Metoder för semin på häst

Med seminverksamhet minimeras risken för att smittor sprids mellan hästar jämfört med naturlig betäckning. Det innebär också en mindre risk att hästarna eller personalen kommer till skada. Dock kräver det mer kunnande och specialiserad utrustning.

En hingst som används för seminverksamhet kan användas till långt flera ston än vid naturlig betäckning. Hingsten får inte under samma år användas för naturlig betäckning eftersom stoägarna ska vara garanterade att stoet inte smittas via insemineringen.

Det ställs i regel mycket höga krav på de hingstar som finns på semin i tanke på infektioner eftersom de skulle kunna smitta många ston. Stuterier som använder artificiell insemination, AI, måste ha tillstånd från Jordbruksverket och verksamheten skall vara under ledning av godkänd seminveterinär. Personer som genomgått särskild utbildning får samla sperma och utföra insemination.

Samling av hingstsperma

Varje seminhingst bör ha sin egen artificiella vagina för ett gott smittskydd. Det finns olika typer, vilket ses på bilden. Foto: Sigbrit Mattson, SVA

När man samlar sperma får hingsten hoppa på en vadderad ställning, en så kallad fantom. Vissa hingstar behöver närvaro av ett brunstigt sto i rummet. Andra vägrar att hoppa på fantomen och då får man istället använda ett brunstigt sto som man klär med ett täcke i galon som skydd.

Sperman samlas i en så kallad artificiell vagina, en speciell behållare som är uppvärmd till kroppstemperatur.
Det är viktigt att sperman inte utsätts för snabba temperaturförändringar, så den får inte komma i kontakt med något som inte håller en temperatur på 35-37°C. Därför måste alla kärl vara förvärmda.

Färsk hingstsperma - AI

Färsk sperma håller högre kvalitet och ger därmed högre dräktighetsprocent än vid insemination med transporterad kyld sperma och fryst, tinad, sperma.

Att använda färsk sperma innebär att man har hingst och sto på samma ställe, men man samlar sperma från hingsten och dosen insemineras i stoet direkt efteråt. Man kontrollerar stona tidigt på morgonen för att avgöra vilka som ska insemineras, sedan samlas sperma från hingsten.

Spermans kvalitet kontrolleras och späds med en lösning, en buffet, bestående av glukos, mjölkpulver, antibiotika och vatten. Varje dos bör innehålla 500 miljoner rörliga spermier. Insemineringen i stoet bör göras inom 15 minuter för bästa resultat.

Kyld, transporterad hingstsperma - TAI

Sperman samlas och kontrolleras som vid hantering av färsk sperma, men kyls sedan långsamt ner till omkring 5 – 6°C. Man paketerar dosen i en kylbehållare eller i en frigolitlåda med en kylklamp. På det viset kan sedan dosen transporteras med t ex vanlig post. Tekniken gör att samma hingst kan användas på flera seminstationer och därmed användas på ett större antal ston.

Det är dock inte alla hästar som lämpar sig till detta, eftersom det ställer mycket höga krav på hingstens spermakvalitet, och ett mycket fruktsamt sto. Bästa resultat får man om man inseminerar inom 12 timmar efter insamlingen, men vissa hingstars spermier klarar mer än dubbla tiden. I en dos kyld sperma bör det finnas 1 miljard rörliga spermier och dräktighetsresultatet är nästan lika högt vid användning av kyld sperma som med färsk. Det innebär att det krävs dubbel spermados vid transporterad semin jämfört med färsk sperma.

Fryst hingstsperma - FAI

Tekniken med fryst sperma går till på liknande sätt som den med kyld, men dräktighetsresultaten är mycket varierande och generellt sett sämre än med färsk sperma. Det är viktigt att man väljer friska ston som man vet har lätt för att bli dräktiga, gärna unga ston. Den upptinade sperman har mycket kort hållbarhetstid vilket gör att man måste inseminera mycket nära ägglossningen. Det krävs en större arbetsinsats av både veterinär och personal vilket gör det kostsamt för stoägaren. Tekniken gör det möjligt att använda hingstar från hela världen.

Embryotransfer - ET

Embryotransfer (ET) är en förhållandevis kostsam teknik och ännu inte särskilt vanligt förekommande men den är under utveckling. Det sto som betäcks eller insemineras kallar man för givarsto. Ur henne spolar man ut embryot sju dagar efter befruktning. Embryot genomgår sedan en rad tvättningar för att slutligen läggas in i ett mottagarsto. Givarstoet bör vara synkroniserat med omkring sex stycken mottagarston för att det garanterat ska finnas ett som är i exakt rätt fas när embryot ska läggas in. Mottagarsto och givarsto behöver inte nödvändigtvis vara av samma ras men bör vara i samma storlek för att inte komplicera dräktighet och fölning.

ET är en bra teknik att använda på framgångsrika ston som ska fortsätta tävla eller som på annat sätt är mycket värdefulla. ET kan vara en fördelaktig teknik även på ston med olika fysiologiska problem som t ex hög ålder, benproblem, skada på cervix (pga svår fölning), livmoder med mycket fibros (ärrvävnad) orsakad av inflammationer eller annat. I Sverige krävs ett speciellt tillstånd från Jordbruksverket för att få utföra ET.

Vissa stuterier utomlands säljer embryon för ET. Köparen kan välja ett av stuteriets välstammade och meriterade ston som givarsto. Köparen kan välja att använda en hingst från samma stuteri eller från en annan hingsthållare. Man synkroniserar givarstoets brunstcykel med det egna stoets cykel och vid sju dagars dräktighet läggs embryot över i mottagarstoet. Med den här metoden kan ett toppstammat föl produceras ur det egna stoet som förhoppningsvis är en bra mor med god kvalitet på mjölken.

Gå till Veta mer om naturlig betäckning.

Ordlista

  • AI eller färsk sperma = Artificiell insemination med färsk sperma.
  • TAI = Artificiell insemination med kyld, transporterad sperma.
  • FAI = Artificiell insemination med fryst sperma.
  • Transportsperma = Artificiell insemination med sperma från en hingst som inte står på inseminerande station, vanligt inom travhästaveln.