Fång

Fång är en inflammation i lamell-lagret i hästens hovar De inre stödjande lamellerna i hoven, mellan hovväggen och hovbenet, bryts ned. Den normala tillförseln av blod till lamellerna störs och tillståndet orsakar svår smärta i hästens hovar.

När lamellerna skadas kan hovbenet rotera och/eller sänkas, vilket skapar ett tryck mot sulan. I värsta fall kan hovbenet penetrera (tryckas ut genom) sulan.

Fång är en både allvarlig och smärtsam sjukdomen där hovbenet i värsta fall kan penetrera (”tryckas ut”) genom sulan. 

Läs mer:

• Anatomi – hov underifrån
• Anatomi – hoven i genomskärning

Symptom på fång

Fång hos hästar har en rad typiska symptom. Den klassiska bilden är att hästen försöker avlasta frambenen framför allt. Den ställer sig med frambenen framför sig. Men det finns andra, tidigare symptom som är bra att känna till för att snabbt få hästen under behandling.

Hur tydliga symptomen är, beror på vilken smärta hästen känner. I regel har den mest ont i framhovarna och visar en stapplig gång, framför allt när den ska vända på hårda underlag. Ett annat tydligt symptom på fång är när hästen växlar vikt mellan frambenen. En typisk fångställning är när hästen står med frambenen långt framför sig och försöker lägga mer vikt på sina bakben. Hästar som har mycket smärta vill kanske inte stå alls utan ligger ner.

Lista: Vanliga symptom vid fånganfall

Obs! Det är alltid en veterinär som ska ställa diagnosen men såväl hästägare som hovslagare kan vara uppmärksamma på följande:

• Ökad kroppstemperatur i utvecklingsskedet eller i det direkt akuta skedet
• Ökad värme i hovvägg och kronrand
• Förstärkt digitalpuls vid ut- och insidan av kotleden
• Rörelsestörning – stapplig i gången, särskilt vid vändning på hårt underlag
• Skiftar vikt från framhov till framhov
• Ovillig att röra sig, ställer frambenen framför sig, med sänkt huvud och böjd rygg
• Mjuk kronrand framtill på hovarna är ett tecken på lägesförändring av hovbenet
• Ligger ner, ovillig att resa sig
• En eller flera hovar kan vara påverkade, oftast bägge framhovarna.

Hur allvarligt är anfallet? Skala 1-4

Hur allvarligt hästen har drabbats av fång brukar delas in i olika grader. Dessa grader har namn efter den svenske veterinären Nils Obel som i sin doktorsavhandling om fång 1948 indelade sjukdomen i olika stadier. Den internationella graderingen som används för rörelsestörningen som kan ses i samband med fång på häst kallas därför Obel-grader:

Obel grad 1: Hästen står ofta och skiftar vikt mellan benen (lyfter hovarna). I skritt syns ingen hälta men i trav visar hästen ett kort ”styltigt” steg. Under tillfrisknandet ses det endast i trav.
Obel grad 2: Det är lätt att få hästen att skritta men den har en karakteristisk gång för fång, med korta, ofta dubbelslående steg. Ett framben kan lyftas utan problem.
Obel grad 3: Hästen skrittar motvilligt. Den vill helst inte att man lyfter ett framben.
Obel grad 4: Hästen rör sig endast om den tvingas till det.

En häst som drabbats av fång står ofta ovanligt, med frambenen långt framför sig och sänkt rygg i ett försök att avlasta hovarna som gör ont – ofta framhovarna.

Det tycks finnas många olika orsaker till att hästen får fång. Trots att sjukdomen har varit känd ända sedan 1700-talet och flera forskningsprojekt har genomförts kvarstår en del frågetecken varför den uppstår. Men en känd orsak är att hästen får i sig för stora mängder socker, exempelvis från gräs under betessäsongen. Läs mer om det under nästa rubrik. En annan är kopplingen till hormonsjukdomen EMS.

Utfodringsrelaterad eller EMS?

Fång hos hästar med EMS skiljer sig från utfodringsrelaterad fång. Utfodringsrelaterad fång kan uppkomma till exempel när hästen ätit för mycket kraftfoder eller vid  plötsliga foderbyten där skillnaden mellan det gamla och det nya fodret är stor, till exempel vid snabb övergång från stallfoderstat till betesgräs. I sådana lägen uppstår fång på grund av att mikroorganismerna i hästens grovtarm inte hinner ställa om till den nya foderstaten eller betesgräset tillräckligt snabbt, vilket skapar en obalans i grovtarmen Denna akuta störning i grovtarmen leder till ett systemiskt inflammatoriskt tillstånd som ger upphov till fång.

Hästar som drabbas av fång som en följd till att de har sjukdomen EMS utvecklar det istället för att de även har en insulindysregulation, så kallad ID – vilket alltid hänger ihop med EMS.

Hästar i riskzonen för fång bör undvika gräsbete, särskilt under våren och hösten då sockerhalten i gräset är som högst. Foto: Lisa Chröisty

Lista: Faktorer som ökar risken för fång

• Hästen går på för kraftigt bete, t ex på våren eller början av hösten.
• Hästen har fått i sig för mycket kraftfoder, främst kolhydrater.
• Metabolisk stress, t.ex. efter överhettning.
• Livmoderinflammation, t.ex. efter kvarbliven efterbörd.
• Förgiftning efter konsumtion av vissa växter eller svampar.
• Läkemedelsbetingad fång utlöst av t ex kortison.
• Underliggande sjukdomar som EMS eller PPID (Cushings syndrom).
• Kraftig belastning på hovarna vid mycket arbete på hårt underlag.
• Allvarliga sjukdomstillstånd

Kraftigt bete kan resultera i ett fånganfall hos häst – varför det är extra viktigt att långsamt vänja hästen vid gräs i början på betessäsongen. Foto: Lisa Chröisty

Kontakta veterinär för råd

Det är viktigt att upptäcka tidigt om hästen har drabbats av fång. Ju tidigare man upptäcker sjukdomen, desto större chans att hästen kan bli frisk igen. Lär dig därför att känna igen symptom på fång.

