Om hästen

Betäckning

Betäckning - naturligt eller via insemination

Inom hästaveln i Sverige i dag används främst inseminering när det gäller ridhästraser och travhästar. Naturlig betäckning förekommer självklart fortfarande, både vid uppfödning av engelska fullblod och mindre raser.

En kort sammanfattning av sidans information finns Här

Hitta på sidan

Inför betäckning

Innan ett sto kan betäckas bör hon genomgå en gynekologisk undersökning för att avgöra om hon är redo för uppgiften.

Betäckning eller insemination ska göras när stoet är brunstigt och så nära ägglossningen som möjligt. Ston har en brunstcykel som är ungefär 21 dagar, och ägglossning sker alltså ungefär var tredje vecka.

De vanligaste metoderna för att få ett sto dräktigt är naturlig betäckning och insemination. Hingstar som betäcker naturligt får inte användas för seminverksamhet och vice versa. Andra reproduktionsmetoder finns också, som embryotransfer där det befruktade ägget flyttas över från den biologiska modern till ett mottagarsto som får fullfölja dräktigheten.

Många veterinärer använder ultraljudsundersökning för att kontrollera äggstockarna och livmodern, utöver att organen palperas (undersöks med handen) via stoets ändtarmsöppning. Foto: Carin Wrange

Läsa mer:

Naturlig betäckning

En del ston måste vara väl i brunst för att stå för hingsten, medan andra kan stå flera dagar innan. Vissa ston står bara för hingsten en gång per brunst, medan andra kan ta uppåt åtta språng. Det varierar alltså från sto till sto hur en naturlig betäckning går till.

hingst-betäcker-sto-utomhus-genom-naturlig-hästavel-utan-mänsklig-insemination

Ta hjälp av ultraljud efter betäckning

Det kan vara en god idé att undersöka med ultraljud efter betäckning för att kontrollera om stoet har ovulerat. Då är det inte är nödvändigt att fortsätta betäcka, och man undviker risken att stoet slår mot hingsten vilket hon kan göra så fort hon går ur brunst. Veterinären kan avgöra bästa tidpunkt för betäckningen genom en gynekologisk undersökning. Vid betäckning i det fria avgör hingsten och stoet tillsammans när det är dags.

Inför en naturlig betäckning ska stoets livmoder vara frisk och mottaglig, cervix – livmoderhalsen – ska vara mjuk och öppen, och det ska finnas ett stort fint ägg som är redo att ovulera, alltså lossna från äggstocken in i livmodern. Då är förutsättningarna för befruktning som bäst.

Läsa mer:

Insemination

Seminering görs med färsk, transporterad eller frusen hingstsperma. Vid samling av hingstsperma används en bock, så kallad fantom, som hingsten hoppar upp på och sperman samlas upp i en konstgjord vagina.


En så kallad ”bock” som används för att samla in semin (sperma) från hingst. Foto: Lisa Chröisty

Koncentrationen och andelen spermier med normal rörlighet, så kallad motilitet, kontrolleras i mikroskop. Det är viktigt att sperman håller en bra kvalitet för att den ska fungera för inseminering.


Är stoet redo för inseminering? En veterinär undersökning med hjälp av ultraljud ger svar på många frågor när det gäller att välja tidpunkt för betäckning. Foto: Lisa Chröisty

Läsa mer:

Kort Sammanfattat

  • Inom svensk hästavel används främst insemination för ridhästraser och travhästar, medan naturlig betäckning är vanligare för engelska fullblod och mindre raser
  • Innan betäckning bör stoet undersökas av en veterinär med ultraljud för att säkerställa bästa tidpunkt och stoets beredskap
  • Förutom naturlig betäckning och insemination används även embryotransfer där ett befruktat ägg flyttas från ett sto till ett annat
071 kopiera

Läs mer hos HästSverige:

Tips på vidare läsning:

Text: Veterinär Gittan Gröndahl, efter text av veterinärerna Göran Dalin och Jenny Ennerdal, 2012-04-24