Embryotransfer

Embryotransfer (ET) är en förhållandevis kostsam teknik och ännu inte särskilt vanligt förekommande men den är under utveckling. Det sto som betäcks eller insemineras kallar man för givarsto. Ur henne spolar man ut embryot sju dagar efter befruktning. Embryot genomgår sedan en rad tvättningar för att slutligen läggas in i ett mottagarsto. Givarstoet bör vara synkroniserat med omkring sex stycken mottagarston för att det garanterat ska finnas ett som är i exakt rätt fas när embryot ska läggas in. Mottagarsto och givarsto behöver inte nödvändigtvis vara av samma ras men bör vara i samma storlek för att inte komplicera dräktighet och fölning.

ET är en bra teknik att använda på framgångsrika ston som ska fortsätta tävla eller som på annat sätt är mycket värdefulla. ET kan vara en fördelaktig teknik även på ston med olika fysiologiska problem som t ex hög ålder, benproblem, skada på cervix (pga svår fölning), livmoder med mycket fibros (ärrvävnad) orsakad av inflammationer eller annat. I Sverige krävs ett speciellt tillstånd från Jordbruksverket för att få utföra ET.

Vissa stuterier utomlands säljer embryon för ET. Köparen kan välja ett av stuteriets välstammade och meriterade ston som givarsto. Köparen kan välja att använda en hingst från samma stuteri eller från en annan hingsthållare. Man synkroniserar givarstoets brunstcykel med det egna stoets cykel och vid sju dagars dräktighet läggs embryot över i mottagarstoet. Med den här metoden kan ett toppstammat föl produceras ur det egna stoet som förhoppningsvis är en bra mor med god kvalitet på mjölken.

ET kan vara en bra teknik att använda på framgångsrika ston som man inte vill ska göra avbrott i sin tävlingskarriär, eller ett sto som har t.ex. en skada på cervix (pga svår fölning), livmoder med mycket fibros (ärrvävnad) orsakad av inflammationer m.m. Foto: Lisa Chröisty

Främsta motivet till att avla via embryotransfer är att givarstoet kan fortsätta på tävlingsbanan utan att själv behöva bära fram sin avkomma. Då tekniken är relativt dyr att använda är det oftast de absolut bästa stona som används som givare.

Via embryotransfer är det möjligt att göra snabbare avelsframsteg om man kan använda ston som presterat bra på tävling och därmed visat hållbarhet. Det är även en metod som kan passa för mycket lovande unga ston som är på väg in i en tävlingskarriär. En begränsande faktor är fortfarande att man inte kan samla mer än ett eller två embryon per tillfälle, vilket är möjligt vid annan husdjursavel.

Det är främst för avel av hopphästar (cirka 75 procent) som embryotransfer används i Sverige. Till de mest berömda givarstona hör hopphästen Butterfly Flip som tidigare reds av Malin Baryard.

Dräktigheten för embryotransfer ligger på 25-75 procent och det är många faktorer som spelar roll för resultatet.

Det är endast inom avel med engelska fullblod som ingen annan metod än naturlig betäckning är tillåten – vanligast är embryotransfer med hästar inom hoppsporten. Foto: Lisa Chröisty

För att lyckas med embryotransfer krävs noggranna kontroller av såväl givarsto som mottagarston. Stona bör inte vara för gamla och i god kondition. För varje givare behövs två, helst tre mottagarston. Stona behöver synkroniseras när det gäller brunst och ägglossning.

Om givarstoet är i tävlingskondition brukar hon behöva ta det lugnt i några veckor för att komma i brunst. Problemston som har svårt att bli dräktiga passar inte för användning inom embryotransfer. Däremot kan givarstoet vara ett sto som är lätt att få dräktig men kanske inte klarar av att behålla fölet ända fram till fölning.

Inom den svenska halvblodsaveln (SWB) är det numera tillåtet att registrera fler avkommor per år och sto. I Sverige är det en handfull veterinärer som har särskild behörighet och är godkända att utföra embryotransfer på häst.

I Sverige tillåts enbart embryotransfer via oblodig införsel av embryot i stoet. I andra länder tillämpas även embryotransfer via ett kirurgiskt ingrepp i flanken för att kunna placera embryot direkt in i livmoderhornet.

För varje givarsto behövs två, helst tre mottagarston. Stona behöver synkroniseras när det gäller brunst och ägglossning, vara i god kondition och helst i ungefär samma storlek. Foto: Lisa Chröisty

Det är viktigt med täta kontroller av veterinär, cirka två gånger per dag, för att inte missa tidpunkten för lämplig inseminering. Det är också mycket viktigt med god hygien under hela processen. Överföring av embryon bör göras under maj, juni och juli. Såväl ljus, värme och möjligheten att beta färskt grönt gräs har betydelse för att stona fungerar optimalt.

Vid embryo transfer är det viktigt att hingstens sperma håller hög kvalitet och den bör helst vara färsk eller transporterad. Sådan sperma ger embryo hos 55-80 procent hos stona. Den frysta sperman kan förstås också användas men chansen för dräktighet är mindre, cirka 35 procent.

Vid embryotransfer är det särskilt viktigt med täta kontroller av veterinär, cirka två gånger per dag, för att inte missa tidpunkten för lämplig inseminering. Det är också mycket viktigt med god hygien under hela processen. Foto: Lisa Chröisty

1. Synkronisering av brunst hos både givarsto och mottagarston. Mottagarstoet ska ha ägglossning inom intervallet 24 timmar före – 48 timmar efter givarstoet. För att kunna synkronisera stona kan det behövas tillförsel av prostaglandin, ett könshormon som skapar brunst.
2. Inseminering eller betäckning av givarstoet vid rätt tidpunkt, det vill säga när hon har ägglossning. Om färsk sperma används görs insemination med 48 timmars intervall. Stoets ägglossning kontrolleras var 12:e till var 24:e timma. Om fryst sperma används blir det ännu tätare seminering samt kontroller av stoet var 8:e timme.
3. Dag 7-8 efter inseminering/betäckning spolas embryot ut ur givarstoet och samlas upp i ett filter. Embryot är fortfarande för litet för att kunna upptäckas av det mänskliga ögat, och måste därför hittas via mikroskop. I detta skede är embryot känsligt för förändringar av temperatur och ljus.
4. Embryot förs in i mottagarstoet som måste vara synkroniserat vad gäller brunst. Direkt när embryot har placerats i mottagarstoet börjar det röra sig inne i livmodern och ”signalerar” dräktighet.
5. Första dräktighetskontroll av mottagarstoet görs på dygn 12-17.