Sjukdomar & skador

Vad innebär fång?

Vad innebär fång?

Fång är en inflammation i lamell-lagret i hästens hovar De inre stödjande lamellerna i hoven, mellan hovväggen och hovbenet, bryts ned. Den normala tillförseln av blod till lamellerna störs och tillståndet orsakar svår smärta i hästens hovar.

När lamellerna skadas kan hovbenet rotera och/eller sänkas, vilket skapar ett tryck mot sulan. I värsta fall kan hovbenet penetrera (tryckas ut genom) sulan.

Varför får hästen fång?

Det tycks finnas många olika orsaker till att hästen får fång. Trots att sjukdomen har varit känd ända sedan 1700-talet och flera forskningsprojekt har genomförts kvarstår en del frågetecken varför den uppstår.

Halsaochsjukdom_332

Faktorer som ökar risken för fång

  • Hästen går på för kraftigt bete, t ex på våren eller början av hösten.
  • Hästen har fått i sig för mycket kraftfoder, främst kolhydrater.
  • Metabolisk stress, t ex efter överhettning.
  • Livmoderinflammation, t ex efter kvarbliven efterbörd.
  • Förgiftning efter konsumtion av vissa växter eller svampar.
  • Läkemedelsbetingad fång utlöst av t ex kortison.
  • Underliggande sjukdomar som EMS eller PPID (Cushings syndrom).
  • Kraftig belastning på hovarna vid mycket arbete på hårt underlag.
  • Allvarliga sjukdomstillstånd.
bruna-hästar-av-raserna-SWB-och-hannoveranare-på-sommarbete-utanför-norrtälje

Hästar på bete kan drabbas av fång. Det är viktigt att de får gradvis vänja sig vid att beta dygnet runt. Foto: Lisa Chröisty

Symptom på fång

Hur tydliga symptomen är, beror på vilken smärta hästen känner. I regel har den mest ont i framhovarna och visar en stapplig gång, framför allt när den ska vända på hårda underlag.
Ett tydligt symptom på fång är när hästen växlar vikt mellan frambenen. En typisk fångställning är när hästen står med frambenen långt framför sig och försöker lägga mer vikt på sina bakben. Hästar som har mycket smärta vill kanske inte stå alls utan ligger ner.

Kontakta veterinär för råd

Det är viktigt att  upptäcka tidigt om hästen har drabbats av fång. Ju tidigare man upptäcker sjukdomen, desto större chans att hästen kan bli frisk igen.
Lär dig därför att känna igen symptom på fång. Om du misstänker fång på en häst, ring veterinär så snart du kan. Varje enskilt fall måste bedömas av veterinär och hovslagare.

Viktigt att upptäcka fång tidigt

Ju tidigare man upptäcker sjukdomen fång, desto större chans att hästen kan bli frisk igen. Det är därför värdefullt att lära sig känna igen vilka symptom som utmärker fång.

Fång hos hästar har en rad typiska symptom . Den klassiska bilden är att hästen försöker avlasta frambenen framför allt. Den ställer sig med frambenen framför sig. Men det finns andra, tidigare symptom som är bra att känna till för att snabbt få hästen under behandling.

Obs! Det är alltid en veterinär som ska ställa diagnosen men såväl hästägare som hovslagare kan vara uppmärksamma på följande:

Symptom vid ett fånganfall:

  • Ökad kroppstemperatur i utvecklingsskedet eller i det direkt akuta skedet
  • Ökad värme i hovvägg och kronrand
  • Förstärkt digitalpuls vid ut- och insidan av kotleden
  • Rörelsestörning – stapplig i gången, särskilt vid vändning på hårt underlag
  • Skiftar vikt från framhov till framhov
  • Ovillig att röra sig, ställer frambenen framför sig, med sänkt huvud och böjd rygg
  • Mjuk kronrand framtill på hovarna är ett tecken på lägesförändring av hovbenet
  • Ligger ner, ovillig att resa sig
  • En eller flera hovar kan vara påverkade, oftast bägge framhovarna.

