Vad är hästavel?
Hitta på sidan
Syfte med hästavel
Vad är hästavel?
Hästavel innebär att man planerar parningen mellan hingstar och ston för att få föl med vissa önskade egenskaper. Avelsarbetet är en viktig del av hästhållningen och kan ha olika mål, beroende på vilken typ av häst man vill föda upp. Saknas målsättning för rasen handlar det inte om avel utan endast om förökning. Om vi väljer att avla på de bästa hästarna kommer nästa generation att bli bättre än föräldragenerationen. De förändringar som fås genom avel har stor betydelse eftersom de byggs på för varje generation. Detta har gjort det möjligt att raserna har utvecklats och blivit så olika. Dagens avelsåtgärder inverkar därför på framtidens hästgenerationer.
Varför hästavel?
Det finns många anledningar till att bedriva hästavel. Kanske vill man förbättra hästarnas prestation, exteriör, hälsa eller temperament. Att hästen är frisk, hållbar och presterar bra har stor ekonomisk betydelse för hästägaren. Att en häst har bra temperament, är lättlärd och samarbetsvillig är dessutom mycket viktigt ur arbetssynpunkt. Det är mycket trevligare att arbeta med en häst som har de rätta förutsättningarna för det som förväntas av den. Bra hästar som hävdar sig väl både på den inhemska och utländska marknaden har ekonomisk betydelse för såväl uppfödare som landet i helhet.
De förändringar som fås genom avel har stor betydelse eftersom de byggs på för varje generation. Detta har gjort det möjligt att raserna har utvecklats och blivit så olika. Foto: Lisa Chröisty
Avelsmetoder & Genetik
Arvet finns i kromosomerna
Alla individer är uppbyggda av celler. I cellkärnan finns kromosomerna som bär individens arvsanlag, de så kallade generna. Kromosomerna innehåller cirka 30 000 gener. Generna är ”receptet” som bestämmer hur hästen ska utvecklas och vilka egenskaper den ska få. Man vet idag hur kromosomerna ser ut och forskning pågår för att ta reda på genernas funktion. Hästen har 32 kromosompar. I varje par kommer en kromosom från hingsten och den andra från stoet. Fölet får alltså hälften av sina anlag från fadern och hälften från modern.
Släktskap
Hälften av hästens gener kommer från stoet och hälften från hingsten. Då är släktskapet med far och mor 50 procent. För varje led halveras släktskapet. Det ger perspektiv på uttryck som stofamilj och hingstlinje som brukar användas i avelssammanhang. En hingstlinje är alla hingstar i rakt nedstigande led från en viss hingst. Motsvarande gäller för ston och stofamilj.
Inavel
Parning mellan besläktade individer ger inavel. Inavel ökar risken för ärftliga defekter och försämrar fruktsamhet, tillväxt, livskraft och prestation. Ju mer inavlad en häst är desto större är risken för negativa effekter. Linjeavel är ett annat namn för inavel. Linjeavel har använts inom hästaveln för att säkerställa att vissa anlag förs vidare till nästa generation. Idag finns andra metoder för att avgöra vilka hästar som har bra anlag.
Inavel innebär inget nyskapande. Det återskapar bara något man redan har och på köpet ökar risken för sjukdomar. Inavelsgrad Inavelsgraden är ett mått på hur nära släkt föräldrarna är. Ju närmare släkt föräldrarna är desto högre blir fölets inavelsgrad.
Ärftlig variation förutsättning för avel
Alla hästar är olika och variationen vi ser mellan hästar beror på olika saker. Dels finns det en ärftlig variation mellan djuren som beror på arvsanlagen. Dels finns det en miljövariation som kan bero uppfödningsförhållande, träning, domare, väder etc. Ärftlig variation är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva avel och genom så kallad arvbarhet går det att beskriva hur stor del av den totala variationen som beror på arvet. Det hjälper oss att förutsäga hur mycket av föräldrarnas överlägsenhet som kan förväntas gå i arv till avkomman.
Val av hingst är ett viktig beslut inte minst när stoet ska betäckas (som här, på en seminstation) – men kom ihåg att fölet ärver 50/50 från respektive förälder, så stoet du väljer att ta föl på är minst lika viktigt! Foto: Lisa Chröisty
