Kolik

Egentligen betyder ordet kolik ”tarmkramp”, men har kommit att bli synonymt med smärta från mag- tarmkanalen. Det handlar alltså inte om en sjukdom, utan om en mängd olika sjukdomar som alla leder till smärtsymtom som är lokaliserade till hästens buk. Även om koliksymtomen kommer från mag- tarmkanalen så kan smärttillstånd i andra organ ge liknande symtom.

Man skall alltså inte glömma att buksmärtor kan ha sitt ursprung i till exempel njurar och urinvägar eller i könsorgan. Ett högdräktigt sto kan också helt normalt visa ”koliksymtom” som en del av förberedelserna inför fölningen.

Var vaksam även på de minsta förändringarna i hästens beteende. En häst som slutar äta kan visa ett tidigt tecken på att något inte står rätt till i magen, och är ofta enklare att hjälpa än vid ett senare stadie. Foto: Lisa Chröisty

Smärtan från buken kan variera väldigt mycket hos olika hästar – även om båda är drabbade av kolik. Kom ihåg att det är inte alls säkert att en häst som visar mer smärta är sjukare än en som har mindre ont.

Många hästar som drabbas av svår kolik vill ligga ner och eventuellt även rulla sig runt. Foto: Carin Wrange

Många olika symptom – hur allvarligt är det?

Det kan vara svårt att själv bedöma hur sjuk hästen är när den har kolik. Smärtan kan variera i styrka, och det hänger inte alltid ihop med orsaken till koliken eller hur allvarligt läget är.

Lättare smärta visar sig som en lätt oro och/eller nedstämdhet, och förlust av aptiten. Hästen ser sig kanske då och då mot buken, eller skrapar med framhoven. En del flemar med (drar upp) överläppen.

Kraftigare smärta gör ofta att hästen svettas, får hög puls och andningsfrekvens och ibland sparkar eller biter sig mot buken. En del hästar kan ställa sig i ”sågbocksställning” medan andra lägger sig, eller kastar sig ner och upp igen, rullar sig och kanske blir liggande på rygg.

Ibland ser man att hästen krystar, den ser ut som den försöker urinera utan resultat. Man kan ibland höra hästen stöna eller gnissla tänder. I en del fall kommer smärtattackerna i ”skov”, så att hästen ena stunden har ont för att strax efteråt vara opåverkad.

Lyssna efter tarmljud

Vid kolik kan tarmljuden påverkas. Oftast blir det tystare än normalt eftersom tarmrörelserna avtar. Hästen bajsar mindre eller inte alls. Träcken kan ha en förändrad konsistens, hårdare, torrare eller blötare, rinnigare. Ett stetoskop kan vara bra att ha i stallapoteket för att lättare kunna lyssna på buken. Ibland ser man att buken blir utspänd. När koliken börjar släppa brukar man också kunna höra ökade tarmljud och hästen kommer igång att bajsa igen.

Allvarligt vid påverkat blodtryck och cirkulation

Om blodtrycket och blodcirkulationen är påverkade är läget ofta allvarligt. Påverkad blodcirkulation kan göra att slemhinnan i munnen ändrar färg från sin normalt blekrosa, och exempelvis blir mörkröd eller gråblek. En nedsatt cirkulation kan också göra att de minsta blodkärlen, som kallas kapillärer, inte fylls med blod lika fort. Det kan man kolla genom att pressa ett finger mot munslemhinnan en sekund. När man släpper på trycket ska den bleka fläcken återta sin normala färg på 1-2 sekunder. Om det tar 3-4 sekunder är det ett dåligt tecken. Om hjärtfrekvensen är konstant hög är det också ett dåligt tecken.

Kramp, förstoppning…

Varifrån kommer då de ofta häftiga smärtor som en kolikhäst visar upp? Det finns en mängd olika sätt som kolik kan uppstå på, här är några av de vanligaste:

• Kramp eller gasansamling i tarmen kan ge kraftiga koliksmärtor även om tillstånden inte är så farliga utan kan upphöra spontant eller efter enklare behandling.
• Förstoppning är ibland allvarligare då den kan leda till svåra störningar i vätskebalans och blodcirkulation. Oftast går det att behandla medicinskt av veterinär.
• Lägesfel eller så kallad tarmvred kan vara av flera olika slag och tillhör de allvarligaste orsakerna till kolik. Delar av hästens tarm är så rörlig att den kan råka ut för en omvridning, där tarmen snor sig runt sig själv och tarmpassagen stoppas. Om en tarmslynga söker sig in i t ex ett pungbråck kläms tarmen till i bråckporten. Tarmen kan också ”hängas upp” på ligament mellan olika bukorgan. I alla tre fallen får man cirkulationsrubbningar och gasbildning i det avsnörda tarmavsnittet. Akut operation krävs oftast, eller så avlivas hästen av ekonomiska skäl eller djurskyddsskäl.
• Tumörer i bukhålan kan också förorsaka avstängning av tarmpassagen. Ibland går det att operera.
• Infektioner som salmonella, ekvint coronavirus och rotavirus kan ge kolik, ofta med feber, och diarré är vanligt.
• Magsår kan ge en mer låggradig och kronisk form av kolik.

