Smärtansikte-Painface

För att hitta metoder att tolka smärta hos djur har ”pain face” internationellt blivit ett aktuellt forskningsområde, bland annat vid SLU i Uppsala. Professor Pia Haubro Andersen har initierat ett dansk/svenskt forskningsprojekt där ”pain face” till exempel används för att utvärdera om smärtlindring fungerar till djur inom vården. Hon tycker även att det generellt behövs mer kunskap om smärta för att tidigt kunna upptäcka signalerna.

När en häst vänder baken mot boxdörren och inte vill komma fram till sin ägare eller skötare kan det vara tecken på smärta. Foto: Pia Haubro Andersen

Pia Haubro Andersens vision är att dessutom involvera djurägarna när det gäller att se ”pain face”. Hon menar att det är inför ägaren som hästar verkligen visar vad de känner.

När veterinär eller annan vårdpersonal närmar sig djuret kan det ibland försöka dölja sina smärtor. Särskilt om vårdpersonalen har kläder som hästen inte är van vid, såsom rock och kanske en mössa.

– Det handlar ofta om att de döljer rätt milda eller moderata smärtor men det har absolut betydelse för djurets välbefinnande, säger Pia Haubro Andersen. Hästens smärtansikte kan vara ett tecken på en okänd sjukdom och ofta ser vi alltför sent att allt inte är som det ska vara.

Eftersom hästar tillhör kategorin flyktdjur kan de ibland springa iväg – särskilt om de har ont, instinkten att fly tar över. Ett rovdjur däremot skulle reagera på annat sätt, vilket har betydelse för hur till exempel katter och hundar visar smärta.

– Hästar är i samma grupp som kor och getter, de behärskar sig, och visar sällan känslor i dessa situationer.

Innan Pia Haubro Andersen blev professor i kirurgi vid SLU arbetade hon under många år vid Landbohöjskolan i Köpenhamn. Hon genomförde ett stort antal operationer på olika djurslag, framför allt häst. Ofta upplevde hon att djuren visade tydliga tecken på smärta, bland annat i vården efter ingrepp. På den tiden menade många att smärta var något positivt och bland annat medförde att hästen inte rörde sig onödigt mycket. I dag vet vi att om hästar inte får tillräckligt med smärtlindring kan det resultera i bland annat sämre sårläkning och mycket längre konvalescens.

Läs mer:

• Hästen som flyktdjur

Pia Haubro Andersen menar att den veterinärmedicinska vården måste bli bättre på att ge smärtstillande medicin som fungerar individuellt. För att se effekten av den smärtstillande medicinen kan metoden ”pain face” vara användbar. Under tiden i Danmark startade hon tillsammens med Casper Lindegaard ett forskningsprojekt kring hästars smärta där doktoranden Karina Bech Gleerup genomför studierna. Inom projektet har forskarna bland annat studerat hästens huvud sett från sidan, totalt åtta hästar har ingått i studien.

Den här hästen ser avspänd och tillfreds ut. Den upplever ingen smärta för ögonblicket. Teckning: Andrea Klintbjer

Hästarna har filmats när de stått i sina boxar och tittat ut i stallgången. Registreringen har gjorts både på smärtfria hästar som hästar med smärta.

Här ses en häst som visar smärta. I protokollet för pain face, studeras vissa partier på hästens huvud, sett från sidan. Att filma hästens huvud under några minuter ger bäst dokumentation för att se pain face. Teckning: Andrea Klintbjer

För att framkalla tillfällig smärta har forskarna använt en blodtrycksmanschett, vars tryck på frambenen ger smärta som försvinner strax efter att manschetten tas av, utan att skada hästen. De har också strukit på capsaicin, ett retande ämne baserat på rödpeppar. Också detta är ofarligt.

Den här hästen har ett tydligt smärtuttryck i sitt ansikte. Studera rynkan över ögat, öronens position, den spända huden kring ganaschen och näsborrar samt mulens form. Teckning: Andrea Klintbjer

Forskarna har även studerat hur hästarna interagerar med sin omgivning. Var står den till exempel i boxen? Söker den social kontakt, håller den sitt huvud högt eller lågt?

– Sådana beteenden är viktiga att ge akt på för alla som arbetar med hästar. Om någon häst vänder baken mot boxdörren och inte vill komma fram finns det en möjligen något smärttillstånd hos den.

Utifrån forskningens resultat har Karina Bech Gleerup tagit fram ett protokoll för att registrera hästens ”pain face”. Hur håller hästen sina öron, hudrynkor över hästens ögon, spänd muskulatur under ganaschen samt underläppens och näsborrarnas form.

– Det handlar om ett minspel som man bör ge akt på för att se om hästen känner smärta. Detta är särskilt viktigt för personal inom djurvården att känna till, men även enskilda djurägare bör vara uppmärksam på förändringar, säger Pia Haubro Andersen.

Hon tycker inte att man direkt ska kontakta veterinär om man ser tecken på ”pain face” hos sin häst utan mer försöka fundera på vad som kan vara fel. Tränas hästen för mycket? Har den någon hälta? Finns det andra faktorer i hästens liv som ger smärtsymptom?

– Ibland kan ju hästar visa aggressivitet vilket inte är samma sak som pain face. Men agressivitet kan följa med smärta. Försök verkligen lära känna din häst och var observant, uppmanar Pia Haubro Andersen.