Nosryggen ger huvudet dess främre profil. Underkäkens bakre nedre del bildar tillsammans med tuggmuskulaturen underlag för ganascherna. Hästens hals begränsas uppåt av nacken som bakåt övergår i mankammen. Halsens nedre begränsning kallas strupranden. På ovansidan i övergången mellan halsen och bålen ligger manken.
Ryggen benämns det parti som börjar efter manken och sträcker sig bak till länden, för att sedan övergå i korset. Bålens bakre sida, framför bakbenets muskulatur, benämns flanken. Hingstens och valackens förhud kallas skapet.
På framsidan under halsen finns bringan med sina kraftiga muskelpartier. Bogen består av frambenets övre delar. Bogbladet och dess muskulatur ger bogen dess utseende. Bogen övergår neråt i överarmen och armbågen. Partiet mellan armbågen och karpalleden kallas underarmen. Mellan karpalleden och kotleden finns skenan. Begreppet kota används för området på kotbenets framsida. På benets baksida kallas området mellan kotled och hov för karled. Mellan kotan och kronranden ligger kronan. Kronranden är det område där huden övergår i hovens vägghorn.
Bakbenets övre muskulösa del kallas lår. Nertill på lårets framsida finns knäet, vilket övergår i skanken. Området mellan skank och skena kallas hasen. Den yttre anatomin från skenan till hoven är lika på fram- och bakbenen.