Det här är alltså exempel på några av de vanligare sätten som kolik kan utvecklas på. Det finns också många andra anledningar till kolik, men som är mindre vanliga.

Vid misstanke om kolik hos en häst gäller det att tidigt under anfallet ta kontakt med veterinär. För att redan på telefon kunna redogöra för det du ser, är det viktigt om hästägaren eller skötaren kan göra vissa iakttagelser innan samtalet till veterinär.

• Vilken temperatur och  puls har hästen?
• Har hästen haft avföring och hur den i så fall ser ut?

Se efter hur hästen beter sig:

• Svettas den?
• Lägger den sig?
• Rullar den sig?
• Har hästen ätit och i så fall vad?
• Har det skett några foderförändringar senaste dagarna?
• Några särskilda händelser i övrigt?

Ta bort allt tillgängligt foder och ströa boxen extra

Avlägsna eventuellt foder. Strö rikligt i boxen så att hästen inte skadar sig om den rullar sig och kastar häftigt med ben och huvud. Se bara till att en häst som rullar sig eller vill ligga stilla på sidan eller på rygg inte fastnar i inredningen! Efter samråd med veterinär kan det bli aktuellt att ta ut och leda hästen i skritt en stund.

Hästen kan vara orolig och svårhanterad, så var försiktig och sätt på träns. Släpp eventuellt hästen i ridhus eller paddock. Kontrollera om träck eller gasavgång sker. Ibland hör man talas om att hästar med kolik longerats och jagats hit och dit för att ”det är bra med motion”.

Det är naturligtvis helt tokiga sätt att behandla hästen som vid tillfället ofta är i stor smärta.

Vad gör veterinären?

Vid undersökning av en kolikhäst är det viktigt att man kan få en god redogörelse för sjukdomsförloppet. Det finns så många ledtrådar man kan behöva få hjälp med.

Själva undersökningen går inledningsvis ut på att försöka se hur pass allmänpåverkad hästen är. Hur pass smärtpåverkad är den? Har den tecken på rubbningar i vätskebalansen? Fungerar cirkulationen som den ska eller är hjärtat ansträngt? Har bakteriegifter från tarmen trängt ut i blodet?

Svar på dessa frågor får veterinären bland annat genom att lyssna på hjärtat, kontrollera andningen, ta tempen, granska slemhinnornas utseende och känna på hudens elasticitet. Själva undersökningen av bukorganen och magtarmkanalen inleds genom att man lyssnar på eventuella tarmljud.

Undersökning via ändtarmen

Bukhålans organ undersöks sedan genom rektalisering, då veterinären för in ena armen i hästens ändtarm och på så sätt kan undersöka tarmar och andra organ. Det går då till exempel att känna om det är onormalt mycket gas i en tarmdel, om en förstoppning föreligger eller om det finns tecken på lägesförändringar, omvridningar etc.

Det är inte alltid man hittar orsaken till koliken vid denna undersökning, men den är lika viktig för att utesluta som för att bekräfta en misstanke man har. Man når ju bara bakre delen av bukhålan. Ibland följer man upp undersökningen genom att lägga ner en näs- svalgsond till magsäcken. På så sätt kan man avlägsna eventuell gas som samlats där eller tömma maginnehåll. Hästar kan nämligen inte kräkas.

Ytterligare undersökningar kan bli aktuella, till exempel bukpunktion för att se om fri vätska eller foderpartiklar finns ute i bukhålan. Veterinären gör sedan en sammanvägning av de olika fynden och kan bedöma om behandlingen kan göras direkt på plats eller om hästen måste föras till klinik.

Behandlingen varierar beroende på orsaken till koliken. I fallet med kramp eller gaskolik kan en kramplösande och smärtstillande injektion vara tillräckligt.

Vid en förstoppning kan det bli aktuellt att dessutom genom näs-svalgsond tillföra smörjande paraffinolja eller lösande glaubersalt, då också med vatten via sonden.

I svårare fall kan det bli aktuellt med klinikvistelse för att ge vätska och chockbehandling via dropp. Vid lägesförändringar, omvridningar och vissa typer av förstoppning kan det krävas en operation.

Kom ihåg att aldrig ge smärtstillande till en häst med kolik, då det kan få dödlig utgång genom att smärtan ”maskeras” men det eventuellt allvarliga tillstånden kvarstår i hästens kropp. Foto: Lisa Chröisty

Fler lyckade operationer idag

Utvecklingen har här gått snabbt framåt och man opererar idag framgångsrikt många tillstånd som för bara några år sedan som regel ledde till döden. En viktig faktor i det sammanhanget är dock tiden. Ju snabbare hästen kommer under behandling, desto större chans till lyckat resultat. Ju längre man väntar desto svårare komplikationer uppträder i mag- tarmkanalen och i blodcirkulation och vätskebalans!

