Hästens miljö

Parasitkontroll & avmaskning

Parasitkontroll och avmaskning

Alla hästar bär på en större eller mindre mängd inälvsmask och det är i huvudsak samma arter av maskar som förekommer i hela världen. Hästarna exponeras för parasiter i hagen när de betar.

Dagens hästhållning med många hästar på relativt liten yta gör att smittrycket av parasiter kan bli högt. För hästens välbefinnande är det viktigt att begränsa parasitbördan, framför allt hos föl och unghästar, det vill säga de känsligaste individerna.

Under 1960-talet introducerades avmaskningsprogram för hästar, i första hand mot stor blodmask, Strongylus vulgaris, som då var den vanligaste orsaken till kolik. De rigorösa avmaskningsprogrammen resulterade i en dramatiskt minskad förekomst av S. vulgaris. Emellertid har den intensiva användningen av maskmedel lett till att flera av hästens parasiter utvecklat resistens mot dem.

Träckprov ger besked

För att bromsa upp spridningen av resistens måste intensiteten av behandlingar minska. För cirka tio år sedan introducerades därför begreppet riktad selektiv avmaskning, vilket innebär att avmaskning sker utifrån träckprovsresultat (såväl vår och höst) så att individer som utskiljer parasitägg över en viss nivå och/eller har S. vulgaris eller bandmask, Anoplocephala perfoliata, avmaskas medan övriga hästar lämnas obehandlade.

Det räcker dock inte att enbart undersöka träck på EPG  (ägg per gram) för en fullständig parasitanalys, utan det är viktigt med utökad diagnostik (odling eller PCR) för stor blodmask.

Träckprovsundersökning är lämpligt att göra på våren (april-maj) då vuxna äggproducerande maskar finns i tarmen. På hösten befinner sig eventuella larver av stor blodmask i blodkärlen och producerar inga ägg. Det finns ingen koppling mellan höga EPG och förekomst av S. vulgaris. Snarare ses S. vulgaris oftare hos hästar med få eller inga ägg i träcken.

träckprov-hästbajs-parasitkontroll

Att regelbundet ta prov på hästarnas träck är ett viktigt led i parasitbekämpning. Kom ihåg att begära odling eller analys för att hitta stor blodmask. Foto: Carin Wrange

God beteshygien och betesplanering är betydelsefullt och skall ses som grundläggande för att kontrollera parasiter. Förutsättningarna för att genomföra betesförbättrande åtgärder varierar mellan olika gårdar men ofta kan en genomtänkt användning av marken minska antalet masklarver som hästarna exponeras för.

Det är viktigt att betesarealen är dimensionerad för antalet hästar som går där så hästarna inte tvingas äta nära rator där det är extra hög koncentration av parasitlarver. Om det finns tillräckligt med betesmark är det en fördel om betet kan få vila en säsong, plöjas upp och sås om eller ingå in en växtföljd.

Mockning av hagar gör skillnad

Idag är problemet att hästgårdar i regel har ett stort antal hästar på en liten yta. Ett sätt för dessa gårdar att sänka smittrycket är att avlägsna gödsel i gräshagarna 1-2 gånger per vecka. Detta kan göras manuellt genom mockning eller med gödselsug som kopplas till till exempel  en fyrhjuling. Förutom att antalet larver i gräset minimeras ökar betesarealen avsevärt.

Växel- eller sambetning med andra djurslag är ett sätt att ”dammsuga” parasitlarver från betet. Denna princip bygger på att djur kan äta andra djurs parasitlarver utan att bli infekterade. Betesputsning i kombination med lättharvning eller att gödsel krossas med kedjor är vanligt förekommande och torde missgynna parasiterna om det utförs i samband med varmt och torrt väder.

mockning-hästhage-parasitbekämpning

Att regelbundet mocka hagen är ett effektivt system att minska parasittrycket. Lättast är att mocka under våren innan gräset börjar växa igen. Foto: Carin Wrange

Läs mer om invärtes parasiter:
-Stor och liten blodmask, spolmask, bandmask och styngflugor.
-Risk för resistens
-Risk för resistenta spolmaskar

Läs om aktuell forskning:
-Bandmask vanligare hos häst med kolik
Få preparat fungerar mot spolmask
-Spolmaskassocierad kolik hos häst – Jenny Hedenby, 2010, kandidatarbete inom veterinärprogrammet, SLU
Mockning som beteshygienisk åtgärd för parasitbekämpning hos häst – Helena Thorolfson Rainamo, examensarbete på kandidatnivå 2018, hippologprogrammet, SLU

Text: Eva Tydén, docent, Inst för biomedicin och veterinärmedicinsk folkhälsovetenskap, SLU, eva.tyden@slu.se och Eva Osterman Lind, leg vet, DVM, Parasitologisk diagnostik, SVA, eva.osterman-lind@sva.se

2019-04-25