För att förstå mekanismerna bakom resistensutvecklingen har forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) studerat hur spolmask reagerar på de avmaskningsmedel som finns tillgängliga för hästar (ivermektin, pyrantel och fenbendazol). Maskarna utsattes för de olika läkemedlen i laboratoriemiljö och deras arvsmassa analyserades med RNA-sekvensering, en metod som visar vilka gener som är aktiva.
Resultaten visade att flera gener som kan skydda mot läkemedel aktiverades av läkemedelsbehandlingen.
– Det betyder att vi hittade förändringar i gener som kodar för proteiner som läkemedel binder in till och på så sätt utövar sin antiparasitära effekt, säger Eva Tydén, en av forskarna bakom studien.
Parasiten överlever när läkemedlet förlorar effekt
Dessa förändringar skulle kunna betyda att läkemedel förlorar effekten och parasiten överlever. Forskarna hittade också ett ökat uttryck hos vissa gener som gör transportproteiner. Transportproteiner sitter i cellmembran och kan pumpa ut läkemedel från cellen. Ett ökat antal transportproteiner innebär att koncentrationen av läkemedel blir för låg och den antiparasitära effekten uteblir.
Sammanfattningsvis identifierades flera gener som bör undersökas vidare för att förstå hur spolmask utvecklar resistens mot avmaskningsmedel.
Källa: Martin, F., Dube, F., Karlsson Lindsjö, O. et al. Transkriptionssvar i Parascaris univalens efter in vitro-exponering för ivermektin, pyrantelcitrat och tiabendazol. Parasitervektorer 13, 342 (2020).
Länkar:
