Virus på hjärnan

Flera virus är med på epizootilagens lista över farliga djursjukdomar som inte bör föras in i landet. Om man misstänker ett sådant virus på en svensk häst är det därför anmälningspliktigt.

Symptom kan vara feber, slöhet, att hästen blir överkänslig för ljus och beröring och får darrningar och kramper. Hästen kan bli vinglig eller förlamad, gå i cirklar eller pressa sitt huvud mot väggen. Alla dessa virus kan infektera häst och även människa, och många kan också infektera olika fågelarter.

• Eastern, Western respektive Venezuelan Equine Encephalitis-virus (EEE-, WEE- och VEE-virus) förekommer i Nord- Central- och Sydamerika.
• West Nile-virus finns i Nord- och Centralamerika, Mellanöstern och emellanåt i delar av Europa.
• Japansk encefalit B-virus ses i Sydostasien.
• Rabies är dödligt och obotligt. Rabies förekommer i Östeuropa, men ovanlig i övriga delar av Europa. Över hela Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika är sjukdomen vanlig hos flera olika djurslag.
• Bornavirus förekommer bland annat i olika länder i Europa inklusive Sverige.

Alla utom rabies och Borna är kända för att spridas från fåglar till varmblodiga djur med blodsugande insekter. En sjuk häst kan som regel inte föra dessa smittor vidare, utom när det gäller VEE. Rabies smittar främst via djurbett. Bornavirus smittväg är inte helt klarlagd.

I länder där dessa sjukdomar förekommer är det vanligt att man håller hästarna vaccinerade mot sjukdomarna. För Bornavirus finns dock inget vaccin.

Bornavirus orsakar neurologisk sjukdom hos flera olika djur. Hästar och får drabbas av bornasjuka. Hos katter kallas sjukdomen istället för vingelsjuka och hos papegojfåglar för ara-sjuka. I och med att virus infekterar hjärnan är det betydligt svårare att ställa en säker diagnos hos levande djur. I dagsläget ställs diagnosen bornavirusinfektion utifrån följande kriterier där samtliga ska vara uppfyllda:

• kliniska symtom,
• förekomst av antikroppar och/eller virus, samt
• obduktionsfynd.

I en allt mer global värld, där resor bland människor och djur ökar, kommer även risken öka för nya sjukdomar. Forskning pågår för att förbättra metoderna kring diagnostisering, men i dagsläget erbjuder inget svenskt laboratorium antikroppsundersökningar avseende bornavirus. Djurägare och veterinärer hänvisas istället till Tyskland. En förfinad diagnostik som kan erbjudas vid ett svenskt laboratorium skulle öka tillgängligheten och kunskapen i Sverige. Dessutom skulle det ge tydligare och säkrare diagnosställande.