det är också viktigt att lära känna den enskilda hästens normala beteende så att du märker av förändringar i just din hästs normala beteendemönster.

Om hästar plötsligt ändrar beteende kan det vara ett första tecken på att något inte stämmer. De kan till exempel börja vägra på hinder, inte vilja lyfta på hovarna eller bli grinig emot människor eller andra hästar. Smärta är en vanlig orsak till beteendeförändringar och det är viktigt att utesluta veterinära orsaker till beteendet. Tecken på att hästar har ont eller är stressade kan vara subtila och endast visas i förändringar i ansiktsuttryck eller kroppshållning. Om smärta kan uteslutas kan du ta hjälp av en etolog för att hjälpa dig att kartlägga, förstå och förändra beteendet.

När hästar börjar visa oönskade beteenden som boxvandring eller vävning är det ofta tecken på att det är något i miljön som påverkar dem. Det kan vara stress från att vara skild från andra hästar, brist på tillgång till grovfoder eller avsaknad av andra viktiga faktorer i närmiljön. Att helt bryta sådana beteendemönster kan vara svårt men det är viktigt att angripa orsaken och inte själva beteendet. Andra beteendeförändringar som krubbitning kan ha mer komplexa orsakssamband och bör utredas av veterinär.

häst-inhysning-stall-box

Hur trivs hästen i sin box? Är den nöjd och trygg? Foto: Carin Wrange

Mentalt tillstånd

Tillsammans påverkar de fyra domänerna Nutrition, Fysisk miljö, Hälsa och Beteendeinteraktioner hästens Mentala tillstånd. Hästens upplevelse av sin omvärld är därför central för bedömningen av hästvälfärd. Hur hästen tolkar och upplever sin omvärld påverkas av individens tidigare erfarenheter och uttrycks först i beteendet och i förlängningen ett förändrat hälsotillstånd.

Vetenskapligt saknar vi fortfarande mycket kunskap om hästens mentala, kognitiva och känslomässiga förmågor. Vi vet att hästen precis som vi tar in information om omvärlden via sina sinnen men eftersom hästen delvis saknar vår förmåga att reflektera blir reaktionen ofta direkt känslomässig. Detta är evolutionärt fördelaktigt för ett bytesdjur som hästen där överlevnad snarare handlar om att reagera snabbt med flykt än med eftertanke och planering. Hästen har däremot ett gott minne och kan reagera starkt på situationer som påminner dem om obehagliga upplevelser tidigare i livet. En häst kan inte heller reflektera kring en upplevelse i efterhand och förstår inte heller orsakssamband på samma sätt som vi gör vilket kan göra att de kopplar samman sinnesintryck på ett sätt som inte alltid är logiskt för oss.

Hästens egna handlingsutrymme och möjlighet att reagera i enlighet med den känsla som situationen framkallar, exempelvis möjligheten att fly eller försvara sig, inverkar på hästens förmåga att hantera stressande situationer. Stressade eller rädda hästar blir lätt farliga både för sig själva och andra och att träna hästar inför exempelvis hovslagare, klippning och tävlingar med tålamod och utan tidsnöd är en viktig säkerhetsåtgärd. Att själv vara lugn, konsekvent och ge hästen tydliga rutiner skapar förutsättningar för hästen att kunna förutsäga vad som ska hända härnäst och hjälper därför hästen att klara av stressande situationer. Genom att förebygga rädsla och stress genom tillvänjning och träning förbättrar vi hästars möjligheter till en god hästvälfärd.


Text: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU, Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik och Sofie Vikström, agronom. Uppdaterad 2022-11-12.