Om hästen

Hästens doftvärld

Hästens doftvärld

Jämfört med hörseln så är väldigt litet känt om hästens luktsinne. Samtidigt spelar dofter och doftsignaler en stor betydelse i en del situationer.

Precis som syn och hörsel är luktsinnet ett ”fjärrsinne”. Luktsinnet har betydelse till exempel för revirmarkering, för att undvika fiender, vid födosök, för socialt beteende till exempel vid parning, för orientering och för identifiering av andra hästar.

Hästens luktsinne är väldigt välutvecklat jämfört med vårt – de lever i en större och rikare ”doftvärld”. Något som kan vara viktigt att komma ihåg när vi inte förstår oss på hästens beteende.

I bakre delen av näshålorna finns luktslemhinnan där inandningsluften passerar med luktämnen som fastnar på slemhinnans luktreceptorer. Hästens luktslemhinna är väsentligt mycket större än människans, något som avspeglar lukternas betydelse för dessa djur.

När hästen skall undersöka lukter närmare så ”sniffar” den. Då kommer luften att kraftigt virvla över luktslemhinnan och lukten kan analyseras bättre. Från luktslemhinnan går nervbanor till olika delar av hjärnan, bland annat till delar som styr grundläggande funktioner som födosök och fortplantning.

bilder kalender 2011 027

Dofter av olika slag kan få hästar att flema, vilket innebär att den drar upp överläppen. Foto: Carin Wrange

Dofter för att känna igen

Luktsinnet spelar en roll för identifiering av andra hästar. Detta gäller både sto och föl, vuxna hästar, hingstar och ston. Luktämnen som utsöndras i hudkörtlar och med urin och träck har då stor betydelse. Doftspår som gör att andra djur kan känna igen ursprunget. En hingst kan till exempel avgöra om träcken härrör från en annan hingst eller från ett sto.

Doftämnen spelar en viktig roll för en ”osynlig” kommunikation mellan djur. Ofta spelar dessa doftämnen, feromoner som de kallas, en viktig roll för fortplantningen. Feromoner kan till exempel signalera att ett sto befinner sig i brunst. För hingsten betyder emellertid stoets beteende också mycket för att han skall visa intresse.

Hästar flemar i olika situationer

I detta sammanhang har stort intresse riktats mot en speciell del av luktsinnet, som kallas det Jakobssonska organet. Detta består av en kanal i botten på vardera näshålan och med en öppning mot näshålan. I denna kanal finns luktslemhinna från vilken det går nervbanor direkt till hjärnan. Man tror att retning av luktslemhinnan i det Jakobssonska organet utlöser det beteende som kallas flemning. När en häst flemar så höjer den huvudet, sträcker halsen, rullar upp överläppen och drar in luft.

Flemning ser man när hingsten undersöker det brunstiga stoet, som då urinerar. Man föreställer sig att feromoner i stourinen påverkar det Jakobssonska organet och därmed utlöser flemningsbeteendet. Även ston och föl visar flemning till exempel vid kontakt med fostervätska eller urin.

 

Text: Göran Dalin och Jenny Ennerdal, leg. veterinärer, 2014-01-29