Muskulatur

Så byggs musklerna i hästen upp. Illustration: Björn Sandgren, Hästens Anatomi, Svensk Travsport.

Varje muskel i hästen består av en stor muskelbuk med en sena i vardera änden. Senorna fäster vanligen mot olika ben i skelettet. Muskelbuken är uppdelad i flera muskelbuntar. Varje muskelbunt består i sin tur av ett mycket stort antal muskelfibrer.

Muskelfibrerna förekommer hos hästen i tre olika typer som drar ihop sig olika snabbt, en långsam och två snabbare. Inuti muskelfibrerna finns mindre delar, myofibriller, som svarar för muskelsammandragningen.

Hästens muskler och senor är kraftiga och anpassade för att tåla extremt stora påfrestningar.

Bogmuskulaturen är ett samlingsnamn för ett flertal stora muskler vars huvuduppgift är att sträcka och böja överarmen, dvs bog- och armbågslederna.

Frambenets muskulatur är sedan uppdelad i två huvudgrupper, sträckarmuskler på framsidan och böjarmuskler på baksidan.

Illustration: Björn Sandgren, Hästens Anatomi, Svensk Travsport.

Sträckarmuskler – på frambenets framsida

Underarmens muskulatur består på framsidan av sträckarmuskler. En av dessa, karpalsträckaren, har sitt ursprung på överarmsbenet och går på karpalledens framsida ner till sitt fäste på skenbenets övre del.

Ytterligare två viktiga sträckarmuskler finns, långa tåsträckaren och sidliga tåsträckaren. Båda har sitt ursprung på överarmsbenet i armbågsregionen. De har förhållandevis liten muskelmassa och en lång sena. Senan sträcker sig längs hela benet ner till fästena på kot-, kron- och hovbenen.

Böjarmuskler- på frambenets baksida

På motsvarande vis finns på frambenets baksida en karpalböjare som börjar i armbågsregionen och slutar under karpalleden. Ytliga och djupa tåböjarna med sina senor, ytliga böjsenan och djupa böjsenan, sträcker sig från armbågen ner till benets nedersta delar. De två senorna löper i gemensamma senskidor vid karpalleden och vid kotleden. I höjd med kotleden omger den ytliga böjsenan den djupa för att fästa på kotbenets nedre del och på kronbenet. Den djupa böjsenan fortsätter hela vägen ner och fäster på hovbenets undre del.

Gaffelbandet börjar på karpalledens baksida. Till en början utgörs gaffelbandet av en stam som sedan på skenans nedre del delar sig i två gaffelbandsgrenar. Dessa grenar fäster först på kotsenbenen och fortsätter därefter framåt och fäster gemensamt vid tåsträckarnas senfästen på kron- och hovbenen.

Hästens ryggmuskulatur övergår vid korset ner i bakbenets muskulatur. De muskelgrupper som finns här är de största och kraftfullaste på hela hästen. Muskulaturen där korset möter bakbenet består av ett flertal stora muskelgrupper och kallas kruppans muskulatur. Vidare utgörs hästens lårmuskulatur av knästräckar-muskulatur på framsidan och böjar-muskulatur på baksidan.

Illustration: Björn Sandgren, Hästens Anatomi, Svensk Travsport.

Muskulatur som förbinder bakbenets framsida och baksida

Från hästens knäled och neråt finns på skankens framsida långa och sidliga tåsträckarna. Från dessa muskler går två senor som fortsätter förbi hästens hasled och sedan går ihop till en sena till fästena på kot- kron- och hovbenen. Tåsträckarnas senor hålls på plats mot hasleden av tvärbanden.

Stora muskelbuntar fäster på hasspetsen i en gemansam hälsena. På benets baksida finns vidare två tåböjarmuskler som med ytliga och djupa böjsenorna går ner till benets allra nedersta delar. Bakbenets gaffelband börjar på hasledens baksida och fäster först på kotsenbenen och fortsätter därefter framåt och fäster gemensamt vid tåsträckarnas senfästen på kron- och hovbenen.

Anatomin från hasleden och nedåt överensstämmer med de förhållanden som beskrivs nedanför karpalleden på frambenet.