Hästens föl

Fölets ”tidtabell”

För fölen finns en tidtabell som kan vara till hjälp för att upptäcka om fölet inte verkar må bra.

Fölen ska ha rättningsreflex redan från början och försöka lägga sig i bröstläge och hålla upp huvudet direkt efter födseln. Inom fem minuter ska de ha sugreflex och göra sugrörelser med munnen. Om fölungen inte uppvisar dessa reflexer kort efter födseln kan det kan det vara ett tecken på att den är svag eller sjuk. Kort efter födseln ska fölet göra försök att resa sig upp och en normal fölunge ska kunna stå själv när den är två timmar gammal. Ofta går det fortare för ponnyföl att komma upp och större föl kan ha lite svårare att få ordning på sina långa ben.

Rengöring av navelsträngen

Navelsträngen brister vanligen av sig själv när sto eller föl reser sig upp. Navelstumpen ska i normala fall inte klippas av, knytas eller liknande. De första dagarna innan stumpen torkat ihop kan naveln dock dippas med klorhexidinlösning (0,5 %) några gånger om dagen. Men det är dock inget som behöver göras direkt efter att navelsträngen brustit utan kan vänta lite för att inte störa sto och föl. Dippningen kan göras genom att hälla klorhexidinlösning i en liten ren kopp och föra upp koppen mot naveln. Var noga med att inte röra naveln med smutsiga händer. Undvik helst att röra naveln innan den torkat ihop och använd annars engångshandskar och desinficerade händerna innan du tar på handskarna.

Vikten av råmjölk och vaccinationer

Fölet föds helt utan antikroppar och det är helt avgörande för fölet att få  i sig råmjölk som innehåller skyddande antikroppar. Råmjölk är den första mjölken som kommer från juvret efter fölningen och bildas bara en gång under dräktigheten.

För att fölet ska få skyddande antikroppar även mot stelkramp behöver stoet stelkrampsvaccineras 4-6 veckor innan fölningen. Kapaciteten hos den nyfödda fölungens tarm att ta upp antikroppar från råmjölken avtar gradvis och är helt borta efter ett dygn. Redan efter tre timmar kvarstår mindre än en fjärdedel av tarmens kapacitet att ta upp antikroppar, det är därför viktigt att fölungen diar tidigt, normalt inom två timmar efter födseln. Om fölungen tar tid på sig att resa sig eller har svårt att hitta juvret kan det första målet ges med nappflaska.

Fölet ska alltid stå upp eller ligga i bröstläge när den matas med nappflaska, ligger fölet i sidoläge finns det risk att mjölken hamnar i lungorna. Mata bara med nappflaska om fölet har god sugreflex och håll flaskan ganska horisontellt för att minska risken för aspiration. Kontakta veterinär för råd om fölet har dålig sugreflex.

Fölets första träck – mekonium

Fölets första träck är det mekonium som bildats under fosterlivet, mekonium är mörkt, nästan svart och hårt i konsistensen till skillnad från träcken som bildas när fölet börjat dricka mjölk som är ljusbrun och mjukare. Allt mekonium passerar normalt inom 12-24 timmar. Det händer dock att föl har svårt att få ut mekoniumet och krystar och visar koliksymtom, så kallad mekoniumförstoppning.

Det har ingen påvisad effekt av att ge lavemang till föl i förebyggande syfte. En nyfödd fölunge ska heller inte ha diarré, kontakta veterinär direkt för råd om fölet får diarré.

Fölet kissar vanligen första gången inom 6-10 timmar efter födseln. Det är vanligt att hingstföl inte släpper ned penis de första gångerna de kissar. Fölungar producerar mer urin i förhållande till sin vikt än vuxna hästar. Om fölungen verkar besvärad när den kissar, inte kissar alls eller bara  små-skvätter ska veterinär kontaktas.

Bevaka fölets dygnsrytm

En nyfödd fölunge sover mycket men är aktiv däremellan och diar ofta, de första dygnen ca sju gånger varje timme. Fölet ska följa efter stoet och efter de första försöken hitta lätt till juvret när den ska dia. Håll koll på fölets beteende för att upptäcka om något verkar avvikande, särskilt de första dygnen behöver sto och föl tittas till ofta.

Var noga med att ta tempen på fölet om något verkar avvikande. Ett föl har något högre kroppstemperatur än en vuxen häst och ligger normalt mellan 37,5 och 38,5°C. Om fölet precis skuttat omkring i boxen kan tempen stiga lite över 38,5°C, prova i så fall ta tempen igen när fölungen är lugn. Kontakta alltid veterinär om fölet har feber.

Titta även redan under fölets första dygn hur fölet står på sina hovar och om benen är raka, kontakta veterinär eller godkänd hovslagare för råd om fölet har tydligt avvikande benställning, det kan dock vanligen vänta till en vardag om fölungen kan stå på benen och inte är halt.

Se upp för parasiter

Föl har sämre motståndskraft mot parasiter än vuxna hästar och ska hållas på så parasitfria beten som möjligt, se Parasiter hos häst.

Det är vanligt med spolmaskinfektion hos unga föl och rekommendationerna är att avmaska fölen vid 8-10 veckors ålder samt vid 16-18 veckors ålder. Då spolmaskar är resistenta mot de flesta avmaskningsmedel ska ett avmaskningsmedel som innehåller fenbendazol användas, till exempel Axilur.

När fölungen är 6 månader är det dags att vaccinera den mot hästinfluensa och stelkramp. Fram till den åldern finns de antikroppar som fölet fått från stoets råmjölk kvar och gör vaccinationen mindre effektiv. Om stoet inte vaccinerats mot stelkramp innan fölning kan fölet vaccineras redan vid 4 månaders ålder och sedan igen vid 6 månaders ålder.

LISTA: Förberedelser inför fölning

• Inhämta kunskap- läs på om föl och fölning och ta om möjligt kontakt med en erfaren uppfödare för råd om du själv är ny som uppfödare.
• Se över det ofödda fölets försäkringsskydd- en foster- och fölförsäkring täcker vanligen veterinärvård för det nyfödda fölet. Om du har otur och fölungen föds sjuk kommer du inte att hinna teckna en egen försäkring för fölet. Veterinärvård för sjuka föl kan bli mycket kostsamt särskilt om fölet är i behov av intensivvård.
• Nappflaska, en vanlig nappflaska för bebisar gör bra men en lammnappflaska har lite större napp och kan vara lättare för fölet att suga på.
• Klorhexidinsprit (0,5 %) samt en liten ren kopp för att dippa fölets navel.
• Sax
• Rena handdukar
• Microlax, lavemang, kan köpas receptfritt på apoteket.
• Telefonnummer till den jourhavande veterinär som är närmast. Beroende på var du bor kan det vara bra att ha telefonnummer både till Distriktsveterinärerna eller annan veterinär som kan komma ut till stallet och till närmaste hästklinik. Ofta går det bra att ringa till hästkliniker för rådfrågning även om du inte tror att du behöver åka in med fölet.
• Lättillgänglig hästtransport och tankad dragbil ifall oturen är framme och sto och föl behöver köras akut till klinik.

Text: Elin Svonni, leg. veterinär och specialist i hästens sjukdomar. Publicerad 2023-05-16.