Tänder, tandvård och munhälsa

Hästen har under sitt liv två uppsättningar tänder, först mjölktänderna som sedan byts ut till permanenta tänder;

Mjölktänder är den första uppsättning tänder en häst som föl utvecklar. Foto: Lisa Chröisty

Mjölktänder

När hästen föds utvecklar den sina mjölktänder, totalt 24 stycken:

• 12 framtänder, varav de främsta antingen finns vid födseln eller kommer fram under den första veckan. De näst-främsta framtänderna kommer när hästen är mellan 4-6 veckor och de yttersta när hästen är mellan 6-9 månader.
• … Och 12 till 14 premolarer (främre kindtänder). Premolarerna finns vid födseln eller kommer fram under de två första veckorna.

Vid nio månaders ålder har hästen fått alla sina mjölktänder, vilka sedan succesivt byts ut. Att hästen har fått alla sina mjölktänder vid just nio månaders ålder överensstämmer med den naturliga avvänjningsåldern, då fölet i det vilda helt skall börja leva på gräs. Mjölktänderna finns hos hästen fram till att den blir cirka 2.5 år. Då börjar den tappa sina mjölktänder, en process som pågår fram tills hästen är cirka 4.5 år gammal.

Permanenta tänder

De första molarerna (inre kindtänderna), finns inte som mjölktänder utan kommer först med den permanenta uppsättningen. De första bryter fram mellan 9 och 12 månaders ålder, de andra vid ca 2 års ålder och de tredje mellan 3.5-4 års ålder. I samband med tandbyten eller när nya tänder bryter fram är det inte ovanligt att hästen äter sämre, på grund av ömhet eller annat obehag i munnen.

Full tanduppsättning, med enbart permanenta tänder (40-42 stycken), får hästen vid 4-5 års ålder. Hingstar och valacker får vid den åldern dessutom sina hörntänder, så kallade hingsttänder, tänder som ston sällan utvecklar.

En del hästar utvecklar felaktig bettställning, som kan behöva särskild vård under hela livet. Som här – en 3årig häst med distinkt överbett. Foto: Carin Wrange

Hästens tänder växer hela livet

God mun- och tandhälsa är mycket viktigt för hästars välfärd och hälsa, då hästar är gräsätare och behöver kunna tugga sin mat ordentligt för att bryta ned foder samt tillgodose sig näring. I modern hästhållning baseras utfodring i huvudsak på grovfoder (exempelvis hö, hösilage och halm) som kompletteras med kraftfoder och mineraler vid behov. Om fodret inte tuggas ordentligt ökar risken för problem, till exempel förstoppningskolik eller foderstrupsförstoppning.

Hästtänder växer och slits ned under hela hästens liv. Därför är det nödvändigt med regelbundna tandkontroller för att förebygga problem. Om hästtänder slits ojämnt eller snett så kan det ge obehag och smärta. Förebyggande kontroller av munhålan är viktigt och ska göras av en veterinär som är vidareutbildad på hästtandvård.

Hästens tänder behöver så småningom undersökas av utbildad hästtandläkare, mer om det kan du läsa längre ner. Foto: Carin Wrange

Många hästar rids eller körs in vid unga år och i regel får de även vänja sig vid ett betsel i munnen redan från början. Om hästen visar stor ovilja för att få ett betsel placerat i munnen kan det bland annat bero på förekomst av vargtänder, en liten tand som växer precis framför de stora kindtänderna.

Vargtänder är en kvarleva från hästens förfäder som idag inte fyller någon funktion, och på grund av bekymmer vid betsling ofta tas bort hos dagens hästar.

Visar din (ung)häst ovilja till att ha bett i munnen? En av flera möjliga anledningar kan vara vargtänder, som idag av den anledningen ofta tas bort. Foto: Lisa Chröisty

Läs mer:

• Video: Huvudlag och bett, vad är bäst för travhästen? – Svensk Travsport
• Video: Rätt bettstorlek och anpassat huvudlag till travhästen – Svensk Travsport

Om tandhälsan blir dålig kan hästar få problem med att äta. Till exempel kan fodret samlas i så kallade foderbollar i kinden istället för att sväljas och åka ner i magsäcken. Detta är en vanlig anledning till avmagring på äldre hästar.

