Skelett och leder

Hästens skelett – så hänger det ihop

Skallen består av ett flertal olika ben. I figuren har endast överkäken och underkäken namngivits.

Ryggkotpelaren indelas i olika typer av ryggkotor:

1. I halsregionen finns 7 stycken halskotor
2. Bröstryggen består av 18 bröstkotor. Mot varje bröstkota ledar två revben, ett på var sida av bröstkorgen. Revbenen övergår nertill i brosk vilket fäster på bröstbenet, som är ett platt ben beläget i bröstkorgens botten.
3. Bakom bröstkotorna finns 5-6 ländkotor
4. Bakom sista ländkotan börjar korsbenet, vilket består av fem korskotor som är sammanvuxna till ett ben
5. Bakom korsbenet finns svanskotorna. Dessa fortsätter hela vägen ut i svansen, och antalet varierar mellan 15-21 stycken.

Frambenet börjar uppifrån med bogbladet, vilket ledar i bogleden mot överarmsbenet. Det korta och kraftiga överarmsbenet ledar i sin tur i armbågsleden mot två olika ben: underarmsbenet och armbågsbenet. Dessa två är hos hästen sammanvuxna mitt på underarmen. Underarmsbenet slutar i karpalleden som är en led sammansatt av 7 eller ibland 8 olika småben. Under karpalleden finns skenbenet. Detta ledar i kotleden mot kotbenet. I tådelen fortsätter kotbenet till kronleden där det ledar mot kronbenet. Detta ledar i sin tur i hovleden mot hovbenet.

Bakbenet börjar upptill med bäckenet. Detta är uppbyggt av ett par platta ben, som tillsammans bildar en gördel. Bäckenet ledar via korslederna mot ryggkotpelarens korsben. Bakbenet fortsätter från höftleden (lårleden) i det kraftiga lårbenet, som i knäleden ledar mot skankbenet. På knäledens framsida finns knäskålen. Skanken består av det stora skankbenet och det mindre vadbenet. Nedre änden av skankbenet ingår i hasleden, som är uppbyggd av flera olika småben. Nedanför hasleden börjar skenbenet.

Skelettets anatomi under hasleden är lika på fram­ och bakbenen.

Läs mer om anatomi:

• Skalle
• Rygg
• Ryggkotor
• Frambenet – leder & ben
• Karpalled
• Bakbenet – leder & ben
• Knäled
• Hasled
• Kotled

Vad är en led?

En led förbinder ett skelettben med ett annat.

Det finns tre typer av leder; den man i första hand tänker på när det gäller skador är rörliga leder, främst i hästens ben (extremiteter). De andra två typerna återfinns i hästens skalle och rygg och har ingen eller begränsad rörlighet (käkleden är ett undantag).

Man kan också dela upp leder i viktbärande (kotled mfl.), främst just i benen, och icke viktbärande leder, i andra delar av kroppen. Det är de viktbärande lederna som utsätts för störst belastning och främst drabbas av ledproblem. Mer om ledproblem kan du läsa här: Sjukdomar och skador – skelett och leder.

Ledernas uppgifter

Ledens ena huvuduppgift är att möjliggöra rörelse, lite som ett kullager i en maskin. Ledens andra huvuduppgift, tillsammans med andra delar av benet, är att ta upp belastningen som hästens kropp ger. Av de viktbärande lederna i hästens ben krävs alltså både snabb rörlighet och samtidigt styrka nog att tåla den stora belastning som hästens tyngd och kraftfulla rörelser orsakar.

En äkta led förenar två skelettben med ledbrosk i respektive ände, som hålls ihop av en ledkapsel och ligament, och mellan sig har en springa som innehåller ledvätska.

Ledens delar

Skelettet: Skelettbenen är stommen i hela kroppen och rörelseapparaten, och
bär upp allting annat. Det binds ihop genom muskler, ligament och senor. Varje enskilt skelettbens ledar mot varandra och är klädda med ett lager ledbrosk. Leder och skelettben har inga “vattentäta skott” mellan sig, utan skador på brosket kan även går ner i det underliggande benet, och tvärtom.

Ledbrosk: Är som ett avancerat hölje eller kraftig hinna i änden av ett skelettben. Ledbrosket har två huvuduppgifter; Stötdämpning och glideffekt. Ledbrosket är en av flera stötdämpare i hästbenet, som tar upp och fördelar krafterna när hästen rör sig. Ledbrosket utsätts därför för större påfrestningar än någon annan vävnad i leden. Ett friskt ledbrosk är normalt sett vitt eller gulvitt, men kan bli kraftigt missfärgat (rosa till brunt) vid akut skada.

Ledbrosket: Består av ett nätverk uppbyggt av framförallt kollagen (samma ämne som i t.ex hud och hår), proteoglykaner och broskceller, med vatten som en annan viktig komponent. Precis som resten av kroppen är inte brosk oföränderligt, utan det omsätts och förändras beroende på hästens aktivitetsnivå och ålder. Hos vuxna hästar bildas dock knappt något nytt kollagen, men proteoglykaner nybildas så länge som leden fungerar normalt. Kollagenet utgör omkring hälften av broskets fasta beståndsdelar, och är mycket viktigt för hållfastheten. Blir brosket skadat har det förhållandevis liten förmåga att repareras. Proteoglykaner har en omsättningstid på 30-1000 dagar, men för kollagen är det 120-350 år!

Ledkapseln: Består av kraftig bindväv, som omger leden och skyddar den mot skador. Den ger stabilitet till leden genom att bidra till att den inte böjs eller sträcks utöver en viss gräns. Alla ”ytterlägen” i rörelse innebär en ökad påfrestning på leden. Kollagen är en viktig byggsten också här. Ledkapseln innehåller också smärtreceptorer och känselfiber. Det är i regel från ledkapseln som smärtan kommer vid ledinflammation.

Ligament, senor och muskler: Starka ligament omger och binder samman skelettbenen och har till uppgift att tillsammans med ledkapseln ge leden stabilitet och sätta en gräns för rörligheten. Alla tre ger stabilitet åt leden. Senor förmedlar samtidigt musklernas drivkraft till benen. Om någon av dem skadas så kommer leden att få försämras stabilitet och ökad skaderisk.

Ledvätska: Fyller ut ledspringan och är både ledens smörjmedel och levererar näring till ledbrosket. Ledvätskan transporterar dessutom bort restprodukter. Frisk ledvätska är ljusgul till färgen och oljig, dvs påminner om olja till en bilmotor. Vid en ledinflammation förtunnas ledvätskan så att den funktionen försämras. Samtidigt frisätts vid en inflammation ämnen i ledvätskan som i sin tur bryter ner ledbrosket. Det ger en ond cirkel, som vid en ledbehandling är en viktig målsättning att bryta.

Läs mer om leder:

• Hästen i träning: Vad händer i skelett och leder?
• Sjukdomar och skador – skelett och leder