Skelett

Hästens skelett – så hänger det ihop

Skallen består av ett flertal olika ben. I figuren har endast överkäken och underkäken namngivits.

Ryggkotpelaren indelas i olika typer av ryggkotor:

1. I halsregionen finns 7 stycken halskotor
2. Bröstryggen består av 18 bröstkotor. Mot varje bröstkota ledar två revben, ett på var sida av bröstkorgen. Revbenen övergår nertill i brosk vilket fäster på bröstbenet, som är ett platt ben beläget i bröstkorgens botten.
3. Bakom bröstkotorna finns 5-6 ländkotor
4. Bakom sista ländkotan börjar korsbenet, vilket består av fem korskotor som är sammanvuxna till ett ben
5. Bakom korsbenet finns svanskotorna. Dessa fortsätter hela vägen ut i svansen, och antalet varierar mellan 15-21 stycken.

Frambenet börjar uppifrån med bogbladet, vilket ledar i bogleden mot överarmsbenet. Det korta och kraftiga överarmsbenet ledar i sin tur i armbågsleden mot två olika ben: underarmsbenet och armbågsbenet. Dessa två är hos hästen sammanvuxna mitt på underarmen. Underarmsbenet slutar i karpalleden som är en led sammansatt av 7 eller ibland 8 olika småben. Under karpalleden finns skenbenet. Detta ledar i kotleden mot kotbenet. I tådelen fortsätter kotbenet till kronleden där det ledar mot kronbenet. Detta ledar i sin tur i hovleden mot hovbenet.

Bakbenet börjar upptill med bäckenet. Detta är uppbyggt av ett par platta ben, som tillsammans bildar en gördel. Bäckenet ledar via korslederna mot ryggkotpelarens korsben. Bakbenet fortsätter från höftleden (lårleden) i det kraftiga lårbenet, som i knäleden ledar mot skankbenet. På knäledens framsida finns knäskålen. Skanken består av det stora skankbenet och det mindre vadbenet. Nedre änden av skankbenet ingår i hasleden, som är uppbyggd av flera olika småben. Nedanför hasleden börjar skenbenet.

Skelettets anatomi under hasleden är lika på fram­ och bakbenen.