Om du misstänker fång på en häst, ring veterinär så snart du kan. Varje enskilt fall måste bedömas av veterinär och hovslagare.

Hästen kan snabbt bli sämre

Vänta inte med att kontakta veterinär om det finns misstanke om fång. Ett fånganfall börjar med grad 1 men tiden till grad 4 kan vara så kort som några timmar (läs mer om grader under rubriken ”symptom”).

Diagnosen fång ställs med hjälp av symptombilden efter uteslutning av andra tänkbara diagnoser. Observera att fång är en diagnos som ställs kliniskt, alltså på symptom, inte med hjälp av röntgen. Röntgen kan dock ibland vara en bra hjälp inför verkning och skoning av en häst som just har haft ett akut fånganfall. Hur betydelsefull röntgen är för en bedömning av prognosen är dock oklart. Det är ju hästen som visar hur ont den har.

Röntgenbild av hov hos frisk häst. Foto: Lisa Chröisty

Ta bort den utlösande faktorn

Försök komma på vad som utlöste fånganfallet och förhindra att hästen exponeras mer. Det kan ofta vara svårt. Några tänkbara utlösande orsaker är foder (särskilt kraftfoder och kraftigt gräs), allergiska reaktioner, överbelastning, reaktioner på underlaget, dåligt vatten, kvarbliven efterbörd, kolik, diarré, svår korsförlamning, stress i samband med transport eller hög temperatur.
Kontrollera om hästen har underliggande sjukdom som till exempel PPID (Cushings syndrom) eller Ekvint metabolt syndrom (EMS).

Ge vila och rätt stöd till hoven

Det är viktigt med tillräcklig lång strikt boxvila tills hästen är smärtfri utan smärtlindring. Om det finns skador på lamellerna så finns det risk för separation mellan hovben och hovvägg. Hoven ska hållas i stillhet och underlaget ska vara tjockt och mjukt, gärna med spån- eller torvinblandning så hästen kan vinkla ner tån och få belastning längre bak på hoven. Ibland används särskilda beslag på hoven. Undvik att transportera hästen då det kan medföra ökad belastning på hovarna. Under konvalescensen är det viktigt med en bra kontakt mellan veterinär och hovslagare. Hästens hovar bör verkas regelbundet av kunnig hovslagare.

Antiinflammatoriska läkemedel

Läkemedel som lindrar hästens smärta och inflammation ges ofta i det akuta skedet. Det är dock viktigt att hästen inte överbelastar hovarna när det börjar göra mindre ont.

Kontrollera infektion

Om bölder uppstår i hoven behöver de dräneras och tas hand om.

Kontrollera foderstaten

Foderstaten är mycket viktig för hästar som är benägna för fång. Den allmänna regeln är att ta bort kraftfoder och sötsaker (morötter och äpplen) samt basera foderstaten på grovfoder, helst ensilage, med lågt energiinnehåll. Blanda gärna in halm och ge små portioner fördelat över dygnet. Hästar bör äta litet men ofta och undvika snabba stora förändringar i foderstaten. Ge långsam introducering till bete och nya fodermedel. Undvik gräsbete, särskilt under våren och hösten. Släpp den helst i en hage med gammalt och torrt gräs. Begränsa betestiden noga den första tiden. Första dagen räcker med 15 minuter. Tiden i hage utökas vart efter och efter tre veckor kan den beta upp till åtta timmar.

Låt inte hästen gå i hage nattetid. Känn på hovar och digital puls såväl morgon som kväll. Växternas distribution av bland annat socker skiljer sig mellan natt och dag.

Hormonstatus

Om hästen har hormonrubbningen PPID (Cushings syndrom) eller EMS (Ekvint metabolt syndrom)kan de behövas behandlas livet ut. Det finns tester att göra som visar på ev hormonrubbning.

Igångsättning efter vila

För de flesta hästar som drabbas av fång väntas en längre period av boxvila. Följ veterinärens råd för när igångsättning kan påbörjas.

Viloperioden kan till exempel variera mellan två till nio månader beroende på hur allvarligt tillståndet var. Det tar cirka 9-12 månader för en ny hovkapsel att växa ut. Det innebär att hästar med tydlig lägesförändring av hovbenet inte ska ansträngas på 8-9 månader. Vid ett lindrigare fånganfall brukar det räcka med en viloperiod på cirka 2-3 månader. Ha regelbunden kontakt med din veterinär och hovslagare.

I början av igångsättningen skrittas hästen för hand på sviktande underlag utan hårda stenar.

Viktigt med fortsatt koll på hull och vikt

När hästen har återhämtat sig är det viktigt att den får regelbunden motion för att inte bli överviktig. Mät eller väg hästen. Att få röra sig i stor hage tillsammans med andra hästar är bra.

Hästar på bete kan drabbas av fång. Det är därför viktigt att de får gradvis vänja sig vid att beta dygnet runt. Foto: Lisa Chröisty