Hur allvarligt hästen har drabbats av fång brukar delas in i olika grader. Dessa grader har namn efter den svenske veterinären Nils Obel som i sin doktorsavhandling om fång 1948 indelade sjukdomen i olika stadier. Den internationella graderingen som används för rörelsestörningen som kan ses i samband med fång på häst kallas därför Obel-grader:

Obel grad 1: Hästen står ofta och skiftar vikt mellan benen (lyfter hovarna). I skritt syns ingen hälta men i trav visar hästen ett kort ”styltigt” steg. Under tillfrisknandet ses det endast i trav.
Obel grad 2: Det är lätt att få hästen att skritta men den har en karakteristisk gång för fång, med korta, ofta dubbelslående steg. Ett framben kan lyftas utan problem.
Obel grad 3: Hästen skrittar motvilligt. Den vill helst inte att man lyfter ett framben.
Obel grad 4: Hästen rör sig endast om den tvingas till det.

Hästen kan snabbt bli sämre

Vänta inte med att kontakta veterinär om det finns misstanke om fång. Ett fånganfall börjar med grad 1 men tiden till grad 4 kan vara så kort som några timmar.

Diagnosen fång ställs med hjälp av symptombilden efter uteslutning av andra tänkbara diagnoser. Observera att fång är en diagnos som ställs kliniskt, alltså på symptom, inte med hjälp av röntgen.. Röntgen kan dock ibland vara en bra hjälp inför verkning och skoning av en häst som just har haft ett akut fånganfall. Hur betydelsefull röntgen är för en bedömning av prognosen är dock oklart. Det är ju hästen som visar hur ont den har.

isabellfärgad-arab-ponny-och-svart-shetlandsponny-springer-i-trav-tillsammans-på-bete-i-sverige-utanför-norrtälje

Ett kraftigt bete kan resultera i ett fånganfall hos häst. Foto: Lisa Chröisty

Ta bort den utlösande faktorn

Försök komma på vad som utlöste fånganfallet och förhindra att hästen exponeras mer. Det kan ofta vara svårt. Några tänkbara utlösande orsaker är foder (särskilt kraftfoder och kraftigt gräs), allergiska reaktioner, överbelastning, reaktioner på underlaget, dåligt vatten, kvarbliven efterbörd, kolik, diarré, svår korsförlamning, stress i samband med transport eller hög temperatur.
Kontrollera om hästen har underliggande sjukdom som till exempel PPID (Cushings syndrom) eller Ekvint metabolt syndrom (EMS).

Ge vila och rätt stöd till hoven

Det är viktigt med tillräcklig lång strikt boxvila tills hästen är smärtfri utan smärtlindring. Om det finns skador på lamellerna så finns det risk för separation mellan hovben och hovvägg. Hoven ska hållas i stillhet och underlaget ska vara tjockt och mjukt, gärna med spån- eller torvinblandning så hästen kan vinkla ner tån och få belastning längre bak på hoven. Ibland används särskilda beslag på hoven. Undvik att transportera hästen då det kan medföra ökad belastning på hovarna. Under konvalescensen är det viktigt med en bra kontakt mellan veterinär och hovslagare. Hästens hovar bör verkas regelbundet av kunnig hovslagare.

Antiinflammatoriska läkemedel

Läkemedel som lindrar hästens smärta och inflammation ges ofta i det akuta skedet. Det är dock viktigt att hästen inte överbelastar hovarna när det börjar göra mindre ont.

Kontrollera infektion

Om bölder uppstår i hoven behöver de dräneras och tas hand om.

brun-häst-arabiskt-fullblod-springer-i-sommarhage-med-gräs-i-munnen

Hästar i riskzonen för fång bör undvika gräsbete, särskilt under våren och hösten då sockerhalten i gräset är som högst. Foto: Lisa Chröisty

Kontrollera foderstaten

Foderstaten är mycket viktig för hästar som är benägna för fång. Den allmänna regeln är att ta bort kraftfoder och sötsaker (morötter och äpplen) samt basera foderstaten på grovfoder, helst ensilage, med lågt energiinnehåll. Blanda gärna in halm och ge små portioner fördelat över dygnet. Hästar bör äta litet men ofta och undvika snabba stora förändringar i foderstaten. Ge långsam introducering till bete och nya fodermedel. Undvik gräsbete, särskilt under våren och hösten. Släpp den helst i en hage med gammalt och torrt gräs. Begränsa betestiden noga den första tiden. Första dagen räcker med 15 minuter. Tiden i hage utökas vart efter och efter tre veckor kan den beta upp till åtta timmar.

Låt inte hästen gå i hage nattetid. Känn på hovar och digital puls såväl morgon som kväll. Växternas distribution av bland annat socker skiljer sig mellan natt och dag.

