Fölsjukdomen Rhodococcus equi

Infektionen utvecklas i allmänhet långsamt, utan tydliga kliniska symtom till att börja med. Sjukdomen och bölderna upptäcks ofta vid 1-3 månaders ålder, men fölen har smittats mycket tidigt i livet.  Allvarlighetsgraden varierar, från att vissa föl utan symptom kan självläka, medan de som utvecklat mer bölder eller ledinfektioner kan bli mycket svårt sjuka och dö om de inte får rätt behandling i tid.

Vanliga symptom på Rhodococcus-infektion hos föl:

• Feber och/eller lätt ökad andningsfrekvens kan vara tidiga symtom
• Hosta eller näsflöde kan förekomma
• Tarminflammation förekommer ofta, oftast utan diarré
• Ledgallor, ofta utan hälta eller med enbart något stela rörelser, är ett vanligt symptom
• Allvarliga luftvägssymtom med hög feber kan uppstå plötsligt, även om lunginflammationen har pågått en längre tid
• Tydlig hälta förekommer vid akut, allvarlig infektion i fölets leder (septisk artrit) och/eller infektion eller inflammation i skelettet och benmärgen (osteomyelit)
• Symtom från ögonen, bihålor, luftsäckar och inre organ kan förekomma

Infektionen orsakas av bakterien Rhodococcus equi.

Fölet smittas av bakterien genom inandning eller munnen. Bakterien kan utsöndras via träck hos vuxna hästar och föl samt från utandningsluften hos föl med lunginflammation. Hos föl kan bakterien föröka sig i tarmen och nå upp till hela 100 000 bakterier per gram träck. Bakterien kan överleva i jord, och dammig luft i hagar och stallar kan innehålla höga halter.

Så kan du förebygga sjukdomen

För att i möjligaste mån förebygga sjukdom kan du se till följande:

• Spara och erbjud rena utomhusfållor till alla nyfödda föl den första tiden, särskilt viktigt om de föds i april, maj, juni. Smittan kan byggas upp i hagarna under säsongen. Därför anses lunginflammation vara vanligare hos sent födda föl än tidiga, och vanligare på större stuterier än små. En studie visade en statistisk ökad risk vid runt 15 föl/stuteri.
• Undvik att släppa nyfödda föl upp till 2-3 veckors ålder i dammiga och torra hagar eller drivgångar, eller i hagar med träck från äldre föl.  Sådana ställen ger ökad risk för inhalation av bakterien.
• Undvik stora grupper och hög täthet av ston och föl.
• Gruppera fölston efter beräknat datum för förlossning. På så sätt blir det en naturlig åldersgruppering av fölen. Låt inte föl som är 0-3 veckor gå med betydligt äldre föl. Det är viktigt för att skydda de yngsta, mest mottagliga fölen, från smitta från äldre individer som kanske inte visar symptom.
• Övervaka fölningen och se till att fölen får i sig råmjölk tidigt, för att få bästa möjliga immunologiska start.
• Kolla noga på varje föl dagligen och tempa hängiga föl.  Kontakta veterinär vid sjukdomsmisstanke. Tidig upptäckt, isolering och behandling av rhodokockinfektion är viktigt för att förebygga spridning och minska förlusterna.
• Om gården har återkommande stora problem, kan man överväga att undersöka fölen med ultraljud av lungorna regelbundet upp till 2-3 månaders ålder för att fånga upp tidiga fall. En del stuterier behandlar alla föl med plasma i förebyggande syfte. Det finns inget vaccin mot rhodokocker.

I Sverige ses rhodococcus oftare hos varmblodiga travare och ridhästar än andra raser. Det beror förmodligen på att de har fötts upp på större anläggningar  med högre smittryck.

Diagnosen Rhodococcus equi ställs genom bakterieodling eller PCR-analys från luftstrupe, blod, leder eller andra organ tillsammans med kliniska sjukdomssymtom. PCR-test kan även göras från hästens bajs (träck), men bakterien kan förekomma i träck även hos individer som inte är sjuka.

