2018 är det 150 år sedan Federigo Caprilli föddes och därför var konferensen förlagd till den banbrytande italienarens gamla arbetsplats – militäranläggningen Lanceri di Montebello som fortfarande är i bruk.
Mycket av Caprillis tankar om hur ryttaren bättre skulle samarbeta med hästen genomsyrar även dagens utveckling och forskning kring hästens träning och välfärd. Hans sätt att med följsamhet och balans, i harmoni med hästens rörelser, utveckla ryttarens sits och position i hoppning har haft stor betydelse ur ett hästvälfärdsperspektiv.
Med Caprilli som exempel diskuterades vikten av att fortsätta förbättra forskning inom rid- och hästsport och inte minst med hjälp av ny teknologi under konferensen, som arrangerades av ISES.
Studier om hästens välfärd
Under dagarna presenterades mängder med intressanta studier som alla kan komma att få betydelse för hästens välfärd i framtiden på olika sätt.
Gabriella Thorell, huvudlärare i pedagogik på Ridskolan Strömsholm och som har doktorerat i idrottsvetenskap, presenterade preliminära resultat från en kommande studie om unga ridskoleryttares tankar om den framtida ridskolan i Sverige.
Bland annat tyckte ungdomarna att ridlärarens sociala kompetens är betydelsefull och att det finns behov av att utveckla metoder för ridundervisningen. De ansåg också att ridskolehästarnas välfärd var viktig och att hästarna därför inte skulle behöva stå uppbundna i spiltor.
Sammanfattningsvis ger resultatet bra indikationer från ett ungdomsperspektiv, som kan kopplas samman med politiska, ekonomiska, sociala och genusrelaterade problem och aspekter.
Poster-presentationer
Förutom många muntliga presentationer fanns även forskningsresultat presenterade i en poster-utställning. Här hade Linda Kjellberg, huvudlärare i hästkunskap på Ridskolan Strömsholm och Karin Morgan, chef för forskning och utveckling, en poster med.
Här jämfördes skadefrekvensen hos hästar när de går ensamma och när de går i grupp. Resultatet visade att hästarna uppvisar mer skador när de går i grupp, men även hästar som går själva skadar sig i boxen och hagen.
Det var ingen skillnad i skador om hästarna gick i lösdrift eller endast i grupp under dagtid. Några hästar uppvisar fler skador än andra, oavsett vilket inhysningssystem de gick i. Resultatet visar vikten av att fortsätta studera hur man ska låta hästarna få sin sociala kontakt tillgodosedd utan att öka risken för skador.