Hormonstatus

Om hästen har hormonrubbningen PPID (Cushings syndrom) eller EMS (Ekvint metabolt syndrom)kan de behövas behandlas livet ut. Det finns tester att göra som visar på ev hormonrubbning.

Igångsättning efter vila

Följ veterinärens råd för när igångsättning kan påbörjas. Viloperioden kan till exempel variera mellan två till nio månader beroende på hur allvarligt tillståndet var. Det tar cirka 9-12 månader för en ny hovkapsel att växa ut. Det innebär att hästar med tydlig lägesförändring av hovbenet inte ska ansträngas på 8-9 månader. Vid ett lindrigare fånganfall brukar det räcka med en viloperiod på cirka 2-3 månader. Ha regelbunden kontakt med din veterinär och hovslagare.

I början av igångsättningen skrittas hästen för hand på sviktande underlag utan hårda stenar. När hästen har återhämtat sig är det viktigt att den får regelbunden motion för att inte bli överviktig. Mät eller väg hästen. Att få röra sig i stor hage tillsammans med andra hästar är bra.

Text: Gittan Gröndahl tf statsveterinär SVA, 2017,  fakta även hämtad från informationshäfte om Fång publicerad av distriktsveterinärerna i Fjärdhundra. Senast granskad: 2023-06-29.

Rätt grovfoder minskar risken för fång

Genom att utfodra hästar med hösilage med lågt sockerinnehåll kan man minska risken för fång och andra sjukdomar. Nu vet svenska forskare mer om hur ämnesomsättning hos en sjuk häst ser ut.

Fång är en smärtsam sjukdom som innebär att hästen fått en inflammation i hovens lamellager. Fång kan uppstå vid plötsliga foderbyten, till exempel vid betessläpp, men har också visat sig utvecklas hos hästar som ökat i vikt och blivit feta. De lider av en nedsatt insulinkänslighet, insulinresistens, och kallas ibland IR- eller EMS-hästar. EMS står för ekvint metabolt syndrom. Exakt hur insulinresistens ger upphov till fång är inte klart, men sambandet är starkt.

Rätt grovfoder minskar fångrisk

Ponnyer och islandshästar klarar sig bättre på ett kargt bete, till exempel naturbetesmark, än andra hästraser. Foto: Carin Wrange

Hästar klarar kargt bete

Vid nedsatt insulinkänslighet krävs det mer insulin för att ta upp socker från blodet. Allt större mängder insulin krävs och kroppen hamnar i en ond cirkel som hos människan kan resultera i diabetes typ 2. Insulinresistens kan uppstå vid stress, infektioner, för lite motion och vid höga blodfetter.

För hästar har dock insulinresistens inte enbart varit av ondo genom evolutionen. Den innebär att de bättre klarar av näringsbrist och kargt bete. Ponnyraser och islandshästar är utvecklade för att överleva under svåra förhållanden – deras problem uppstår i stället när de får för mycket foder.

– Man kan säga att ponnyer och islandshästar i grunden har en lägre insulinkänslighet jämfört med många varmblodiga hästar, säger Johan Bröjer, veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar på insulinrespons hos hästar.

Tveksam effekt av blötläggning

För att minska risken för fång är rätt foder av allra högsta vikt. Det gäller att minska på socker och stärkelserika foder så att frisättningen av insulin i blodet hos hästen minskar. Kraftfoder kan man minska till ett minimum, men hur gör man med grovfodret, vallfodret?
– En vanlig rekommendation har tidigare varit att man ska blötlägga hö för att minska andelen lättlösliga kolhydrater, säger Johan Bröjer. Men vår forskning visar att effekten inte är särskilt stor i relation till ökad arbetskostnad och miljöpåverkan.

Det handlar om stora mängder vatten varje dag, 17 liter per kilo, för att blötläggningen ska få effekt, och grovfodret måste ligga i blöt i minst tolv timmar. Blötläggningen påverkar dessutom den hygieniska kvaliteten i fodret och lakar ur mineraler och vitaminer.

provtagning-2(1)_480

Sockerhalten kan variera kraftig i hösilage. Det gäller att producenten håller koll på hela produktionen. Foto: Carin Wrange

I stället har det visat sig att ensilering, konservering, av vallfoder ger god effekt. Lägst andel lättlösliga kolhydrater är det i ensilage, därnäst följer hösilage och mest socker finns i vanligt hö.

