Vaccination

Alla hästar bör vaccineras mot stelkramp, även kallat tetanus. Det ger ett bra skydd om hästen drabbas av någon typ av sårskada.

Stelkramp orsakas nämligen av jordbakterier som utvecklas i syrefattiga miljöer, till exempel djupa sår. Bakterierna bildar ett gift som angriper nervsystemet och det slutar oftast med döden för en ovaccinerad häst. Vaccination mot stelkramp bör ges redan till föl, och sedan fyllas på minst var tredje år.

Hästinfluensa är en luftburen virussjukdom som är mycket smittsam. De yngsta hästarna brukar drabbas hårdast. I regel vaccineras hästar redan som föl för att få bra skydd. Hästar som tävlar inom ridsport och travsport måste hållas vaccinerade mot hästinfluensa för att få starta. Sedan förnyas vaccinationen varje år.

Många vaccinerar sina hästar mot botulism. Botulism orsakas av det mycket starka nervgiftet botulin eller botulinumtoxin, ett av de allra mest potenta gifterna som finns. Ovaccinerade hästar dör i 90% av fallen, medan vaccinerade hästar klarar sig. Botulinum produceras av bakterien Clostridium botulinum som trivs bäst i syrefri miljö.

Den vanligaste förgiftningsvägen vid botulism hos vuxna hästar är att de har ätit av foder eller strö som innehåller toxin. Om jord, gödsel, gammal förna eller kadaver kommer med i fodret vid skörden kan bakteriesporerna få goda förutsättningar att växa till. Botulinumvaccination ges en gång årligen.När och mot vad hästen är vaccinerad, samt av vilken veterinär, skrivs in i passet. Foto: Lisa Chröisty

Många avelsston vaccineras mot virusabort under dräktigheten. Virusen EHV-1 och EHV-4, ekvint herpesvirus av typ 1 och 4, kan nämligen medföra att dräktiga ston som insjuknar kastar sitt foster sent under dräktigheten, oftast under åttonde månaden. Vaccin ger ett visst skydd mot detta, om än inte hundraprocentigt, så man ska ändå hålla dräktiga ston från tävlingshästar och skydda dem från stress.

Tävlingshästar kan vaccineras för att minska risken för luftvägssjukdom orsakad av EHV-1 eller EHV-4. Men skyddet från just detta vaccin är tyvärr inte heltäckande och både feber och neurologiska symptom kan förekomma hos vaccinerade.

Det nyaste tillskottet bland vacciner är vaccin mot den allvarliga sjukdomen kvarka. Smitta från smittbärare utan symptom förekommer, men med vaccin kan hästar skyddas mot kvarka. Efter tre grundvaccinationer har försök visat 94 % skydd mot en hög smittdos av kvarka.

Hästar som står i stall som tar emot importerade hästar löper allra störst risk för smitta. Det beror på att kvarkasmitta ofta kommer med hästar som har rest långt och blandas med nya hästar. Sommarbeten med blandning av många unga djur från olika platser är en annan vanlig scen för kvarka.