Om hästen

Ryggkotor

Hästens ryggkotor - anatomi

Hästens rygg byggs upp av kotor, utskott och mellanliggande diskar. Alla viktiga för att klara av att stabilisera den stora del av hästens kropp som ryggraden bär upp. Här beskrivs ryggkotornas anatomi. 

En kort sammanfattning av sidans information finns Här.

ryggkotor(2)_915

Hästens ryggkotpelare består av olika typer av kotor; 7 hals-, 18 bröst-, 5-6 länd-, 5 sammanvuxna kors- och 15-21 svanskotor.

Hitta på sidan

Hästens ryggkotor

Hästens kotor har centralt en kotkropp som ledar mot nästa kotkropp. I den mellanliggande leden finns en disk, som består av en skiva av elastiskt brosk som fungerar som stötdämpare och som ökar rörligheten i ryggkotpelaren.

Ovanpå kotkroppen ligger kotbågen. Kotkroppen bildar golvet och kotbågen väggar och tak i kotkanalen. Denna kanal sträcker sig hela vägen från huvudet ut till svanskotorna och i den löper ryggmärg och nerver väl skyddade av omgivande ben.

Från kotbågen utgår olika utskott. På bröstkotorna är det uppåtgående tornutskottet kraftigast utvecklat och utgör bl a underlag för manken. På ländkotorna är tvärutskotten de mest välutvecklade och tjänstgör som stöd för de stora ryggsträckarmusklerna.

Vidare finns mindre utskott som stabiliserar ryggradens rörelser och är fästen för muskler och ligament.

Kort sammanfattat:

  • Hästens ryggrad består av 54-56 kotor indelade i hals-, bröst-, länd- och korsben, som tillsammans bildar ryggraden
  • Halskotorna tillåter stor rörelsefrihet och flexibilitet i hästens nacke
  • Bröstkotorna är fäste för revbenen och bidrar till skyddet av brösthålan
  • Ländkotorna och korsbenet bidrar till stabilitet och kraftöverföring mellan framben och bakben
087 copy

Läs mer hos HästSverige:

 

Tips på vidare läsning:

Text och bild från Björn Sandgren: Hästens Anatomi, Svensk Travsport.
Redigering: Göran Dalin, SLU, 2014. Senast granskad: 2023-06-29 av tf statsveterinär Gittan Gröndahl, SVA.