– Men sockerhalten kan variera kraftigt också i hösilage. I studien hade hösilaget med högst sockerhalt fyra gånger högre halt än det med lägst, säger Johan Bröjer.

Resultaten kan betyda mycket rent konkret för en sjuk häst, men också för hela hästfoderproduktionen.
– Nu finns en möjlighet att nischa sin produktion och erbjuda specialfoder till en stor grupp hästar i Sverige, säger Johan Bröjer.

Går att styra

De flesta hästägare vill ha ett torrare grovfoder med lite högre torrsubstanshalt och inte utfodra med ensilage eftersom det är så tungt. Genom att kombinera rätt skördetidpunkt och hålla noggrann kontroll på torrsubstanshalten vid skörd går det att ta fram ett hösilage där ts-halten ligger strax under 50 procent och där sockerhalten är mycket låg.
– Men det kommer att ställa krav på producenten. Sockerhalten får inte variera för mycket i fodret och det måste dessutom analyseras så att djurägaren vet vad fodret innehåller. Ofta måste fodret också tillverkas i mindre balar för att kunna tillgodose behovet till en häst, säger veterinär Johan Bröjer.

Det är väl beskrivet att mänskliga intensivvårdspatienter utvecklar insulinresistens med förändringar i ämnesomsättningen av kolhydrater och fett som följd. Hur det ser ut för hästen har man hittills inte riktigt vetat.
– Nu har vi med en försöksmodell försökt efterlikna de tidiga ämnesomsättningsrubbningar man ser hos hästar med endotoxinemi, fång och ekvint metabolt syndrom, för att på så sätt kunna studera mekanismerna bakom perifer insulinresistens och rubbningar i fettomsättningen på häst säger Katarina Nostell, veterinär och forskare vid SLU.

Behöver protein

Resultaten visar att hästen skiljer sig från människan i både fettomsättning och hormonell respons på så kallad ”stressdiabetes”.

– Resultaten från denna studie bekräftade en pilotstudies resultat att hästar uppvisar mycket senare förändringar i fettmetabolismen jämfört med andra djurslag. Därför verkar det som att den mekanism som reglerar fettmetabolismen är annorlunda på häst jämfört med människa, säger Katarina Nostell.

Resultaten kommer att få stor betydelse när man utformar behandlings- och utfodringsstrategier i framtiden – snart kan man skräddarsy dem efter hästens behov.
– Kanske visar det sig att man inte ska ge en sjuk häst vanligt dropp utan en form av näringslösning med protein, säger Katarina Nostell.

Blodprov kan ge svar

Tillsammans med kollegor går hon nu vidare för att undersöka hur aminosyrametabolismen påverkas hos hästar med ”diabetesförändringar”. Det finns tecken på att den gör det hos människan, Katarina Nostell tror att det fungerar likadant hos hästar. Studier på människa har visat att man kan se förhöjda nivåer av vissa specifika aminosyror hos individer med insulinresistens och att dessa är förhöjda långt innan personen utvecklar insulinresistens.

Förhoppningsvis kan man i framtiden undersöka om en häst ligger i farozonen för att utveckla insulinresistens – genom att mäta nivåerna av aminosyror i blodet. Och forskningen fortsätter.

– Vi hoppas förstå ännu mer om hur ämnesomsättningen fungerar i kroppen på den sjuka hästen och hitta behandlingar som leder till ett minskat lidande och kortare vårdtider för våra sjuka hästar, säger Katarina Nostell.

Forskningsprojekt:

  • Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll
  • En ny experimentell djurmodell för att studera ämnesomsättningsrubbningar hos häst
  • Sambandet mellan rubbningar i aminosyrametabolismen och utvecklandet av insulinresistens vid diabetes typ 2-liknande tillstånd hos häst

Forskare: Johan Bröjer, Katarina Nostell och Sanna Truelsen Lindåse, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU och Cecilia Müller, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Samtliga projekt är finansierade av Stiftelsen Hästforskning

Vill du läsa mest om forskningsprojektet vid SLU om EMS och insulinresistenta hästar?

Insulin Sensitivity and Postprandial Insulin Response in Equines – Sanna Truelsen Lindåse, avhandling inom veterinärmedicin, SLU, 2017.

Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll – forskare Johan Bröjer, Katarina Nostell och Sanna Truelsen Lindåse, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU samt Cecilia Müller, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU,  2013-12-20

Forskningen är finansierad av Stiftelsen Hästforskning