Hästens välfärd i fokus för forskare i Rom

2018 är det 150 år sedan Federigo Caprilli föddes och därför var konferensen förlagd till den banbrytande italienarens gamla arbetsplats – militäranläggningen Lanceri di Montebello som fortfarande är i bruk.

Mycket av Caprillis tankar om hur ryttaren bättre skulle samarbeta med hästen genomsyrar även dagens utveckling och forskning kring hästens träning och välfärd. Hans sätt att med följsamhet och balans, i harmoni med hästens rörelser, utveckla ryttarens sits och position i hoppning har haft stor betydelse ur ett hästvälfärdsperspektiv.

Med Caprilli som exempel diskuterades vikten av att fortsätta förbättra forskning inom rid- och hästsport och inte minst med hjälp av ny teknologi under konferensen, som arrangerades av ISES.

Studier om hästens välfärd

Under dagarna presenterades mängder med intressanta studier som alla kan komma att få betydelse för hästens välfärd i framtiden på olika sätt.

Gabriella Thorell, huvudlärare i pedagogik på Ridskolan Strömsholm och som har doktorerat i idrottsvetenskap, presenterade preliminära resultat från en kommande studie om unga ridskoleryttares tankar om den framtida ridskolan i Sverige.

Bland annat tyckte ungdomarna att ridlärarens sociala kompetens är betydelsefull och att det finns behov av att utveckla metoder för ridundervisningen. De ansåg också att ridskolehästarnas välfärd var viktig och att hästarna därför inte skulle behöva stå uppbundna i spiltor.

Sammanfattningsvis ger resultatet bra indikationer från ett ungdomsperspektiv, som kan kopplas samman med politiska, ekonomiska, sociala och genusrelaterade problem och aspekter.

Poster-presentationer

Förutom många muntliga presentationer fanns även forskningsresultat presenterade i en poster-utställning. Här hade Linda Kjellberg, huvudlärare i hästkunskap på Ridskolan Strömsholm och Karin Morgan, chef för forskning och utveckling, en poster med.

Här jämfördes skadefrekvensen hos hästar när de går ensamma och när de går i grupp. Resultatet visade att hästarna uppvisar mer skador när de går i grupp, men även hästar som går själva skadar sig i boxen och hagen.

Det var ingen skillnad i skador om hästarna gick i lösdrift eller endast i grupp under dagtid. Några hästar uppvisar fler skador än andra, oavsett vilket inhysningssystem de gick i. Resultatet visar vikten av att fortsätta studera hur man ska låta hästarna få sin sociala kontakt tillgodosedd utan att öka risken för skador.

Här är några andra spännande resultat från forskningskonferensen:

• 20 hästar tränades för att lära sig några rörelser på kommando, till exempel att höja och sänka huvudet genom tryck. Hälften tränades varje dag och hälften var tredje dag under fyra veckor. Studien visade att båda grupperna förstod kommandona lika bra i slutet av perioden.
• En studie undersökte stresspåslaget i skrittmaskin hos 16 hästar och ponnyer. Man mätte bland annat variationer i hjärtfrekvensen. Resultatet blev att hästar som gick själva eller gick med hästar de inte kände upplevde skrittmaskinen som ett stressmoment.
• Hästar är ofta asymmetriska över bland annat ryggen, beroende på naturliga orsaker medan sadeltillverkare och sadelutprovare ofta utgår från att hästar är symmetriska. Det här gör att en professionell sadelutprovning inte alltid löser det ryggproblem som hästen kan uppleva.
• En sensor som mäter hästarnas temperatur under täckena presenterades. Den här kan hjälpa även oerfarna hästägare att använda täcken korrekt. Man kom också fram till att om temperaturen gick över 25 grader ökade fukten under täcket för alla hästar.
• Forskare vid Bishop Burton College i England har genomfört studier med hjälp av en ridhästsimulator. En metod kallad ”Rider Symmetry”, som bestod av övningar riktade mot höftområdet på ridhästsimulatorn, var effektiva för att förbättra ryttarens benposition och bidrog till att göra ryttaren mer symmetrisk. En förbättrad symmetri i ryttarens sits och inverkan bidrar till en bättre kommunikation med hästen.
• En studie visade att många aktiva inom ridsporten överskattade sin förmåga av ridsportbaserad kunskap. Att de inte kan så mycket som de själva tror kan få konsekvenser för hästens välfärd och ryttarens mentala hälsa. Studien var den första inom det här området och indikerar på att det behövs vidare forskning inom framför allt idrottspsykologi för att förstå mer varför det är så.

Under dagarna presenterades mycket spännande forskning med intressanta resultat.

Här kan du läsa mer om de muntliga presentationerna och om poster-utställningen.

Under första dagen hölls en workshop om ett enkätverktyg där man kan samla in uppgifter om hästens beteende, skötsel och träning.

Här kan du se workshopen i efterhand.