Aldrig smärtstillande till kolikhästar

En sak skall nämnas i detta sammanhang. Det förekommer att man ute i stallarna har tillgång till smärtstillande preparat som man injicerar på eget bevåg till hästar med kolik. Detta är helt oacceptabelt och kan leda till att symtomen ”maskeras”. Hästen förefaller smärtfri men är i realiteten dödssjuk!

Eftersom koliksymtomen härrör från mag-tarmkanalen är det naturligt att söka orsaken i fodret eller utfodringsrutinerna. Är det något som behöver ändras?

En häst som förätit sig på kraftfoder (kanske varit lös i stallet?) kan också vara en orsak till tarmflorerubbningar med buksmärtor som följd. Även oregelbunden motion, långa transporter, extra hårt arbete och annan stress kan bidra till rubbningar i mag- tarmfunktionerna med fodersmältningsproblem och koliksymtom.

Långsamma foderbyten rekomenderas

Tarmbakterierna (”tarmfloran”) är viktiga komponenter i hästens nedbrytning av fodret. De är samtidigt känsliga för förändringar i utfodringen, vilket är skälet till att man alltid ”smyger” in övergången från ett foderparti till ett annat eller från en foderstat till en annan.

Kraftiga och snabba foderförändringar kan, precis som foder med dålig hygienisk kvalitet, leda till rubbningar i tarmfloran som i sin tur ger gaskolik eller förstoppning. Detsamma gäller oregelbundna och långa utfodringsintervall.

Tillgång till vatten – alltid

Under den kalla årstiden är det viktigt att hästar som har tillgång till grovfoder i hagen också erbjuds vatten i riklig mängd. I annat fall kan hästarna drabbas av kolik. Ett tempererat kar med vatten eller en vattenkopp med frostfritt vatten i hagen ger hästen möjlighet att dricka när den vill och behöver.

Sandkolik

Hästar som går på sandrika beten kan råka ut för en särskild sorts kolik ”sandkolik” som beror på att de under en lång tid fått i sig så mycket sand som ansamlats i tarmen att det ger koliksymtom.

Parasiter kan bidra

Parasitangrepp kan ge skador som leder till kolik. Hos föl och unghästar kan riklig mängd spolmask ge koliksymtom och hos äldre djur kan bandmask ge förändringar i övergången tunntarm blindtarm.

Den allra viktigaste parasitära orsaken till kolik hos häst är emellertid de skador i tarmarnas blodkärl som stora blodmaskens (Strongylus vulgaris) larver ger upphov till. De vandrar under sin utveckling upp i de blodkärl som leder från aorta (stora kroppspulsådern) till tarmen. I blodkärlens väggar uppstår då skador som gör att blodförsörjningen till tarmen blir störd. Beroende på hur stora skador som larverna åstadkommer kan följden bli allt från lindrigare återkommande kolikanfall till svåra och livshotande rubbningar i tarmens blodförsörjning.

Det finns många orsaker till kolik som vi kan se till att förebygga och förhindra. Fundera på hur just du kan hjälpa din häst – innan den blir sjuk i kolik. Foto: Lisa Chröisty

Läsa mer?

• Förebygg sandkolik hos häst – Johanna Öwall, kandidatarbete inom husdjursvetenskap 2013 vid SLU
• Spolmaskassocierad kolik hos häst – Johanna Hedenby, kandidatarbete inom veterinärprogrammet, 2012 vid SLU
• Parasiter hos häst – vanlig orsak till kolik – forskning vid SLU

Ett par exempel ur verkligheten:

1. Sen lördag eftermiddag på jourdistriktet. En veterinär blir kontaktad av en bekymrad ponnyägare som berättar att ponnyn sedan tidig morgon visat koliksymtom.

Deras ”hästkunniga” granne hade varit över och givit dem rådet att ”ge ponnyn ett par matskedar matolja och motionera den så släpper koliken säkert”. Nu, många timmar senare, ligger ponnyn på rygg i sin box, svettas kraftigt, har ansträngd andning och stönar hela tiden.

Undersökningen visar att ponnyn har en svårartad tarmomvridning. Vi beslutar efter kontakt med djursjukhus att i alla fall försöka operera. Ponnyn överlever transporten men dör under operationen.

2. Ett nordsvenskt sto visar lättare buksmärtor och har förlorat aptiten. Ägaren, en djurvan lantbrukare, ringer och ber mig titta in ”om det kunde vara något som kan bli värre hon har ju kolik”. Undersökningen ger vid handen att äggstockarna smärtar kraftigt, efter vinteruppehållet är hon på väg in i sin första brunst. Lättnaden är stor, ”för man vet ju aldrig med kolik”.

Vad kan man dra för några slutsatser av detta? Jo, dels att det finns olika orsaker till buksmärtor, dels att man alltid skall ta kolikanfall på allvar.