– Vi fann att när kvävemonoxid tillsattes i början av andetaget, upp till maximalt halva inandningen, fick vi bästa effekten och inga biverkningar, säger Tamara Grubb.
När gasens inverkan på blodet i lungan studerades med scintigrafi, kunde forskarna konstatera att blodet förflyttade sig uppåt, mot tyngdkraften, istället för att cirkulera i nedre delen av lungan som annars inträffar hos häst under narkos.
Även när tillförseln av NO upphört fanns en kvarstående effekt under de första kritiska 30 minuterna av uppvakningsperioden.
– Genom att använda kvävemonoxid i samband med narkos mår hästarna mycket bättre efter sövningen. De har lättare att resa sig och mår allmänt bättre efteråt, konstaterar Tamara Grubb. Vi tror att den största vinsten kommer i uppvakningsperioden och det kan förändra utfallet eftersom de flesta komplikationer och dödsfall vid hästnarkos inträffar under denna period.
Djuromvårdnad – nytt forskningsområde
Studierna har främst utförts på 20 friska hästar vid hästkliniken på SLU men under arbetet har även 15 akut sjuka kolikhästar tillkommit. Utrustningen att använda gasen kvävemonoxid finns för närvarande enbart vid Universitetsdjursjukhuset vid SLU i Uppsala och behandlingen med NO kommer att fortsätta eftersom samtliga bukopererade hästar svarat positivt på behandlingen.
Tekniken har utvecklats av ett företag i Finland och tidigare testats experimentellt inom ett forskningsprojekt. Tamara Grubbs avhandling öppnar nu dörren till en effektiv och säker behandling av syrebrist under narkos.
Då narkos och smärtlindring av djur alltid sker i nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare öppnar denna avhandling vägen för framtida forskning inom djuromvårdnad. De djursjukskötare som väljer att läsa vidare efter de första tre åren kommer ha möjlighet att forska inom bland annat anestesi.
Text: Carin Wrange, HästSverige. Projekt: Evaluation of efficacy and safety of pulsed inhaled nitric oxide in the anesthetized horse: preparing for clinical use, forskare Tamara Grubb, SLU 2013-01-8