Avlivning

Det finns två vanliga metoder som används vid avlivning av hästar:

Mekanisk avlivning

Bedövning med bultpistol (alt. skjutvapen) + avblodning. Det är samma metod som används vid slakt på ett slakteri. Vid mekanisk avlivning kan den som ska avliva hästen även vilja att en annan person är med och håller i hästen, om du inte själv som hästägare vill göra det.

Fundera över om du vill vara med eller inte vid själva avlivningsögonblicket. Om du bestämmer dig för att överlåta det till någon annan är det ofta möjligt att enbart komma fram och ta farväl i lugn och ro efteråt, när hästen ligger ner, död.

Hur går det till?

Det är viktigt att allt sker lugnt och stilla så hästen inte blir orolig och stressad. Man kan till exempel låta hästen stå och äta ur en hink när den skjuts. Hästar som är lättstressade eller skygga om huvudet kan behöva litet lugnande medel för att bultpistol ska kunna användas. Lugnande preparat får bara ges av en veterinär.

Bedövningsögonblicket kan upplevas dramatiskt när hästen från en sekund till annan faller ihop. Men att det går snabbt innebär också att hästen snabbt blir  medvetslös och inte känner någonting från att skottet träffar skallen.

Efter bedövningen får hästen ligga kvar på marken under avblodningen. Hästens sticks då i halspulsådern och det rinner ut en hel del blod på marken. När kroppen töms på blod stannar hjärtat och hästen dör.

För en del är det självklart att finnas hos hästen till slutet, andra väljer att minnas allt det roliga som varit och låta någon annan vara hos hästen under avlivningstillfället. Där finns inget rätt eller fel. Viktigast är att hästen känner sig trygg med de som närvarar vid avlivningen. Foto: Lisa Chröisty

Medicinsk avlivning – med avlivningsvätska

En medicinsk avlivning kan göras både hemma och på klinik men får bara utföras av en veterinär. Hästen ges en överdos läkemedel och avlider av att centrala nervsystemet (CNS) slutar fungera. När CNS inte längre fungerar stannar hjärtat och hästen slutar andas.

Hur går det till?

Veterinären sätter en kanyl i en ven på hästens hals där avlivningsvätskan injiceras. Oftast lägger sig hästen lugnt ner, tar några andetag och slutar sedan att andas. Strax därefter slutar hjärtat slå och alla reflexer försvinner. Men ibland kan hästen istället för att lägga sig lugnt, kasta sig innan den faller. För säkerhets skull ska ingen stå för nära när man har gett avlivningsvätskan.

När hästen lagt sig kontrollerar veterinären att hästen är död genom att lyssna på hjärtat och kontrollera reflexerna. Vid en medicinsk avlivning behöver inte hästen avblodas. Under en medicinsk avlivning tillåter veterinären ofta inte att någon annan än veterinären själv håller i hästen – av säkerhetsskäl.

Riskfyllt även för människor

Avlivningspreparat är mycket giftiga och det är viktigt att tänka på säkerheten. Veterinären och assistenten använder handskar och ansiktsskydd. Skulle preparatet stänka på huden måste det tvättas av direkt och en läkare kontaktas omedelbart. Detsamma gäller om någon mot förmodan skulle råka få i sig medel.

Efter avlivningen måste kroppen tas omhand. De vanligaste sätten är nedgrävning, kremering eller destruktion (energiåtervinning). Läs mer om de olika alternativen för att ta hand om den döda hästkroppen här.

När hästen ska transporteras bort eller förflyttas måste en vinsch ofta användas. Det kan se otäckt och obehagligt ut när hästen dras iväg eller lyfts upp. Det är ofta bättre, och många ägare väljer, att ta farväl av hästen innan för att slippa se det.

När hästen sedan är flyttad kan platsen spolas rent alternativt täckas över med spån eller halm, om hästen avlivats mekaniskt. Det för att undvika att lämna spår av blod.

Kom ihåg att även ta kontakt med hästens avelsförbund – för att registrera att hästen är död och makulera passet så att det inte kan användas felaktigt till en annan häst framöver.

Vid planerad avlivning kan ägaren ofta själv välja en plats som känns trygg, till exempel vid stallet, i beteshagen eller på en klinik. Hemma vid stallet kan man ta hjälp av en veterinär, djurambulans eller nödslaktservice. De allra flesta kan mot betalning också att ta med sig hästens kropp för till exempel energiåtervinning.

Hästägare kan också välja att avliva hästen på en klinik. Då är det veterinären som ansvarar för och utför avlivningen. På kliniker erbjuds nästan alltid omhändertagande av kroppen, även det mot betalning.

En lugn plats exempelvis i en beteshage kan för en del kännas som en lämplig plats att låta sin häst vandra vidare på. Foto: Lisa Chröisty

Avlivning och omhändertagande av hästens kropp är kostsamt. Beroende på var, när och hur avlivningen sker kan kostnaden variera, men att ha pengar undanlagda för det här tillfället kan vara en god idé. Ett annat alternativ är att slakta hästen på ett slakteri. Där får hästägaren tvärtom en mindre summa pengar för att låta hästens kropp bli till livsmedel.

Har hästen behandlats med läkemedel som ger livstids karens är slakt dock  uteslutet – och avlivning därmed det enda alternativet för att ta bort hästen.

När hästen inte lever längre är det sista steget för dig som hästägare att ta kontakt med hästens avelsförbund – för att registrera att hästen är död.