Om tänderna inte tas om hand kan vissa hästar även utveckla så kallade hakar eller vassa kanter som skaver på slemhinnan och ger upphov till sår. Det är därför viktigt att årligen undersöka hästens munhåla hos veterinär som är vidareutbildad inom just hästens tänder – en så kallad hästodontolog.

Hästar kan drabbas av en rad olika problem i munhålan som om de inte åtgärdas kan skapa stort lidande och besvär. Större defekter, som att hästen har under- eller överbett, kan hästägaren ibland upptäcka själv. Men defekter eller skador som sitter inuti hästens mun är svåra att se utan rätt, veterinär, utrustning.

Årlig tandvård rekommenderas från det att hästen fyllt två år. Foto: Lisa Chröisty

Hur ofta bör hästens tänder undersökas?

En regelbunden kontroll och vård av tänderna bör göras redan från det att hästen uppnår två års ålder. Enligt de rekommendationer som finns bör hästens munhälsa sedan undersökas årligen fram tills att hästen blir sex år gammal. Därefter kan hästar med helt normala munnar och utan större problem kontrolleras ungefär vartannat år, medan hästar som är födda med till exempelvis överbett bör undersökas oftare.

Undersökning av hästmunnar görs av veterinär, helst med utbildning inom just hästtandvård (så kallade hästodontologer). I de flesta fall får hästen lugnande medel inför undersökningen, så att veterinären kan öppna hästens mun med en så kallad munstege och sedan undersöka hästen på ett bra och säkert sätt.

Hästtandvård genomförs med fördel på en klinik där man har tillgång till såväl bra ljus som stor uppsättning med diverse utrustning, men veterinären kan även utföra en grundlig undersökning av hästen hemma i stallet.

Ett föl som föddes med underbett. Ibland rättar det till sig av sig självt, ibland kan det innebära att hästen behöver särskild hjälp genom livet.

Hästtandläkare (hästodontolog) – en veterinär med rätt kunskap inom området

Använd helst en veterinär med utbildning inom just hästtandvård (en hästodontolog) när det gäller tandundersökning av din häst. Här kan du hitta en lista över samtliga hästodontologer utbildade i Sverige. OBS! Listan uppdateras efter respektive kurstillfälle, för annan ändring – kontakta oss.

Mindre undersökning av hästens mun, i samband med veterinärbesök. Det är viktigt att regelbundet undersöka och eventuellt åtgärda problem i hästens mun. Foto: Carin Wrange

Läs mer:

• Film – Tänder och tandundersökning – SLU Universitetsdjursjukhuset (UDS)
• Glöm inte munnen vid visitering! Tips, bilder och video – Svenska Ridsportförbundet

Skador i hästens munhåla

Hästar kan få olika typer av skador och sjukdomar i både munhåla och tänder. Dessa skador kan uppstå av många olika anledningar, vilka du kan lära dig mer om under rubrikerna nedan:

Felaktig utrustning

Hästar som rids eller körs utrustas i de flesta fall med betsel och huvudlag med nosgrimmor.

Det är viktigt att betslet, oavsett vilken typ, är tillpassat efter munstorleken hos respektive häst. Det är därför en bra idé att passa på att ta med de träns och de betsel som används till hästen, vid undersökning av hästens mun hos vetetinär/hästodontolog, så att dessa kan tillpassas och utvärderas. Vilken typ av betsel som passar varierar från individ till individ, men rekommenderat är att varje häst bör ha minst två bett som man växlar mellan, samt ett bettlöst alternativ.

Mest skador i samband med betsling kommer vid användning av kandar. Då har hästen i sin mun ett tunt tvådelat bett tillsammans med en oledad stång samt kindkedja.

Även nosgrimman kan ge skador i hästens mun genom tryck på slemhinnan. För att undvika ensidig belastning bör du växla mellan minst två 0lika varianter av nosgrimmor – och såklart vara noggrann med att inte spänna dem för hårt. Minst två fingrar ska få plats mellan hästens nosrygg och nosgrimman, när den är spänd.

