Virusabort (EHV-1)

Det finns flera typer av herpesvirus hos häst, och vanligast är EHV-1 och EHV-4. Alla hästar, både ston, hingstar och valacker, kan drabbas av virus. Både EHV-1 och EHV-4 kan sedan stanna kvar i hästens kropp efter en infektion och aktiveras igen vid stress, som till exempel vid transporter, tävlingar och kastration.

Kan ge feber och förkylningssymptom

En häst som får EHV-1 eller EHV-4 visar inte alltid så mycket symptom. En övergående förkylning med eller utan feber är det vanligaste. Andra symptom kan vara nedsatt aptit, trötthet och svullnad i benen. Man kan låta veterinären ta ett nässvabbprov eller blodprov för att få diagnosen.

Abortviruset EHV-1 och EHV-4 kan smitta via noskontakt, men även indirekt via luften, föremål och personer. Hästar som är smittade kan sprida miljoner viruspartiklar med hosta. Smittan sprids normalt inte långa sträckor genom luften och ett väl tilltaget säkerhetsavstånd är 50 meter.

Kan ge neurologiska symptom

Abortviruset EHV-1 kan i ovanliga fall ge sig på hjärnan och ryggmärgen och då får hästarna helt andra, neurologiska, symptom. De mår dåligt, blir trötta och loja, vingliga och kan få svårt att kissa. Ofta uppkommer de neurologiska symptomen 4-8 dagar efter en eventuell febertopp. Enstaka hästar kan bli helt förlamade så att de inte kan stå upp. Många hästar som utvecklar neurologiska symptom överlever, och kan bli återställda efter lång vila, men en del blir så påverkade att de måste avlivas.

Om ett dräktigt sto smittas med EHV-1 eller EHV-4 kan det bli allvarligt. Virus kan infektera livmodern så att stoet kastar sitt föl – fostret dör och stöts ut – det kallas också för abort. Det sker varje år några sådana fall i Sverige. EHV-1 är betydligt farligare för dräktiga ston än EHV-4, och det är därför det kallas för abortvirus. Ett tredje virus som kan orsaka kastning är ekvint arteritvirus.

Om ett sto kastar på grund av virus är det stor risk att andra dräktiga ston i hennes närhet blir smittade och också kastar sina föl. Därför kan det vara viktigt att skicka in prov från dödfödda/kastade föl eller fosterhinnor för att se om det var orsakat av virus.

Om man inte säkert vet att det var en annan orsak till kastningen så bör man isolera det kastande stoet som om det vore virusabort, för säkerhets skull.

Visar det sig att ett sto konstateras med EHV-1 eller -4 bör hon hållas isolerad även under nästkommande brunst, då flytningar från stoets första brunst efter smittotillfället kan innehålla rester av virus.

För säkerhets skull bör man helst inte blanda avelsston med hästar som reser omkring på träningar och tävlingar i samma stall och hagar. De resande hästarna utsätts lättare för smitta med herpesvirus och kan då smitta stona.

Det finns olika vacciner mot EHV-1 och EHV-4. De används dels till tävlingshästar mot luftvägsinfektion, dels till avelsston för att skydda från kastning. Dessa vacciner ger dock inte 100 procent skydd och ett dräktigt sto måste ges tre sprutor. Men när det gäller att rädda livet på föl väljer många ändå att kosta på vaccinationen för säkerhets skull. Vaccinet ger inget skydd mot den neurologiska formen av sjukdomen.