Embryotransfer

Det är främst för avel av hopphästar (cirka 75 procent) som embryotransfer används i Sverige. Till de mest berömda givarstona hör hopphästen Butterfly Flip som tidigare reds av Malin Baryard.

Dräktigheten för embryotransfer ligger på 25-75 procent och det är många faktorer som spelar roll för resultatet.

Viktigt välja rätt ston

För att lyckas med embryotransfer krävs noggranna kontroller av såväl givarsto som mottagarston. Stona bör inte vara för gamla och i god kondition. För varje givare behövs två, helst tre mottagarston. Stona behöver synkroniseras när det gäller brunst och ägglossning.

Om givarstoet är i tävlingskondition brukar hon behöva ta det lugnt i några veckor för att komma i brunst. Problemston som har svårt att bli dräktiga passar inte för användning inom embryotransfer. Däremot kan givarstoet vara ett sto som är lätt att få dräktig men kanske inte klarar av att behålla fölet ända fram till fölning.

Inom den svenska halvblodsaveln (SWB) är det numera tillåtet att registrera fler avkommor per år och sto. I Sverige är det en handfull veterinärer som har särskild behörighet och är godkända att utföra embryotransfer på häst.

I Sverige tillåts enbart embryotransfer via oblodig införsel av embryot i stoet. I andra länder tillämpas även embryotransfer via ett kirurgiskt ingrepp i flanken för att kunna placera embryot direkt in i livmoderhornet.

Täta kontroller och stor noggrannhet

Det är viktigt med täta kontroller av veterinär, cirka två gånger per dag, för att inte missa tidpunkten för lämplig inseminering. Det är också mycket viktigt med god hygien under hela processen. Överföring av embryon bör göras under maj, juni och juli. Såväl ljus, värme och möjligheten att beta färskt grönt gräs har betydelse för att stona fungerar optimalt.

Vid embryo transfer är det viktigt att hingstens sperma håller hög kvalitet och den bör helst vara färsk eller transporterad. Sådan sperma ger embryo hos 55-80 procent hos stona. Den frysta sperman kan förstås också användas men chansen för dräktighet är mindre, cirka 35 procent.

Text: Carin Wrange, HästSverige, redigerad 2018-03-14
Källa: Görel Nyman, veterinär på Lövsta stuteri och Ann Gånheim, veterinär på Hästkliniken Bollerup

Så här går det till vid överföring av embryo hos häst:

• 1. Synkronisering av brunst hos både givarsto och mottagarston. Mottagarstoet ska ha ägglossning inom intervallet 24 timmar före – 48 timmar efter givarstoet. För att kunna synkronisera stona kan det behövas tillförsel av prostaglandin, ett könshormon som skapar brunst.
• 2. Inseminering eller betäckning av givarstoet vid rätt tidpunkt, det vill säga när hon har ägglossning. Om färsk sperma används görs insemination med 48 timmars intervall. Stoets ägglossning kontrolleras var 12:e till var 24:e timma. Om fryst sperma används blir det ännu tätare seminering samt kontroller av stoet var 8:e timme.
• 3. Dag 7-8 efter inseminering/betäckning spolas embryot ut ur givarstoet och samlas upp i ett filter. Embryot är fortfarande för litet för att kunna upptäckas av det mänskliga ögat, och måste därför hittas via mikroskop. I detta skede är embryot känsligt för förändringar av temperatur och ljus.
• 4. Embryot förs in i mottagarstoet som måste vara synkroniserat vad gäller brunst. Direkt när embryot har placerats i mottagarstoet börjar det röra sig inne i livmodern och ”signalerar” dräktighet.
• 5. Första dräktighetskontroll av mottagarstoet görs på dygn 12-17.

Embryot är fortfarande för litet för att kunna upptäckas av det mänskliga ögat, och måste därför hittas via mikroskop. I detta skede är embryot känsligt för förändringar av temperatur och ljus.

Embryot sugs upp och görs rent (tvättas 10 gånger i fosfatbuffrad saltlösning, PBS, med tillsats av kalvserum ) samt läggs i särskild lösning och placeras i ett tunt rör, så kallad”minipayett”.

Källa: Görel Nyman, veterinär på Lövsta stuteri och Ann Gånheim, veterinär på Hästkliniken Bollerup, redigerad 2018-03-14