Oavsett vilken utrustning din häst går med bör du med jämna mellanrum både variera och se över tillpassning av träns, bett och nosgrimma – som kan orsaka allvarliga skador på hästen. Foto: Lisa Chröisty

Läs mer:

• Utrustning för häst (& människa)
• Video: Huvudlag och bett, vad är bäst för travhästen? – Svensk Travsport
• Video: Rätt bettstorlek och anpassat huvudlag till travhästen – Svensk Travsport

Karies

Karies kan förekomma i olika hög grad. Vid lindrig karies rensas tanden och fluorlackas samt att den tand som finns i motstående käke slipas en aning för att underlätta läkningen.

Vid svårare karies behöver tanden borras upp och lagas. Det är oftast äldre hästar som har problem med karies i tänderna, men även yngre hästar kan drabbas. En del teorier hänvisar till att inte bara ålder, utan även viss salivsammansättning samt ärftlighet kan bidra till att karies uppstår.

Karies hos häst. Foto: Carin Wrange

Frakturer

Hästar kan ha frakturer i sina tänder utan att ägaren har märkt något. Frakturerna kan ge upphov till infektioner som i sin tur kan leda till bihåleinflammationer. Infekterade tänder bör i regel rotfyllas, i vissa fall kan man även behöva dra ut tänder från hästar.

Hakar i överkäken

De första kindtänderna på bägge sidor i överkäken kan få en hake i framkanten som förändrar och försämrar hästens möjlighet att tugga sitt foder. Den störda tuggmekanismen ger i sin tur sår i slemhinnan samtidigt som tänderna kan börja rubbas i läge och foderfickor kan uppstå. I värsta fall kan den här problematiken medföra tandlossning.

Det är därför viktigt att regelbundet åtgärda dessa hakar så att de inte växer sig större. Hakarna görs mindre genom slipning.

Hakar kan även medföra sår i hästens kind, vilket kan skapa ärrvävnad likt vid veterinärens pekfinger på bilden. Foto: Lisa Chröisty

1. Veterinären lyssnar på hästens hjärta för att upptäcka eventuella avvikelser. Om inga avvikelser upptäcks ges hästen ett lugnande medel (sederas). Det behövs oftast för att veterinären ska kunna arbeta på ett lugnt, metodiskt och säkert sätt. Hästen bör stå i en undersökningsspilta eller inne i en box där den kan stödja huvudet mot boxkanten. Kanten bör vara vadderad med något mjukt material, t.ex. en filt, ett täcke eller dylikt.
2. Medan det lugnande medlet inverkar kontrolleras hästens käkar och mun från utsidan. Finns det någon svullnad, har hästen över- eller underbett? Därefter sätts munstegen på hästen, likt ett träns med ett stort instrument i metall som placeras mot hästens tänder och håller munnen öppen under hela undersökningen.
3. Munnen spolas därefter ren med vatten i riklig mängd för att få ut alla rester av foder. Med hjälp av en lampa och en spegel ser sig sedan veterinären omkring ordentligt inne i hästens hela mun. Undersökningen görs alltid i en bestämd ordning: först höger överkäke, sedan höger underkäke, därefter vänster överkäke och slutligen vänster underkäke. Varje tand undersöks för att upptäcka om det finns karies, sprickor, vassa kanter eller någon annan typ av problem. Även slemhinnan i munnen studeras för att eventuella sår ska upptäckas.
4. Slutligen åtgärdar veterinären de eventuella problem som upptäckts i hästens mun, i regel med hjälp av en elektrisk slipmaskin. Det är dock viktigt att inte slipa för mycket på hästens tänder, då de inte får vara alltför jämna om hästen ska ha möjlighet att tugga sitt foder ordentligt.

Tips! Ta gärna med både träns och bett vid undersökning av hästens mun och tänder. Då kan veterinären samtidigt passa in och utvärdera utrustningen. Foto: Carin Wrange

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige 2014-10-06, källa: Malin Santesson, hästodontolog vid UDS.