Kolik

Kolik hos hästar innebär symptom på smärta från buken, oftast från mag- tarmkanalen. Även smärttillstånd i andra organ i buken, till exempel njurar, urinblåsa eller könsorgan, kan ge liknande symtom.  .

Ett högdräktigt sto kan också helt normalt visa ”koliksymtom” som en del av förberedelserna inför fölningen.

Var vaksam även på de minsta förändringarna i hästens beteende. En häst som slutar äta kan visa ett tidigt tecken på att något inte står rätt till i magen, och är ofta enklare att hjälpa än vid ett senare stadie. Foto: Lisa Chröisty

Hur mycket smärta hästen visar vid kolik kan variera väldigt mycket mellan olika hästar. Det är inte alls säkert att en häst som visar kraftiga symptom är sjukare än en som är ganska lugn, och tvärtom.

Många hästar som drabbas av svår kolik vill ligga ner och eventuellt även rulla sig runt. Foto: Carin Wrange

Det kan vara svårt att själv bedöma hur sjuk hästen är när den har kolik. Smärtsymptomen kan variera i styrka, och det hänger inte alltid ihop med orsaken till koliken eller hur allvarligt läget är.

Lättare smärtsymptom kan vara en lätt oro eller nedstämdhet, och nedsatt aptit. Hästen ser sig kanske då och då mot buken, eller skrapar med framhoven. En del flemar (drar upp) med överläppen.

Kraftigare smärta gör ofta att hästen svettas, får hög puls och andningsfrekvens och ibland sparkar eller biter sig mot buken. En del hästar kan ställa sig i ”sågbocksställning” medan andra lägger sig, eller kastar sig ner och upp igen, rullar sig och kanske blir liggande på rygg.

Ibland ser man att hästen krystar, den ser ut som den försöker urinera utan resultat. Man kan ibland höra hästen stöna eller gnissla tänder. I en del fall kommer smärtattackerna i ”skov”, så att hästen ena stunden har ont för att strax efteråt vara opåverkad.

Lyssna efter tarmljud

Vid kolik kan tarmljuden påverkas. Ett stetoskop kan vara bra att ha i stallapoteket för att lättare kunna lyssna på buken. Oftast blir det tystare än normalt eftersom tarmrörelserna avtar. Hästen bajsar mindre eller inte alls. Träcken kan ha en förändrad konsistens, hårdare, torrare eller blötare, rinnigare.

Ibland ser man att buken blir utspänd.

När koliken börjar släppa brukar man också kunna höra ökade tarmljud och hästen kommer igång att bajsa igen.

Allvarligt vid påverkat blodtryck och cirkulation

Om blodtrycket och blodcirkulationen är påverkade är läget ofta allvarligt. Påverkad blodcirkulation kan göra att slemhinnan i munnen ändrar färg från sin normalt blekrosa, och exempelvis blir mörkröd eller gråblek. En nedsatt cirkulation kan också göra att de minsta blodkärlen, som kallas kapillärer, inte fylls med blod lika fort. Det kan man kolla genom att pressa ett finger mot munslemhinnan en sekund. När man släpper på trycket ska den bleka fläcken återta sin normala färg på 1-2 sekunder. Om det tar 3-4 sekunder är det ett dåligt tecken. Om hjärtfrekvensen är konstant hög är det också ett dåligt tecken.

Kramp, förstoppning…

Vad orsakar då de ofta häftiga smärtor som en kolikhäst visar upp? Här är några av de vanligaste orsakerna:

• Kramp eller gasansamling i tarmen kan ge kraftiga koliksmärtor även om tillstånden inte är så farliga utan kan upphöra spontant eller efter enklare behandling.
• Förstoppning är ibland allvarligare då den kan leda till svåra störningar i vätskebalans och blodcirkulation. Oftast går det att behandla medicinskt av veterinär.
• Lägesfel eller så kallad tarmvred kan vara av flera olika slag och tillhör de allvarligaste orsakerna till kolik. Delar av hästens tarm är så rörlig att den kan råka ut för en omvridning, där tarmen snor sig runt sig själv och tarmpassagen stoppas. Om en tarmslynga söker sig in i t ex ett pungbråck kläms tarmen till i bråckporten. Tarmen kan också ”hängas upp” på ligament mellan olika bukorgan. I alla tre fallen får man cirkulationsrubbningar och gasbildning i det avsnörda tarmavsnittet. Akut operation krävs oftast, eller så avlivas hästen av djurskyddsskäl eller ekonomiska skäl.
• Tumörer i bukhålan kan också förorsaka avstängning av tarmpassagen. Ibland går det att operera.
• Infektioner som salmonella, ekvint coronavirus och rotavirus kan ge kolik, ofta med feber, och diarré är vanligt.
• Magsår kan ge en mer låggradig och kronisk form av kolik.

Det finns också många andra anledningar till kolik, men som är mindre vanliga.

