Skadad eller sjuk häst

Ibland går det att läsa i hästens ansikte om den upplever smärta. Foto: Lisa Chröisty

Vad gör du när hästen är skadad eller sjuk?

Om skadan eller sjukdomen är akut kan och bör du ringa veterinär dygnet runt. Är det inte en akut situation är det bäst att ringa dagtid, helst under telefontid.

Veterinären vill ofta ha reda på om hästen är vaccinerad mot influensa och stelkramp och om den är avmaskad, nyskodd eller dylikt. Försök att för veterinären beskriva på vilket sätt och hur länge hästen varit sjuk eller skadad. Bra är också att veta om hästen haft liknande problem tidigare.

Innan du ringer är det viktigt att ta tempen på hästen,vilken kroppstemperatur den har kan ge signaler om tillståndet. Hästens temperatur tas med termometer i hästens ändtarmsöppning, precis som på människa. Normaltemperatur är 37,2 – 38,2 grader, och något högre hos föl. En hästs temperatur varierar väldigt lite, därför kan det vara bra att tempa hästen några morgnar i rad. På så sätt får du reda på hästens normala temperatur.

När det gäller sårskador vill veterinären ofta ha besked om skadans läge och storlek. Andra frågor är: Hur beter sig hästen? Hur rör den sig? Var också beredd på att svara på om hästen äter och dricker normalt och om urin- och träckavgång sker normalt.

Det är många saker att hålla reda på, men genom att vara förberedd att besvara detta hjälper du veterinären att göra en första bedömning av fallet.

När hästen är sjuk eller skadad blir man ofta så orolig att man glömmer bort de allra enklaste saker – här kan du se en minneslista inför veterinärens besök.

Frågor att kunna besvara:

• Hästens ras, kön, ålder och användning?
• När kom hästen till stallet?
• På vilket sätt och hur länge har hästen varit sjuk/skadad?
• Tidigare sjukdom/skada?
• Skadans läge, storlek etc?
• Hur beter sig hästen? Hur rör den sig?
• Har hästen feber? Ta tempen innan kontakt med veterinär!
• Utfodring? Hästens aptit? Dricker hästen?
• Urin- och träckavgång?
• Utevistelse? Sand- eller gräsunderlag?

Praktiska förberedelser:

• Förbered hästen (rengöring etc).
• Häll hästen lättillgänglig!
• Ta fram hästens pass och kontrollera när hästen senast fick stelkrampsvaccination
• Se till att någon som känner och kan hantera hästen finns på plats.
• Förbered ett ostört utrymme för undersökning och behandling (god belysning, avställningsplats för utrustning, vatten, tvål, handduk etc)

Telefonlista i stallet

I stallet skall telefonnumret till hästarnas ägare, deras veterinär och hovslagare finnas anslaget. När en häst blir plötsligt sjuk måste man ju kunna meddela ägaren och också kontakta veterinären.

Om man inte har det uppskrivet finns veterinärens telefonnummer i yrkesdelen (”gula sidorna”) av telefonkatalogen under ”veterinärer”. Ring veterinären på telefontiden, då får man lättast kontakt. På övriga tider kan man naturligtvis alltid ringa om brådskande fall.

En sak som är bra att ha i varje stall är en ”stallpärm” där uppgifter om varje häst kan samlas. Klicka här för att se en mall som kan användas i just stallpärm.

Även hästens pass är ett viktigt dokument att visa upp vid eventuellt veterinärbesök eller resa till klinik. Jordbruksverket har utfärdat regler för hantering av pass, bland annat att passet ska finnas hos den person som hästen är uppstallad hos.

Läs mer:

• Detta gäller kring hästens pass

Djurskyddslagen: Handläggande av kronisk sjuka, kroniskt halta eller allvarligt akut skadade hästar

Det är varje hästägares ansvar att väl vårda sin häst och skydda den från lidande. Kontrollen av djurskyddslagen sköts i första hand av länsstyrelsen, vid behov med handräckning av polisen.

Det är i detta sammanhang viktigt att veta att skyddet avseende äganderätten är reglerad såväl i svensk grundlag som i Europakonventionen, en lagstiftning som hierarkiskt står över djurskyddslagen. Det är därför endast i nödsituationer som man som veterinär kan bortse från skyddet gällande äganderätten.

En individuell bedömning baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet ska ske i varje enskilt fall med hänsyn taget till alla faktorer som påverkar hästens välbefinnande. En riktlinje för vad som kan anses vara acceptabelt för hästar med bestående hälta är en grad i skritt och två grader i trav (enligt etikmöte, Sund 1991).

Då veterinär träffar på en häst som är så allvarligt sjuk eller så allvarligt skadad att hästen av djurskyddsskäl bör avlivas är det veterinärens plikt att se till att detta snarast sker. Om det gäller en kroniskt sjuk häst ska djurägaren informeras och göras delaktig i beslutet. Är situationen inte akut ska djurägaren få ett åläggande från länsstyrelsen innan avlivning kan bli aktuellt.

Vid bedömningen av hästen ska hänsyn tas till allmäntillstånd, sjukdomsorsak, prognos och graden av lidande. Akuta skador där omedelbar avlivning kan bli aktuellt kan till exempel vara en diagnostiserad, icke operabel fraktur med erfarenhetsmässigt hopplös prognos eller skador i samband med en trafikolycka.

Det är viktigt att så långt möjligt hantera dessa fall den korrekta vägen med hänsyn till djurägaren. Denne ska informeras och helst göras delaktig i beslutet. Skulle detta vara omöjligt av något skäl, till exempel om ett mycket brådskande beslut måste tas och ägaren inte är anträffbar, ska länsstyrelsen och/eller polis kontaktas innan avlivning sker. Endast i yttersta undantag kan veterinär avliva en häst utan att här nämnda kontakter tagits.

Läs mer:

• Hästsektionens normgrupp – vad är, gör och spelar de för roll?