Rygg

Hästens rygg: Förbindelsen mellan framdel & bakdel

Ryggen utgör förbindelsen mellan hästens framdel och bakdel. Den måste både vara stabil och bära upp kroppen (och eventuellt en ryttare!) och samtidigt rörlig för att kunna överföra den framåtdrivande kraften från hästens bakdel vidare till framdelen.

Ryggen består av många olika komponenter, som:

• Skelett
• Muskler
• Ligament
• Nerver

… Och alla komponenter är nödvändiga för ryggens normala funktion.

Skelett

Hästens ryggrad består av 7 halskotor, 18 bröstkotor, 5-6 ländkotor, 5 korskotor (som är sammanvuxna till ett korsben) samt 15-21 svanskotor. Mellan kotorna finns disker, men dessa är av lite annan karaktär än hos till exempel människa och hund.

Varje ryggkota har flera olika utskott, till exempel ledutskott som utgör ledytorna mellan kotorna, dessa kallas facettleder. I hästens rygg finns även tornutskott som pekar uppåt (dessa är som längst där de formar manken). Till tornutskotten fäster både ligament och muskler och deras funktion är att förmedla kraften från muskler till kotkroppen.

Åt sidorna finns tvärutskott, som är korta och ledar mot revbenen på bröstkotorna, medan de är betydligt längre och plattare på ländkotorna, där det inte finns några revben.

Muskler

Det finns många olika muskler av varierande längd och med olika funktion längs ryggraden.

Ryggens största muskel är Longissimus dorsi som löper på båda sidor om ryggraden, hela vägen från den nedre delen av halsen till korsbenet. Detta är en mycket kraftfull muskel som dels sträcker ryggen (när ryggen sänks) och dels böjer ryggraden i sidled (när bara ena sidans muskel dras ihop). För att höja ryggen, ”skjuta rygg”, krävs aktivering av hästens bukmuskler.

Nära ryggraden sitter många mindre muskler som fram för allt stabiliserar ryggen och därmed inte bidrar så mycket till ryggens rörelser.

För att höja ryggen, ”skjuta rygg”, krävs aktivering av hästens bukmuskler. Foto: Lisa Chröisty

Ligament

De ligament som finns i ryggen har alla en stabiliserande funktion och begränsar rörligheten. Det finns både korta ligament, mellan kotor eller tornutskott, och långa.

Allra längst är det kraftiga och elastiska ligamentum nuchae, som går ända från skallen till de främsta bröstkotorna, och som bär upp huvud och hals. Detta ligament övergår sedan i ett mindre elastiskt ligament som löper ovanpå tornutskotten ända bak till korset.

I bäckenregionen finns flera kraftiga ligament som förbinder korsbenet med bäckenbenet, till exempel kring den så kallade ileosacralleden (”korsleden”).

Nerver

Genom kotorna löper ryggmärgen och mellan kotorna löper nerver ut som skapar kopplingar mellan olika delar i hästens kropp.

Läsa mer:

• Ryggkotor – anatomi
• Hästens muskler
• Centrala nervsystemet

Rörligheten är olika i olika delar av ryggen. Ryggens rörelser varierar också mellan olika gångarter.

Hästens rygg rör sig på tre sätt:

1. Böjning och sträckning (ryggen rör sig ”uppåt-nedåt”). Störst möjlighet till rörlighet vad avser böjning och sträckning finns i övergången mellan hästens länd och kors.
2. Sidoböjning. Störst möjlighet till rörlighet i sidled (”böjning i sidan”) finns i hästens främre bröstrygg (ungefär där ryttaren sitter). I den bakre delen av bröstryggen samt i hästens ländrygg finns mycket lite rörlighet i sidled.
3. Rotation runt ryggradens längdaxel. Ryggen rör sig i tre plan. Rörligheten är olika i olika delar av ryggen, revbenen hämmar denna rörelse. Ryggens rörelser varierar också mellan olika gångarter.

Även huvudets och halsens rörelse och position påverkar ryggens rörelser.

Hästens ryggrörelser i olika gångarter

Hästryggen rör sig på olika sätt i olika gångarter. Om hästen har problem i en viss del av ryggen eller i en viss gångart kan man ha nytta av kunskapen om ryggens rörelser i de olika gångarterna. Exempelvis kan det hjälpa dig att komponera ett lämpligt träningsprogram.

Skritt: När hästen skrittar är rotation är den dominerande rörelsen, framför allt i främre bröstryggen. Aktiviteten i den stora ryggmuskeln är som minst, vilket ger stora rörelser i ryggen.

Trav: När hästen travar är den stora ryggmuskeln är mycket aktiv för att stabilisera ryggen, vilket minskar ryggens rörelse. Den rörelse som finns i hästens rygg när hästens travar är framför allt i sidled.

Galopp: Galopp är den gångart där ryggen har störst rörlighet avseende böjning och sträckning (”höjning-sänkning” av ryggen), framför allt i övergången mellan hästens länd- och korsrygg.

Hästens rygg rör sig olika i skritt, trav och galopp. Kunskap viktig att känna till inte minst vid uppbyggnad för belastning av hästens rygg. Foto: Lisa Chröisty