Bland svenska hästar ses allt fler fall av karies. Tidigare studier har funnit hästens egen ”kariesbakterie”,Streptococcus devriesei. Många faktorer är inblandade i utvecklingen av ett kariesangrepp hos häst, ifall det startas eller stoppas till exempel.
Från studier på människa och andra djur vet man att immunsvaret, särskilt så kallade antikroppar, mot kariesbakterierna är en viktig faktor för att förhindra att karies uppkommer.
Eftersom väldigt lite var känt om hur immunsvaret i hästens munhåla fungerar, var målet för det här projektet att få veta mer om antikroppar i hästsaliv och att ta reda på om hästar också bildar antikroppar mot kariesbakterier.
Olika funktioner för antikroppar
Antikroppar är proteiner som bildas av immunförsvarets celler och utsöndras i kroppsvätskor såsom blod och saliv. Antikroppar har många olika funktioner. På slemhinnor, till exempel i munnen, kan de bland annat binda till infektionsämnen som bakterier och virus och förhindra att dessa tar sig in i kroppen.
Den typ av antikropp som anses särskilt viktig för försvaret på slemhinnor kallas IgA. Forskarna har i detta projekt därför tagit fram nya metoder för att identifiera häst-IgA och för att mäta hur mycket IgA som finns i hästsaliv.
Med dessa metoder har de bland annat studerat hur mycket IgA som finns i saliv från friska hästar och hästar med kariesangrepp. De har till exempel funnit att mängden IgA i saliv varierar mycket mellan olika individer.
Forskningen i visade att hästar förutom IgA också har en annan typ av antikroppar så kallad IgG i saliven men att mängden IgA vanligtvis var högre än mängden IgG i saliv. Dessa resultat är mycket viktiga för att man i framtiden skall kunna förstå hur immunsvaret i hästens munhåla fungerar.
Testade salivprover
Forskarna tog också fram en metod för att analysera IgA antikroppar som känner igen hästens kariesbakterie. Med denna metod testade de salivprover från hästar med och utan karies som också provtagits för analys av hur mycket kariesbakterier och andra bakterier som fanns i munhålan.
De påvisade IgA antikroppar som band hästens kariesbakterier salivproverna, vilket är första gången detta visats för häst. De fann även samband mellan mängden av dessa antikroppar i saliven och ifall kariesbakterier växte i proverna från munhålan.
Detta visar att hästens immunsvar kan aktiveras av kariesbakterier. Dessa resultat är mycket viktiga för att förstå hur kariessjukdomen uppkommer och hur den skall förebyggas.
Ansvarig författare: Stiftelsen Hästforskning, 2011-04-08.
Forskningsprojekt: Karies hos häst – studier av immunsvaret mot Streptococcus devriesei.
Ansvarig forskare: Ewa Wattrang, år 2007-2008
