Om hästen

Fysisk miljö

Fysisk miljö

Frilevande hästar är ständigt i rörelse medan de äter, socialiserar eller söker efter föda. Hästar lever i olika sociala grupperingar och vilar i korta pass jämnt fördelade på dygnet. Hästar är bytesdjur med en stark flyktinstinkt och turas om att hålla uppsikt över eventuella faror och hot.

Att hålla hästar instängda i boxar under en stor del av dygnet skapar därför en konflikt med hästars grundläggande beteendebehov. Den begränsade möjligheten till rörelse och social kontakt med andra hästar kan skapa stress, beteendestörningar och ökad risk för fysisk sjukdom.

När hästar användes militärt samt på fältet eller i skogen många timmar varje dag, var spiltan en vanlig form av inhysning. Det var praktiskt att hålla hästar ihop med kor i ladugården och förenklade utfodring och mockning. Idag går många av lantbrukets djur lösa i stall och lösdrifter eftersom forskning har visat att uppbindning begränsar djurens naturliga beteenden. Hästar får fortfarande hållas i spiltor för dygnsvila men dessa håller på att fasas ut då man inte får bygga nya spiltor. Något som däremot blivit vanligare är skötselspiltor där hästen tillfälligt binds upp i samband med skötsel och hovvård. Detta skapar en säker och god arbetsmiljö och underlättar hovvården.

hast-livsmiljo-hage-rorelse-fodosok

Hästar är sociala djur som gärna vill leva i en flock. Foto: Carin Wrange

Visuell horisont – att kunna se åt olika håll

Boxar är idag den vanligaste inhysningsformen i Sverige. I boxar är hästar lösgående och har större möjligheter att styra sitt beteende än i en spilta. Eftersom hästar är flyktdjur så vill de hålla uppsikt över vad som händer runtomkring för att känna sig trygga.
Hästars möjlighet att se åt olika håll är viktigt för hästvälfärden. Helst vill hästar kunna sticka ut huvudet genom öppningsbara fönster och över boxväggar så att de kan se sig omkring.

När hästar inte hålls tillsammans i grupp kan lukt, syn och hörselintryck bli ännu viktigare för att åtminstone delvis kompensera för brist på fysisk kontakt. Fysisk kontakt mellan hästar som känner varandra är bra även inne i stall. Detta förutsätter att boxarna är tillräckligt stora så att hästarna kan äta och vila ifred när de vill.
En fördel med att ha hästar på box är att det blir lite lättare att få individuell kontroll på foder och vattenintag. Det mest naturliga är att hästar äter samtidigt i grupp, men då behöver hagen och utfodringen anpassas efter det. Det behövs en stor öppen yta och en tillräcklig mängd foder så att alla hästar kan äta i lugn och ro utan att konkurrera.

I en stabil grupp bildas över tid en gruppdynamik mellan hästarna där ranglåga hästar undviker att utmana de som är ranghöga. I en stabil grupp ger detta en mycket låg skaderisk.

Risken med att utfodra i grupp med begränsade fodermängder är att vissa hästar sällan eller aldrig får tillgång till fodret. Med fri tillgång på grovfoder undviker man detta problem. När man inte ger fri tillgång så är det extra viktigt med tillräckligt många utfodringsplatser med tillräckligt avstånd emellan. Då kan alla hästar äta i lugn och ro.

Fler väljer grupphållning

Intresset för grupphållning av hästar och olika former av lösdrift ökar, både av praktiska skäl och för att öka hästvälfärden. Många gånger är en lösdrift lättare att sköta rationellt med maskiner och mekanisering. En lösdrift behöver ofta viss markbearbetning och hårdgjorda ytor. Att slippa passa utfodringstider, in- och utsläpp varje dag lockar många som förutom sitt hästintresse även har heltidsjobb och familj. Men även en lösdrift kräver skötsel och det är väl värt att planera den lika noggrant som ett boxstall.

Det viktigaste att tänka på när man håller hästar i grupp är att hästgruppen är stabil och har tillräckligt stora ytor för hästarna att röra sig på. Hästar som är uppvuxna i flock är ofta tydliga i sitt sociala beteende. Hästar som haft begränsad social kontakt kan bete sig annorlunda och ha svårt att läsa andra hästars signaler. Då är det extra viktigt att de får introduceras i en stabil grupp med gott om utrymme så att skaderisken minimeras. Risken för aggressiva beteenden och skador ökar om hagen är för liten och utfodringsplatserna för få.

Många skaderisker går att förebygga med en stegvis introduktion av nya hästar och väl utformade hagar. Att undvika skarpa hörn på stängsel och trånga passager minskar risken att någon häst blir trängd. Hagar behöver vara så stora som möjligt så att hästarna kan galoppera och vända säkert. De behöver även innehålla skydd för sol, väder och vind. Med lite fantasi kan man nyttja träd och annan växtlighet till barriärer och skydd som även gör att hästar kan komma undan från varandra.

hästar-i-ligghall

Hästar som hålls i grupp dygnet runt ska alltid ha tillgång till ligghall. Foto: Carin Wrange

Flera aspekter kring inhysning

Alla inhysningssystem har sina för- och nackdelar när man förutom hästvälfärd även väger in praktiska och ekonomiska aspekter. Många kompromissar mellan individuell- och grupphållning och har sina hästar i grupp i hage under dagen och ensamma i box på natten. Tyvärr är det fortfarande hästar som hålls ensamma dygnet runt. Det är inte bra för hästvälfärden då det berövar hästen på viktig social kontakt.

Du kan läsa mer om inhysning av häst, stallbyggnaden och hästens hage under följande sidor:

Hästens inhysning
Stallbyggnaden
Hästens hage

Läs mer gällande minimikrav för olika typer av hästhållning i Jordbruksverkets föreskrifter för häst.

På SLU:s Hippocampusdag 2016 hölls flera föredrag om grupphästhållning både av travhästar och ridhästar.

Aktiv grupphästhållning av travhästar – Malin Connysson, Wången

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem – Karin Morgan, Ridskolan Strömsholm

Aktiv grupphållning av ridhästar – Linda Kjellberg, Ridskolan Strömsholm

Läs mer om stallar och lösdrifter i Svenska Ridsportförbundets guide kring byggandet av ridanläggningar. 

Grovfoder i hagen på vintern

Genom att använda en foderhäck kan flera hästar samtidigt erbjudas ett grovfoder. Foto: Helena Lundström

Text: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU, Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik och Sofie Viksten Engfors, PhD, specialiserad inom hästvälfärd. Uppdaterad 2023-03-10.

Tarmflora och ättider

Studie av tarmflorans sammansättning och årstidsvariation i grovtarmen hos travhästar med grovfoderdiet – examensarbete 2013 vid SLU av Jonna Kangas.

Om hästens ättider i olika grovfodersystem – examensarbete 2012 vid SLU av Michaela Lindbäck.

Text: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU och Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik

2019-04-15