Exteriör och signalement

Kroppsbyggnaden och därmed det som kallas för exteriören kan variera väldigt mycket mellan olika hästar. Att ha kunskap om hur hästens exteriör påverkar dess förutsättningar och hållbarhet kopplat till prestationer är viktigt för hästvälfärden. En hög kunskapsnivå är bästa djurskyddet.

Hästens förmåga att röra sig i balans har stor betydelse för hållbarhet, inte minst på lång sikt. Foto: Carin Wrange

Hästens ben och kroppsbyggnad behöver vara proportionerligt för att hästen på sikt ska vara hållbar. Inte minst är det viktigt när vi utsätter hästen för fysisk ansträngning genom exempelvis ridning, körning eller annan träning.

Även hästens sätt att röra sig, dess rörelsemönster, har stor betydelse för både hållbarhet och prestationsförmåga. En häst som får utföra arbete som den kroppsligen är anpassad för är på sikt mer hållbar.

Hästens yttre anatomi, det som till vardags kallas för exteriören. Foto: Björn Sandgren/Hästens Anatomi, Svensk Travsport

Nosryggen ger huvudet dess främre profil, och formar tillsammans med ganascherna hästens huvud sett från sidan. Hästens övre linje sträcker sig från nacken, genom mankammen ner till manken. Där börjar ryggen, det parti som inkluderar allt från manke bak till länden – för att sedan övergå i hästens kors.

På undersidan av hästens hals, mot huvudet, finns strupranden. På hästens framsida finns även bringan med sina kraftiga muskelpartier, samt bogen som består av frambenets övre delar. Det är bogbladet och dess muskulatur ger bogen dess utseende.

Bogen övergår neråt i överarmen och armbågen, vidare ner till karpalleden – som ofta felaktigt benämns som hästens ”framknä”. Partiet mellan armbågen och karpalleden kallas underarmen.

Mellan karpalleden och kotleden finns skenan. Begreppet kota används för området på kotbenets framsida. På kotbenets baksida kallas området mellan kotled och hov för karled. Mellan kotan och kronranden ligger kronan. Kronranden är det område där huden övergår i hovens vägghorn.

Många benämner felaktigt karpalleden som hästens ”framknä”, vilket inte stämmer. Hästen har endast två knän, och de sitter på bakbenen. På frambenen heter det karpalled. Testa dig själv i Ridsportsförbundets quiz om hästens kroppsdelar här. Lycka till!

Den muskulösa delen på hästens bakben kallas lår, och nertill (på lårets framsida) finns knäet som sedan övergår i skanken. Hästen har alltså enbart knän på sina bakben. Efter skanken kommer skenan, och området däremellan kallas has. Därefter är den yttre anatomin (från skenan till hoven) lika på fram- och bakbenen. Slutligen har hingstar och valacker förhud, som hos hästar kallas för skap.

Genom medvetet avelsarbete har olika raser utvecklat viss variation, både utseendemässigt, extreriörsmässigt och gällande rörelsemönster. Det är exempelvis stor skillnad på en travhäst, en islandshäst och en varmblodig hopphäst. Dock har alla hästraser gemensamt att de ska kunna röra sig i balans.

Riktad avel har gjort att det idag är stor skillnad mellan olika hästraser, exempelvis en varmblodig travare (t.v.), en islandshäst (i mitten) och en varmblodig hopphäst (t.h.). Foto: Lisa Chröisty

Läs mer:

• Hästens kropp – anatomi och fysiologi – om hästars likheter och olikheter

Enligt lag ska hästar inom EU ha ett pass. Där i finns bland annat en kort beskrivning av hästens utseende, ett så kallat signalement. I signalementet ingår namn, kön, födelse-datum, ålder, färg och tecken på ben och huvud, samt virvlar. Man anger dessutom hästens ras, härstamning, stamboksnummer, registreringsnummer och chipmärkningsnummer.

Foto: Lisa Chröisty

I passet under sidan ”signalement” står för den här hästen ovan bland annat att den:

• har en centrerad stjärn mitt i pannan
• har dubbla virvlar vid bringan
• samt har ett brännmärke på rumpan som indikerar att han är en Hannoveraner-häst.

Hur pass utfärdas och vilka uppgifter som krävs finns mer information om via länkarna nedan.

Läs mer:

• Hästens pass
• Regler om hästpass – Jordbruksverket
• Hästens anatomi och fysiologi – stor variation mellan raser