Varför en häst drabbas av kolik vid ett visst tillfälle kan initialt (till en början) vara svårt att veta – men viktigt för att sätta in rätt behandling. Foto: Lisa Chröisty

Tidig kontakt med veterinär

Vid misstanke om kolik hos en häst gäller det att ta kontakt med veterinär så snart som möjligt. Tänk dock på att undersöka några saker innan du ringer så att du kan redogöra för läget på ett bra sätt.

Undersök:

• Vilken temperatur och  puls har hästen?
• Har hästen haft avföring och hur den i så fall ser ut?

Se efter hur hästen beter sig:

• Svettas den?
• Lägger den sig?
• Rullar den sig?
• Har hästen ätit och i så fall vad?
• Har det skett några foderförändringar senaste dagarna?
• Några särskilda händelser i övrigt?

Ta bort allt tillgängligt foder och ströa boxen extra

Avlägsna eventuellt foder. Strö rikligt i boxen så att hästen inte skadar sig om den rullar sig och kastar häftigt med ben och huvud. Se till att en häst som rullar sig eller vill ligga stilla på sidan eller på rygg inte fastnar i inredningen! Efter samråd med veterinär kan det bli aktuellt att ta ut och leda hästen i skritt en stund.

Hästen kan vara orolig och svårhanterad, så var försiktig och sätt på träns. Släpp eventuellt hästen i ridhus eller paddock. Kontrollera om träck eller gasavgång sker.

Överdriv inte motionen – ibland hör man talas om att hästar med kolik longerats och jagats hit och dit för att ”det är bra med motion”. Det är inte lämpligt för en häst som är i stor smärta.

När man misstänker en kolikkänning är det viktigt att vara vaksam på hästens beteende. Rullar den sig? Har den bajsat? Vilken temp och puls har hästen? Se listan med frågor ovan. Foto: Lisa Chröisty

Att hitta orsaken till kolikanfallet

Veterinären behöver en kan få en god redogörelse för sjukdomsförloppet. Det finns så många ledtrådar som kan underlätta bedömningen.

Först bedöms hur pass allmänpåverkad hästen är och hur påverkad av smärta. Finns tecken på uttorkning? Är cirkulationen nedsatt, är hjärtat ansträngt? Finns tecken på att bakteriegifter från tarmen har trängt ut i blodet?

Svar på dessa frågor får veterinären bland annat genom att lyssna på hjärtat, kontrollera andningen, ta tempen, granska slemhinnorna och känna på hudens elasticitet. Själva undersökningen av bukorganen och magtarmkanalen inleds genom att man lyssnar på eventuella tarmljud.

Ett snabbt och enkelt sätt att göra en första bedömning om hästen har vätskebrist är genom ett känna på hudens elasticitet. För en häst med god vätskebalans kommer huden att snabbt dras tillbaka när man dragit ut den till läget ovan. Foto: Lisa Chröisty

Undersökning via ändtarmen

Bukhålans organ undersöks sedan genom rektalisering, då veterinären för in ena armen i hästens ändtarm för att undersöka tarmar och andra organ. Veterinären bedömer om det är onormalt mycket gas i en tarmdel, om det finns någon förstoppning eller tecken på lägesförändringar, omvridningar etc.

Rektaludnersökning kan användas  ör att utesluta eller bekräfta en misstanke man har. Men det är inte alltid orsaken till koliken hittas vid denna undersökning. Man når ju bara bakre delen av bukhålan.

Ibland fortsätter undersökningen genom sondning, då en näs- svalgsond läggs ner till magsäcken. På så sätt eventuell gas eller maginnehåll som samlats där avlägsnas, och det kan vara viktigt för att förebygga att magsäcken spricker. Hästar kan nämligen inte kräkas.

Ytterligare undersökningar kan bli aktuella, till exempel bukpunktion för att se om fri vätska eller foderpartiklar finns ute i bukhålan. Veterinären gör sedan en sammanvägning av de olika fynden och kan bedöma om behandlingen kan göras direkt på plats eller om hästen måste föras till klinik.

Behandlingen varierar beroende på orsaken till koliken. Vid kramp eller gaskolik kan en kramplösande och smärtstillande injektion vara tillräckligt.

Vid förstoppning behandlas hästen ofta med smörjande paraffinolja eller lösande glaubersalt, tillsammans med vatten via en nässvalgsond, och intravenöst dropp.

I svårare fall kan det bli aktuellt med klinikvård för att kunna anpassa och upprepa behandlingar och undersökningar utefter hur tillståndet utvecklas. Vid lägesförändringar, omvridningar och vissa typer av förstoppning kan det krävas en bukoperation.

Det är en viktig balansgång när smärtstillande ges till en häst med kolik, eftersom smärtan kan ”maskeras” så måste noggrann bedömning göras hur allvarligt tillståndet är. Foto: Lisa Chröisty

Fler lyckade operationer idag

Utvecklingen av narkos, tekniker och understödjande behandling vid bukoperationer på häst har varit stor de senaste decennierna, Man opererar idag framgångsrikt många tillstånd som tidigare som regel ledde till döden.