Vid lunginflammation är röntgen och ultraljudsundersökning  användbart för att utvärdera tillståndet.

Kan misstas för kvarka – provtagning viktig för rätt behandling

Det är mycket viktigt med provtagning, eftersom lunginflammation av andra bakterier så som kvarka (Streptococcus zooepidemicus) kan ge liknande symtom, men de behandlas på ett mycket enklare sätt än Rhodococcus equi.

För föl som konstateras med rhodokockinfektion krävs en långvarig allmän antibiotikabehandling med särskilda preparat. Om ett föl ska behandlas med dessa antibiotika krävs först provtagning, då det är förbjudet enligt lag att använda dessa antibiotika för andra tillstånd hos djur. Vid akut, allvarlig infektion i fölets leder (septisk artrit) och/eller infektion eller inflammation i skelettet och benmärgen (osteomyelit) orsakad av rhodokocker krävs ofta aggressiv, lokal behandling av leden, utöver systemiska antibiotika.

Skydda stoet vid behandling via fölets mun

Behandla fölet utanför boxen och torka dess mun noggrant efter medicingiva, för att skydda stoet mot medicinspill. Fölet kan få övergående diarré av antibiotikabehandling. Men om stoet (eller någon annan vuxen häst) får i sig av medicinspill från rhodokockbehandling kan det bli mycket allvarligt. Vuxna hästar kan få så störd tarmflora att det kan utvecklas en allvarlig, ibland dödlig diarré.

Isolera det sjuka fölet från andra föl under behandlingstiden. Hagar som sjuka föl gått i ska inte användas till föl som föds senare på säsongen, under deras första levnadsveckor. Föl som är äldre än en månad brukar dock inte bli sjuka om de smittas av rhodokocker.

Stallrengöring vid smittan

Var särskilt noggrann med att rengöra dricksvattenkärl i hagar och stall.

Det är viktigt att sjukdomen upptäcks så tidigt som möjligt och behandlas på rätt sätt för att drabbade föl ska ha en god chans till överlevnad. Enbart lunginflammation har bättre prognos än om leder och skelett och andra organ är påverkade. Med rätt behandling överlever 72-88% av sjuka föl, enligt litteraturen.

Permanent påverkan på lungorna?

Om fölet överlever finns goda chanser att bli helt återställd. Undersökningar i USA och Sverige av föl som behandlats mot rhodokocker har visat att de når samma startfrekvens inom galopp och trav som andra föl, och att deras lungkapacitet inte är påverkad i vuxen ålder.

Rhodococcus equi är en bakterie som kan ge en allvarlig infektionssjukdom hos föl.

Föl med lunginflammation orsakad av Rhodococcus visar ofta förhöjd kroppstemperatur och andningsfrekvens, och de kan bli loja och trötta. De kan också få svullna leder, hälta, avmagring och magbesvär.

Veterinären undersöker lungorna med stetoskop och med röntgen eller ultraljud, tar blodprov, och bakterieprov från halsen. Ibland sitter infektionen i buken eller lederna.

Smitta kan ske både från träck och luttvägarna. Bara föl blir sjuka.

Rhodococcus-infektion hos föl behandlas med speciell antibiotika.

Man bör kontakta veterinär snarast möjligt vid misstanke då Rhodococcus kan utvecklas till en mycket farlig infektion hos föl.

En av de farligaste infektionerna. Rhodococcus kan ge en svårbehandlad, långvarig och dödlig infektion hos föl.

Rena boxar och hagar till nyfödda föl är viktigt om bakterien finns på gården. Den största risken finns på gårdar med många föl. Smittrycket av Rhodococcus byggs upp i miljön under våren från andra hästars träck och de senare födda fölen är i högst risk att bli sjuka. Det finns inget vaccin.

Unga föl (under en månad) som bor på eller besöker stora stuterier löper högst risk för att bli sjuka.

Behandlingen kan bli lång, en till tre månader förekommer.