Vad händer i lederna?

Leder skall klara av två helt motsatta roller. Dels skall de ge maximal rörlighet när en extremitet (som hästens ben) lyfts upp från marken, böjs ihop, förs fram och sträcks ut för att sedan landa igen. Dels skall leden ge maximal stabilitet när extremiteten sätts i marken och belastas. Hos en galoppör eller travare sker detta 140 – 150 gånger per minut!

Lederna är en del av hästens kropp som vi egentligen vet väldigt lite om. En sak som vi emellertid vet säkert är att leder kräver rörelse för att vara friska och fungera väl. Precis som skelettets ben mår lederna bäst av att tränas upp med en successiv ökning av belastningen. Några delar av leden är särskilt viktiga att stärka, inte minst benet alldeles under ledbrosket – samt själva ledbrosket i sig.

Leder kräver rörelse för att vara friska och fungera väl – men de stärks långsammare än t.ex. muskler och blir därför ofta drabbade av skador när hästens tränare inte har detta i åtanke. Foto: Lisa Chröisty

Hästens leder ”smörjs” av ledvätska. För att ledvätskan kontinuerligt ska fyllas på i leden behövs en pump-mekanism som aktiveras av rörelse. När en led belastas trycks ledbrosken ihop och vätska pressas ut i ledhålan. När leden sedan avlastas kommer vätska att sugas in från ledhålan i brosket. Då följer näring med. Fungerar inte denna ”broskpump” får inte ledbrosken tillräckligt med näring och de blir mer skadebenägna.

Träning gör att ledbrosken blir tjockare och ”pumpmekanismen” effektivare. Leden klarar därmed successivt allt större belastningar.

Så fungerar hästens led.

Läs mer:

• Hästens framben – leder och ben
• Hästens bakben – leder och ben

Du kanske själv har lagt märke till att ju mer en häst tränas, desto mer klarar den av att göra. Den springer snabbare, hoppar bättre och klarar av allt svårare rörelser. Det kan räcka med ett par veckors intensiv träning för en häst att muskulärt starkare och få bättre kondition. Men! Skelett och leder hänger inte alltid med i den snabba utvecklingen.

Skelettet och lederna måste precis som hästens muskler anpassa sig till de ökade kraven, annars tar de skada – och det är just det som sker alltför ofta.

Sjukdomsstatistiken från veterinärer och försäkringsbolag visar att skador i skelett och leder står för nära hälften av behandlingstillfällena hos häst. Det här är ofta hästens arbetsskador. Många av skadorna skulle kunna undvikas om träningsprogrammen också syftade till att ge skelett och leder möjlighet att anpassa sig till prestationskraven.

Skelett och leder svarar på träning väldigt mycket långsammare än till exempel hjärta och muskler. Detta leder till att när vi tror att en häst är klar för tävling eller andra större prestationer, är det bara en del av hästen som är färdig. Hästen har fått stärkt kondition och fylligare muskultur, men delar som skelett, leder och senor kan fortfarande vara alltför svaga för ytterligare ansträngning.

Alltför många hästar idag blir skadade av för hård träning och behöver hjälp av veterinär för att återhämta sig. Det behöver vi ändra på – inte minst ur hästvälfärdssynpunkt. Foto: Carin Wrange

En kort stund med högre belastning räcker alltså, då skelettvävnaden sedan har en ”minnesfunktion” som gör att ytterligare träning på lägre belastningsnivå ända leder till den önskade effekten – och därmed fortsätter stärka benet. Så, att korta stunder anstränga hästen intensivt, för att sedan den större tiden av hästens träning hålla träningen på en mindre ansträngande nivå – verkar vara en nyckel. På så sätt ser du till att hela hästens kropp stärker sig och gör sig redo för allt mer krävande utmaningar – och genom det undviker att hästen skadar sig.

Hård träning under korta stunder är ett framgångsrecept för att stärka hästens leder – utan att överanstränga dem och därmed riskera skador.