En viktig faktor för god prognos är dock tiden. Ju snabbare hästen kommer under behandling, desto större chans till lyckat resultat. Ju längre man väntar desto svårare komplikationer uppträder i mag- tarmkanalen, blodcirkulation och vätskebalans!

Aldrig smärtstillande till kolikhästar på eget bevåg

En sak skall nämnas i detta sammanhang. Det förekommer att hästhållare har tillgång till smärtstillande preparat som man injicerar på eget bevåg till hästar med kolik. Detta är helt oacceptabelt och kan leda till att symtomen ”maskeras”. Hästen förefaller smärtfri men är i realiteten dödssjuk!

Vid kolik är det naturligt att söka orsaken i fodret eller utfodringsrutinerna. Är det något som behöver ändras?

En häst som förätit sig på kraftfoder (kanske varit lös i stallet?) kan utveckla tarmflorerubbningar med buksmärtor som följd. Även oregelbunden motion, långa transporter, extra hårt arbete och annan stress kan bidra till rubbningar image och tarm, med fodersmältningsproblem och koliksymtom.

Långsamma foderbyten rekomenderas

Tarmbakterierna är viktiga för hästens nedbrytning av fodret. Tarmfloran är samtidigt känslig för förändringar i utfodringen, och därför bör man alltid ”smyga” in övergången från ett foderparti till ett annat eller från en foderstat till en annan.

Kraftiga och snabba foderförändringar kan, precis som foder med dålig hygienisk kvalitet, leda till rubbningar i tarmfloran som i sin tur ger gaskolik eller förstoppning. Detsamma gäller oregelbundna och långa utfodringsintervall.

Tillgång till vatten – alltid

Under den kalla årstiden är det viktigt att hästar som har tillgång till grovfoder i hagen också erbjuds vatten i riklig mängd. I annat fall kan hästarna drabbas av kolik. Ett tempererat kar med vatten eller en vattenkopp med frostfritt vatten i hagen ger hästen möjlighet att dricka när den vill och behöver.

Sandkolik

Hästar som går på sandrika beten kan råka ut för ”sandkolik” som beror på att de fått i sig så mycket sand som ansamlats i tarmen att det ger koliksymtom.

Parasiter kan bidra

Parasitangrepp kan ge skador som leder till kolik. Hos föl och unghästar kan riklig mängd spolmask ge kolik och hos äldre djur kan bandmask ge förändringar i övergången tunntarm-blindtarm.

Den allra viktigaste parasitära orsaken till kolik hos häst är emellertid de skador i tarmarnas blodkärl som stora blodmaskens larver ger upphov till. De vandrar under sin utveckling upp i de blodkärl som leder från aorta (stora kroppspulsådern) till tarmen. I blodkärlens väggar uppstår då skador som gör att blodförsörjningen till tarmen blir störd. Beroende på hur stora skador som larverna åstadkommer kan följden bli allt från lindrigare återkommande kolikanfall till svåra och livshotande rubbningar i tarmens blodförsörjning.

Det finns många orsaker till kolik som vi kan förebygga och förhindra. Fundera på hur just du kan hjälpa din häst – innan den blir sjuk i kolik. Foto: Lisa Chröisty

Läsa mer?

• Forskning: Parasiter hos häst – en orsak till kolik (2020)
• Examensarbete: Förebygg sandkolik hos häst (2013)
• Examensarbete: Spolmaskassocierad kolik hos häst (2010)

Ett par exempel ur verkligheten:

1. Sen lördag eftermiddag på jourdistriktet. En veterinär blir kontaktad av en bekymrad ponnyägare som berättar att ponnyn sedan tidig morgon visat koliksymtom.

Deras ”hästkunniga” granne hade varit över och givit dem rådet att ”ge ponnyn ett par matskedar matolja och motionera den så släpper koliken säkert”. Nu, många timmar senare, ligger ponnyn på rygg i sin box, svettas kraftigt, har ansträngd andning och stönar hela tiden.

Undersökningen visar att ponnyn har en svårartad tarmomvridning. Vi beslutar efter kontakt med djursjukhus att i alla fall försöka operera. Ponnyn överlever transporten men dör under operationen.

2. Ett nordsvenskt sto visar lättare buksmärtor och har förlorat aptiten. Ägaren, en djurvan lantbrukare, ringer och ber mig titta in ”om det kunde vara något som kan bli värre hon har ju kolik”. Undersökningen ger vid handen att äggstockarna smärtar kraftigt, efter vinteruppehållet är hon på väg in i sin första brunst. Lättnaden är stor, ”för man vet ju aldrig med kolik”.

Vad kan man dra för några slutsatser av detta? Jo, dels att det finns olika orsaker till buksmärtor, dels att man alltid skall ta kolikanfall på allvar.