Smärtsinnet ute i huden fungerar på ett liknande, reflexmässigt, sätt. Smärta registreras av fria nervändar som är känsliga för till exempel höga temperaturer, retande kemiska substanser och, inte minst, för direkta skador i hudens vävnader.
Om hästen skär sig i kronranden. Hur beter den sig då? Jo, först drar den snabbt åt sig benet. Kanske hoppar den till och ser stressad ut. Därefter tittar den mot skadan och så småningom sätter den prövande ner hoven igen. Har den riktigt ont kan man se att ögonen är uppspärrade, öronen bakåtstrukna, näsborrarna kanske vidgade och att hästen avlastar den smärtande foten.
Det som sker är då följande:
- Skadan retar de fria nervändarna och nervimpulser går in till ryggmärgen.
- Där utlöses en snabb reflex, så att benets böjmuskler dras ihop och hästen drar åt sig benet, bort från det som den skurit sig på. Samtidigt går nervimpulser upp till hjärnan och hästen blir medveten om att den gjort sig illa i benet.
- Hästen hoppar därför först till och tittar sedan mot skadan.
- Reflexen, som gjorde att hästen drog åt sig benet, har nu spelat ut sin roll och hästen sätter prövande foten i marken.
- Den plötsliga, akuta smärtan har räddat hästen från att skada sig än värre.
Molande smärta avlöser den första reaktionen
Efter en stund så avlöses den skarpa, ”snabba” smärtan av en mindre tydlig, mer molande smärta. Då har en annan del av smärtsinnet kopplats in. Skadan i kronranden leder till att en inflammatorisk reaktion kommer igång, med svullnad och värme, samt inte minst smärta. Den inflammatoriska reaktionen gör också att området blev mer smärtkänsligt, rör man skadan så gör det rejält ont. När skadan så småningom läker av så avtar både inflammationen och smärtan.
Hästen har ett välutvecklat sinne när det kommer till smärta. Foto: Lisa Chröisty
Läs mer: